mars 2024

Duodjitvåornas utställning – Tradition varvat med vattentätt nyskapande

Silversmycken, skinnföremål, härnmattor i olika storlekar, älgöronmössa och en vattentät skopmehke. Det var några av alstren som andraårseleverna i duodji på Samernas utbildningscentrum visade upp under den årliga utställningen under Jokkmokks marknad.

På frågan om vad som varit roligast – och vad som varit den största utmaningen blir Laura Rantatalo Suikkis svar detsamma på båda frågorna.

– Att sy!

Andraårseleverna var i år en liten skara, fem stycken totalt. Det har i sin tur gjort att det varit lätt att samarbeta och att lita på varandra, berättar Laura.

– Vi pratade redan i början av det här året om att snälltolka varandra. Vi visste att vi kommer att vara stressade inför marknaden så att inte ta det andra säger som kritik har vi haft i bakhuvudet hela tiden, berättar Teresa Forsgren.

Och även om vägen fram till den traditionsenliga vernissagen, som alltid infaller strax efter marknadsinvigningen, inneburit en hel del jobb och sena kvällar och nätter så har det ändå vilat ett sorts lugn inför utställningen, menar Kerstin Karlsson.

– Jag tror nog att andra varit mer oroliga än vad vi har varit att vi ska hinna klart.

Men en viss urladdning har det också varit.

– Det känns som att jag kan andas igen. Jag har inte tänkt på att jag gått runt och hållit andan för det har varit en del stress och nervositet, säger Teresa Forsgren.

Att jobba mot en utställning, säger hon, innebär mycket fix som inte syns i det färdiga resultatet och som inte ryms inom ramen för en 40-timmarsvecka. Som att planera och förbereda olika material och att ha kontakt med etablerade slöjdare.

– Vi har rätt mycket kontakt med kunskapsbärare från våra olika områden, säger Teresa.

Izabel Nordlund säger att Lisbeth Kielatis är en person som varit otroligt viktig för henne under skolåren hittills.

– Hon känner till min släkt och min familj och det har varit otroligt värdefullt att bolla saker med henne. På en lördag förmiddag när det inte finns lärare på plats och jag behöver veta om jag får använda grönt till ett visst alster eller om jag får ha snoddarna på ett visst sätt, då har hon alltid varit tillgänglig och det har varit jätteviktigt.

Ett av Teresas alster i utställningen var en traditionell oväderskrage i otraditionellt material, nämligen plast.

– Idén kom till efter min konfirmation 2010. Det var regn och vi var i Ankarede på midsommar och hade fått nytt silver och ny gapta och sedan skulle man på med en skopmehke och dölja allt det fina. Jag och min kompis Marika Renhuvud sa att vi kan ju lika gärna ta på oss en jacka för ingen ser ju allt det fina man har under. Sedan var på på Storsjöyran där de sålde plastponchos. Då kom vi på att göra något liknande i samistyle. Jag lovade henne att om jag någon gång går på Samernas ska jag sy en sådan, så det känns kul.

Eftersom materialet är så pass skört berättar Teresa att hon bara fick en chans på sig att sy sömmarna.

– Jag är en perfektionist och det var viktigt för mig att göra något som det inte är prestation bakom utan bara kul och lite konstigt.

Och hon är medveten om att materialet inte är varken traditionellt eller hållbart.

– Men jag vill ju visa det traditionella som finns under den så jag tänker att det går att kombinera. Och jag har hållit mig till traditionellt mönster.

Ett av Izabels alster som fick mycket uppmärksamhet var en lulesamisk mössa sydd av älgöron. Idén kommer från hennes släkting Sara Linnea Rimpi som under en älgjakt upptäckte att älgöron har samma form som den lulesamiska mössan.

– Vi pratade om det så jag tänkte jag testar. Det finns så lite kunskap om lulesamiska mössor och pälsmössor överlag så jag tänkte att det är en rolig grej att prova på.

Det var lättare sagt än gjort, visade det sig. Izabel berättar att det tog jättelång tid att flå öronen eftersom materialet är så skört.

– Närmast huvudet är skinnet jättetjockt och längst ut är det tunt som papper. Drar man för hårt går det sönder och skär man med kniven går det sönder. Jag fick liksom lära mig med händerna hur jag skulle göra. Sedan fick jag hitta ett mellanläge hur hårt jag kunde sy och vilka sömmar jag kunde använda. Det har varit som ett stort experiment, men det har varit jäkligt kul också.

