Åarjelsaemien

Första gången sjungs NRK barn-tv:s BlimE!-låt på sydsamiska. Han som sjunger låten heter Åvla – Ole-Henrik Lifjell – och låten heter Boerehke. Åvla hoppas att låten bidrar till att fler vill lära sig samiska.

Du är årets samiska BlimE!-artist, hur kommer det sig att du fick det uppdraget? 

– Jag blev helt enkelt uppringd av producenten för Samiska BlimE!-låten som frågade om jag skulle vilja bli årets artist. NRK:s uppdrag i år var att ha den samiska versionen på antingen syd- eller lulesamiska, utifrån att de tidigare versionerna hade varit på nordsamiska. Jag tackade förstås direkt ja och är så glad att jag fick ta del av det härliga äventyret med det fina budskapet – och inte minst för att det är på sydsamiska!

Det är första gången en BlimE!-låt sjungs på sydsamiska, vad tror du det betyder för språket?

– Ja, och det är otroligt stort och viktigt! Jag tror att detta kan bidra till att synliggöra att det finns flera samiska språk och att alla är lika viktiga. Kanske kan detta göra att fler samiska barn i skolor och förskolor känner sig mer sedda och får ta del av att samerna lyfts fram som något positivt och kul! Jag hoppas också att vi i framtiden får höra fler sånger riktade till barn på alla samiska språk!

Tror du Boerehkefår fler barn och ungdomar att vilja lära sig sydsamiska?

– Det hoppas jag i alla fall. Boerehkeär en ganska catchy låt, så det kan vara så att fler lyckas fånga upp ett eller två ord från den, och att man kanske till och med vill försöka ta reda på vad den betyder. Jag är otroligt stolt över våra samiska språk, som är så rika och vackra, så det vore fantastiskt om samisk musik bidrar till att göra fler intresserade av att lära sig samiska.

Varför har du valt att sjunga på sydsamiska och inte på något annat språk? 

– För mig, och säkert många andra, är språk identitet. För mig är min samiska identitet otroligt viktig, och en stor del av den jag är, och inte minst betydelsefull för min relation till min familj och min umgängeskrets, som till stor del är samer. Det har nog varit viktigt för mig att använda samiska både för att det är ett bra sätt att aktivt använda språket – och kanske också för att förbättra det och skapa fler nyanser och nya sätt att uttrycka sig. En annan sak som är viktig för mig är att det ska finnas en mångfald av samisk musik som jag kanske kände saknades när jag själv var barn – och då känner jag som samisk musiker att jag också, med glädje, ska försöka bidra till det.

Du är även dansare. Hur kommer det sig att du började med dans?

– Det var egentligen ganska slumpmässigt. Som barn hade jag hållit på mycket med teater och en del dans. Jag slutade göra det i mina tidiga tonåringar och det var inte förrän jag var 17 år som ett par vänner till mig föreslog att jag skulle prova en dansklass. Jag tänkte inte så mycket på det utan gjorde som de föreslog och fem år senare pluggade jag plötsligt till professionell dansare. Det krävdes många timmars hård träning för att bygga upp en bra dansteknik, men jag är otroligt glad att jag gjorde det!

Du har sagt att jojken går igen allt du gör i dansen, hur menar du då?

– Inom samtida dans används mycket improvisation för att skapa repertoar, ofta för att få fram autentiska och intuitiva rörelser som kommer inifrån. På samma sätt jobbar jag med jojkar. För mig är det jojken som ligger mig närmast om hjärtat, och därför jobbar jag ofta med att skapa melodier, stämningar eller tillstånd genom jojk innan jag låter dem spridas genom min kropp. En ganska okonventionell metod, men när jag använder den känns den alltid intuitiv och genuin.

Sedan 2021 sitter du i Norska sametinget som ledamot för NSR, Norske samers riksförbund. Vad finns för likheter och olikheter mellan musik och politik? 