Och jo, det har gått åt några älgöron avslöjar Izabel.

– Men folk har varit jättegenerösa, inflikar Teresa, och berättar att när världen fick vetskap om att Izabel sökte älgöron dök det upp öron från alla möjliga håll.

– Jag har älgöron till en hel produktion, säger Izabel och skrattar.

Text Katarina Hällgren

Politik och musik

Är ni laddade för gå och rösta om ett par månader? Nej, det är varken sametingsval eller riksdagsval. I år handlar det om valet till Europaparlamentet som sker vart femte år och sägs vara ett av de största demokratiska valen i världen. 6-9 juni pågår valet i Europa och den 9 juni är det valdag i Sverige.

Hur det blir i år återstår att se, men en ännu ej publicerad undersökning visar att intresset och förtroendet för EU bland Sametingets väljare inte är så stort.

Samerådet är en organisation som medvetet riktat in delar av sitt arbete mot EU och de har en egen avdelning som jobbar med EU-frågor. i Det här numret berättar Elle Merete Omma om varför de anser att EU är en viktig arena för samiska frågor.

Går det att tävla i musik?

På det som brukar kallas för den största musiktävlingen i Sverige, nämligen Mello, är det glest mellan de samiska artisterna. Jon Henrik Fjällgren höll fanan högt under de tre gånger han var med, men ifjol lät han meddela att nu är det sluttävlat, åtminstone i den tävlingen.

Därför var det otroligt spännande att se att Dear Sara var en av de uttagna artisterna till årets Mello.

I det här numret har vi pratat med Dear Sara om hennes musikkarriär, från genombrottet i tv-programmet X-Factor och fram till att hon lämnade studiomörkret för att ställa sig på den glammiga Mello-scenen.

Och apropå musiktävling. Sámi Grand Prix är långtifrån ett nytt musikfenomen, det vet alla som tagit sig till Báhktehárji på påskaftonen. Men i år har SVT äntligen upptäckt att det finns en samisk motsvarighet till Mello och för första gången sänds programmet på tv i Sverige.

Artisten Natalie Carrion kritiserade SVT för ett par år sedan just för att inte sända Sámi Grand Prix. Det verkar ha hörsammats, för nu är hon en av programledarna. i det här numret berättar hon varför hon tycker det är så viktigt att programmet sänds på svensk sida av Sápmi.

Behöver ni lite språkpepp? Förutom de samiska texter vi har i varje nummer kommer vi under året, genom ett språkprojekt tillsammans med Samiskt Språkcentrum, peppa er lite extra att satsa på samiskan. Missa inte supercoola språknörden Are Tjihkkom som översatt Hobbit till lulesamiska.

Katarina Hällgren

Birra nord, nr 1/2024

2023 varmaste året

2023 blev det varmaste året som hittills uppmätts på jorden med 0,17 grader över tidigare toppnotering. Det konstaterar EU:s klimattjänst Copernicus.

Den globala genomsnittstemperaturen under 2023 var 14,98 grader, enligt Copernicus.

Det är 174 år sedan människan började sammanställa temperaturdata. Att 2023 var ett mycket varmt år kan delvis förklaras av väderfenomenet El Niño.

– Men det räcker inte som förklaring till varför det var så pass mycket varmare än normalt i stora delar av världshaven och på många andra platser, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till TT.

Kjellström säger också att vi kommer att se en fortsatt global uppvärmning.

– Men det betyder inte att varje enskilt år kommer att vara varmare än 2023, det kan vara ett rekord som står sig några år framöver, säger han.

Prisad för debutbok

I slutet av januari fick Ella-Maria Nutti äntligen ta emot priset ”Din bok – vårt val”. Hennes debutbok Kaffe med mjölk utsågs till bästa vuxenbok 2022 av Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen. Det är bokhandlare som nominerar böcker och röstar fram vinnarna.

Ella-Maria Nutti säger i en intervju med Sameradion att det är en ”supersuperstor ära” att få det här priset.

– Det är folk som jobbar så nära böckerna som har röstat. Inte så mycket tyckare, utan människor som älskar böcker och som vet, de läser mycket och det är en bok som de rekommenderar till andra. Det är jättefint.

Kiruna kan bli kulturhuvudstad

Kiruna är en av två städer i Sverige som ansöker om att bli europeisk kulturhuvudstad 2029.

Emilia Töyrä, socialdemokratisk ordförande i kultur- och utbildningsnämnden i Kiruna säger till Kulturnytt i P1 att det är väldigt viktigt att bevara kulturen när man rycker upp folks rötter och flyttar dem till en annan plats.

– Jag tror också att det är intressant för gemene person att besöka, uppleva och se hur det konkret kan se ut, alltså hur bevarar vi kulturminnen när vi inte har några kvar.

I inslaget berättas också att Elin Anna Labba har skrivit till Kulturnytt att kulturhuvudstäder i norr har möjlighet att lyfta sitt samiska arv, vilket kan leda till en större medvetenhet, också i framtiden.

Förutom Kiruna ansöker även Uppsala om att bli europeisk kulturhuvudstad.

Pengar till film och serier

Under en treårsperiod kommer Samfunnsløftet i Norge att ge tio miljoner norska kronor till produktion av samisk film och tv-serier. Pengarna ska delas ut via det samiska filminstitutet, ISFI. I ett pressmeddelande säger Anne Lajla Utsi, direktör för ISF, att det är de stora produktionerna som lägger grunden för en ekonomiskt hållbar framtid, och att stödet från Samfunnsløftet därför är helt avgörande.

Ny ledare

Pirita Näkkäläjärvi är ny ordförande för Sametinget i Finland, efter att ha vunnit med rösterna 13-8 mot Anni Koivisto.Under förra mandatperioden var Pirita Näkkäläjärvi ordförande för kulturnämnden.

Till Yle Sápmi säger hon att hon vill vara ordförande för alla samer, och att det är en stor ära att få leda samiskt samarbete. Hon säger också att det viktigaste är att det samiska språket förs vidare till kommande generationer, och att alla traditionella näringar måste stärkas. Hon efterträder Tuomas Aslak Juuso som fortsätter som andre vice ordförande.

Apple lanserar samiska

I och med lanseringen av iPhone och iPad iOS 17.2 inkluderar Apple nu stöd för 8 samiska språk, kildinsamiska, skoltsamiska, enaresamiska, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.

Under flera års tid har Divvun-gruppen vid UiT Norges arktiske universitet erbjudit en tredjepartslösning för samiska tangentbord på iOS, men detta har haft en del begränsningar. Den nya uppdateringen inkluderar stöd för alla samiska bokstäver på norska, svenska och finska tangentbord, vilket innebär att samiska platsnamn kan skrivas på korrekt sätt även om man inte använder samiskt tangentbord.

Samerådets president Áslat Holmberg hoppas att fler stora teknologiföretag följer efter och anpassar sina tjänster och produkter för att små urfolksspråk ska kunna användas.

Prisas för duodji

Jon Tomas Utsi får 2023 års Stora stipendium på 300 000 kronor från Bildkonstnärsfonden. I motiveringen sägs att Jon Tomas Utsis sami duodji är ”…en länk i en kedja av flera generationers kunskap, ett arv från familjen, ett slags rop från generna.” Bildkonstnärsfonden säger också att Jon Tomas Utsi skapar unika objekt genom handens känsla och genom att lyssna på materialets röst. ”Renhornen han arbetar med är oftast fällhorn som han hittar på fjället där de samlat på sig en naturlig patina av regn, köld och vind innan han börjar att slöjda. Jon Tomas Utsi låter naturen och tidens tand vara en naturlig del i skapandeprocessen – genom sitt hantverk visar han oss återvinning och hållbarhet när det är som vackrast.”

Stipendiet delades ut på Ájtte under Jokkmokks marknad.

Stöld nominerad internationellt

Den engelska översättningen av Ann-Helen Laestadius bok Stöld har nominerats till Dublin Literary Award 2024. I motiveringen till nomineringen sägs bland annat att författaren avslöjar de djupt rotade spänningarna mellan etniska grupper i denna mindre kända del av Europa och att romanen inte bara är ett litterärt mästerverk utan också en upplysande berättelse.

Dublin Literary Award har delats ut sedan 1996 och är ett av de mest betydande litteraturpriserna i världen. värt 100 000 Euro. Vinnaren presenteras under International Literature Festival i Dublin, som arrangeras 17-26 maj.

Prisad bok på teaterturné

Under våren turnerar ”Herrarna satte oss hit”, en samproduktion mellan Giron Sámi Teater och Uppsala stadsteater, i Sápmi och Sverige. Föreställningen, som bygger på Elin Anna Labbas bok, skildrar ett mörkt kapitel i Sveriges historia genom de tvångsförflyttades ögon. Urpremiären hölls den 13 januari på Uppsala stadsteater.