– Att du vet att det ofta finns en publik som lyssnar på dig, och därmed får du en roll att förmedla något. När det kommer till olikheter tror jag att den största skillnaden är att jag som musiker har större frihet. Jag kommer alltid att stå på scen på grund av mig själv och mitt artisteri, medan jag som politiker kanske oftare har en ”roll” och ett ansvar. Det är ett stort ansvar som jag tar på allvar och jag är otroligt stolt och glad över att jag får förmånen att bli vald. Med det sagt är jag också otroligt glad över att jag är konstnär och får utrymme att förmedla från hjärtat.

Vad är dina framtidsplaner eller mål med din musik och jojk?

– Nu har jag precis sökt och fått pengar från Sametinget i Norge för att göra ett album som ska släppas nästa år. Förhoppningen är att folk ska gilla det så att jag kanske kan resa för att göra konserter och förhoppningsvis träffa någon med musiken jag gör. Annars hoppas jag bara att jag ska få fortsätta ha lika tur som jag har haft och kunna försörja mig på det här yrket.

Vilken är din favorit grupp/artist från Sápmi? 

– Otroligt svårt att svara på då det finns så många duktiga samiska musiker. Det mest populära hos mig är Katarina Barruk, Emil Karlsen och Adjágas.

Vilken är din favoritlåt/jojk från Sápmi?  

– Det måste vara Gaavalohke av Gustav Kappfjell!

Frågeställare Marica Blind

Saara Hermansson från Västra Stornäs mellan Klimfjäll och Saxnäs har vunnit Sámi Grand Prix och gjort låtar med DJ Ailo. I somras kunde hon och många andra artister åter spela live efter två somrar av inställda konserter, något som hon som tyckte var helt fantastiskt. 

Vad gör du musikaliskt just nu? 

 – Just nu jobbar jag i en del olika projekt, men jag försöker också att lägga upp en egen plan och fundera över vad jag vill göra musikaliskt i framtiden. 

Minns du hur det var när du började sjunga på sydsamiska? Är det enklare eller svårare än att sjunga på andra språk? 

– Jag minns att det var svårt i början att skriva musik. Det är alltid svårare att skriva texter på ett språk man håller på att lära sig än ett språk som man pratat hela livet. Däremot så har det alltid varit självklart för mig att jag skriver min musik på sydsamiska. 

I sommar var det första sommaren på två år det var festivaler. Hur var det att åter stå på Sápmis festivalscener? 

– Det var helt fantastiskt! Festivalsommaren gick allt för snabbt förbi. Tyvärr så missade jag Márkomeannu på grund av sjukdom, men har hunnit med att stå på scen i andra sammanhang så jag är helt klart nöjd. 

När du gör låtar vad kommer först, musiken eller texten? 

– Oftast kommer det en jojk eller melodi först men det är lite olika. Det beror på vad det är som inspirerar mig. 

Ibland uppträder du bara med gitarr, hur är det att spela dina låtar på gitarr? 

– Det är något helt annat. Det känns mer intimt på något sätt än med ett fullt band eller som när jag står på scen med Dj Ailo. Sen trivs jag med musiker som står tillsammans med mig på scenen, så ska jag välja så vill jag helst inte stå på scen själv med min gitarr. 

Vad är dina framtidsplaner eller mål med din musik?

– Mitt mål är såklart att släppa ett album. Det målet har jag haft väldigt länge men inte jobbat särskilt aktivt för att komma dit. Nu planerar jag för att ta fler steg närmare målet, släppa album och därmed mer musik. 

Vilken är din favorit grupp/artist från Sápmi? 

– Det finns så många! Jag är en allätare när det kommer till musik men ett band jag lyssnar mycket på är ISÁK, sen fick jag nyligen se Sančuari live och de är ju riktiga veteraner! Men jag fastnar mer för speciella låtar/jojkar än för särskilda band/artister. 

Vilken är din favoritlåt/jojk från Sápmi?  

– Det kan variera från vecka till vecka men just nu tycker jag jojken Niillasa-Garen Anna av Berit Margrethe Oskal är riktigt härlig. 

Frågeställare Marica Blind