Oskal är årets same

Årets same är, enligt tidningen Ávvirs läsare, Mathis A. Oskal, som blev känd över hela Norge tack vare serien ”Søringen og samen” som sändes i TV2 Norge. I serien vaktar han sin renhjord tillsammans med Anders Kråkevik som samtidigt får lära känna den samiska kulturen.

– Jag hade nog trott att jag skulle bli känd via jojken och inte genom en TV-serie, säger Mathis A. Oskal till Ávvir.

I år röstade 1 099 personer på Årets same, och Oskal fick 41,3 procent av rösterna. Han var därmed en tydlig vinnare.

Ny utställning om Norden

Nordbor är den största utställning som Nordiska museet haft. Utställningen ska berätta om människorna och livet i Norden genom 500 år. Den samiska historien berättas bland annat genom cirka 300 samiska föremål samt gestaltningar av tre historiska personer. En av dem är nåjden Lars Nilsson, som brändes på bål 1693 för att ha försökt återuppliva sitt barnbarn.

I en intervju med Sameradion berättar museiintendent Marit Baer varför den historien är viktig att lyfta.

– Den visar på det koloniala förtrycket, hur vi samer tvingats att bli kristna och överge vår gamla tro. Men den visar ju också på samernas rebelliska sida, att vi vägrar kuva oss, säger hon.

Vill ha fler röster från unga

Sanningskommissionen efterlyser fler vittnesmål från unga samer.

– Vi vill höra de yngres erfarenheter som inte bara handlar om historian utan vi vill se konsekvenserna av statens politik för dagens samer och hur de ser på sin framtid och möjligheter att leva ett samiskt liv, säger kommissionens ordförande Anders Lidén i en intervju i SVT Sápmi i samband med en träff med unga under Jokkmokks marknad.

Sista dagen att anmäla sig till intervju var den 15 februari, medan sista datum för att lämna skriftliga berättelser är den 15 april i år. Uppdraget ska slutredovisas den 1 december 2025.

Snart premiär för filmen Stöld

Nu är det klart att Stöld har premiär på Netflix den 12 april. Filmen är baserad på Ann-Hélen Laestadius bok med samma namn, som bland annat blev Årets bok 2021. Manuset till Stöld är skrivet av Peter Birro. Filmen spelades in under 2023 regisserad av Elle-Márjá Eira. Huvudrollen Elsa spelas av Elin Kristina Oskal och i övriga roller syns bland annat Lars-Ánte Wasara och Ida Persson Labba.

Nomad på turné

Artisterna Sofia Jannok och Salamanca Taikon Gonzalez åker på turné med Riksteatern i vår med det poetiska scenkonstverket Nomad, baserad på intervjuer som dramatikern Lucia Cajchanova gjort med artisterna. Nomad beskrivs på Riksteaterns hemsida som en ”unik och musikalisk resa med samiskt och romskt perspektiv där det bofasta aldrig varit en norm”. Föreställningen regisseras av Anna Ulén och är ett samarbete mellan Riksteatern, Arthem och Folkteatern i Göteborg.

Birra syd, nr 1/2024

Podd prisas

Den sydsamiska podden Hævvi får NRK Sápmis språkpris. Podden drivs av programledarna Jonna Dunfjeld-Mølnvik från Snåsa och Nelly Engström från Vilhelmina, och titeln Hævvi betyder ”Självklart”.

Helt självklart att prata samiska i en podd var det dock inte för Nelly Engström i början, eftersom hon ansåg att hon inte var tillräckligt bra på att prata samiska, berättar Jonna Dunfjeld-Mølnvik för NRK Sápmi. Men hon valde att gå ut ur sin komfortzon, bli en av programledarna och varje vecka prata ett språk som hon skulle ha haft som modersmål, och många ser upp till henne för det.

I motiveringen till årets språkpris säger NRK Sápmi att man vill lyfta fram arbetet med att utveckla och stärka sitt eget språk och samtidigt vara en god språkförebild för andra.

Ny forskning på renens sömn

Ny forskning vid Norska institutet i Bioekonomi i Tromsö visar att renen sover lika mycket på sommaren som på vintern, vilket överraskade forskaren och kronobiologen Gabriela Wagner. Hon berättar i en intervju med Sameradion att man tidigare gjort aktivitetsmätningar på ren, och att dessa visat att renen rör sig och är mer aktiv på sommaren.

– I Arktis har vi konstant ljus på sommaren och konstant mörker på vintern. Det kan göra det svårt för den inre klockan att hänga med, säger hon till Sameradion.

Men forskningen, som utförts med hjälp av EEG-elektroder som limmats fast på renarnas huvuden, visar att renen sover lika mycket året om. Elektroderna mäter hjärnans aktivitet, och med den här forskningen har det visat sig bland annat att renen kan sova stående, att den kan sova med öppna ögon och att den kan sova medan den idisslar.

Duodjipar är Asa Kitok-stipendiater

Doris och Sven-Åke Risfjell är årets mottagare av Asa Kitok-stipendiet. Stipendiet, som delades ut under Jokkmokks marknad, uppgår till 75 000 kronor.

Det är första gången som stipendiet tilldelas ett par. I motiveringen från Sami Duodji sägs att Doris och Sven-Åke Risfjell låter gammal duodjitradition och traditionella former möta ny design och gestalta gammal kunskap i ett nytt tänkande utifrån dagens behov.

Amnesty Sápmi prisas

Amnesty Sápmi får ta emot 2023 års stipendium från Kaija Anstensens minnesfond. Amnesty Sápmi är sedan 2021 en egen förening inom svenska Amnesty.

Stipendiet, 30 000 kronor, ska användas för att stötta föreningen i arbetet med att synliggöra markexploateringar i Sápmi och vilka konsekvenserna av exploateringarna blir.

– Det känns mycket hedrande att vi erhåller Kaija Anstensens stipendium. Det är ett erkännande för att vårt ideella arbete uppskattas och att vårt engagemang har betydelse, säger Amnesty Sápmis ordförande Erik Törnlund i ett pressmeddelande.

Jonsson får Sara Lidman-pris

”Med värme, vrede och en avväpnande humor avtäcker och återtar Jonsson sin egen och sina förfäders nedtystade och oberättade historia.”, sägs i motiveringen till årets Sara Lidman-pris, som går till serietecknaren Mats Jonsson.

Priset är instiftat av Sara Lidman-sällskapet, och delas ut på Umeå Kulturhus under Sara-dagen, den 23 mars.

Prisas av Samiska minnesfonden

Camilla Olofsson Båatas från Staare/Östersund får 2024 års stipendium, 25 000 kronor, från Samiska minnesfonden. Hon får stipendiet för att undersöka förutsättningarna för ett doktorandprojekt som studerar småskalig järnframställning och dess samband med tidig renskötsel inom Njaarke sameby.

Stipendiet är också en uppmuntran för vidare doktorandstudier, och möjliggör ett besök i Finland hos forskningsprojektet ”The Iron Saami” som bedriver forskning kring järnframställningsplatser.

Stipendiet tillkännagavs under Samefolkets dag den 6 februari.

Dansfilm om kvinnlig urkraft

Dansaren Marika Renhuvud har, tillsammans med andra urfolkskvinnor skapat dansfilmen Faamoe. Filmen skildrar den urkraft som kvinnor bär. ”Med hjälp av naturen och den samiska gudinnan Sarahkka berättar denna film om gemenskap, styrka och kraft”, skriver Marika Renhuvud på sin hemsida.

Elsa Laula får egen skylt

I samband med samiska nationaldagen den 6 februari avtäcktes en blå skylt på Elsa Laula Renbergs plats vid metodistkyrkan i Trondheim. Blå skyltar markerar kulturhistoriskt betydelsefulla platser.

Den här skylten markerar platsen där den samiska politikens vagga stod, säger Sametingsrepresentanten Kristin Sara (NSR) till NRK Sápmi.

Dokumentär om identitet

Efter att Saara Hermansson tagit hem sin andra vinst i Sámi Grand Prix ifrågasattes hennes jojk och samiskhet på sociala medier.

I en intervju med Sveriges Radios Kulturnytt säger hon att hon vuxit upp med en samisk kultur och identitet, men kanske inte så stark som andra tycker att det borde vara.

Att börja jojka var ett sätt för Saara Hermansson att återta sin kultur och identitet, och hon vill gärna berätta om sin identitetsresa för andra. Det gör hon i dokumentärfilmen 100 % same, som hade premiär den 6 februari på URplay.se.

– Det är viktigt att andra samer som är i sitt återtagande får en tröst i att man är inte ensam i känslan av att kanske känna sig otillräcklig som same.

Birra lule, nr 1/2024

Vann Golden Globe

Lilly Gladstone vann en Golden Globe för sin skådespelarinsats som Mollie Burkhart i filmen ”Killers of the flower moon”. Hon har också nominerats till en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll. Lily Gladstone är därmed den första från de amerikanska urfolken att nomineras i denna kategori, enligt Sameradion. Filmen, som hyllats av filmvärlden, utspelar sig i 1920-talets Oklahoma och skildrar seriemord på ursprungsbefolkningen. Bland skådespelarna kan, förutom Lily Gladstone, även Leonardo DiCaprio och Robert DeNiro nämnas.

Ny lag

En ny lag som kan försvaga urfolkets rättigheter, och beskrivs som en attack mot urfolk, har röstats igenom i Brasilien, enligt The Guardian.

Lagen innebär att urfolken enbart har rätt till de marker som de fysiskt förfogade över 1988, när konstitutionen bildades. Många urfolk blev dock förflyttade från sina marker innan dess.

Ungdomsstipendiater

Isabell Kitok och Aslak Vasara – Hammare är var för sig årets mottagare av Samiska Minnesfondens ungdomsstipendium på 7 000 kronor.

Isabell Kitok vill använda stipendiet för sina studier till tandläkare, och för att utveckla och främre samiska språket i sitt blivande yrke.

Aslak Vasara-Hammare satsar på en framtid inom renskötseln och vill med hjälp av stipendiet utveckla en hållbar renskötsel.

Stipendiet inrättades 2022 och delas ut till unga samer mellan 16 och 25 år, för att uppmuntra och främja arbete, studier och samisk kultur.

Kielatis x 2 prisade

Lisbeth Kielatis får årets lulesamiska kulturpris från föreningen Julevsámega, och Noomie Kielatis får Nils Hövenmark-stipendiet.

Bägge två prisas för sitt arbete med arbete med slöjd, och de fick ta emot priserna under Jokkmokks marknad.

I en intervju med Sameradion säger Lisbeth Kielatis, som arbetat som lärare under många år och får stipendiet för sitt arbete med att föra slöjdtraditionen vidare till kommande generationer, att det är en livsuppgift för henne att föra slöjden vidare.

Noomie Kielatis får stipendiet för sin föremålsforskning runt tenntrådsbroderier bland annat på en altarduk från 1700-talet. Hon säger till SVT Sápmi att hon ska använda stipendiet till fortsatta föremålsundersökningar.

Trummor till Sápmi

Två trummor har hittat hem till Sápmi igen, efter många år på drift. De finns på Ájtte fjäll- och samemuseum som ett lån under ett års tid. Museichefen Elisabeth Pirak Kuoljok hoppas att de ska bli kvar för gott. Trummorna tillhör ett museum i Marseille, men har varit utställda på Östasiatiska museet i Stockholm, rapporterar SVT Sápmi.

De är från 1700-talet och kommer ursprungligen från umesamiskt område. Bägge trummorna är dokumenterade i etnologen Ernst Mankers böcker. Under 1930-talet besökte han europeiska museer för att fota, mäta och katalogisera trummor som stulits med våld från Sápmi.

Våtmark renar vatten

Våtmarksväxter kan rena vatten från kemikalier som exempelvis miljögiftet PFAS. Idag används en metod med aktivt kol för att rena dricksvatten från PFAS. Den metoden är dyr och används endast i reningsverk. Forskare vid Stockholms universitet menar att odling av våtmarksväxter därför kan vara en bra och billigare metod för att rena vatten i naturen.

I ett inslag i Vetenskapsradion förklaras att vissa våtmarksväxter tar upp PFAS från färskvatten och samlar det i skotten. Genom att skörda växterna och ta bort dem från platsen kan man rena vattnet ute i naturen. Miljögiftet PFAS används bland annat i funktionskläder och skidvalla.

Lulesamiska på frimärken

För första gången i historien finns nu det lulesamiska språket representerat på norska frimärken. Det berättar NRK Sápmi. Frimärksdirektör Halvor Fasting säger att det är naturligt att man gör denna markering i samband med att Bodö är kulturhuvudstad 2024. Sedan tidigare har nord- och sydsamiska språk funnits på frimärken.

Frimärkena, som blev tillgängliga den 5 februari, har designats av Kristin Slotterøy, Nordland.

Kritik mot tv-satsning

SVT:s satsning ”Historien om Sverige” har kritiserats för att serien osynliggör norra Sveriges historia. Malin Brännström, chef för Silvermuseet i Arjeplog, är en av kritikerna, och hon menar att okunskapen är stor och förståelsen liten.

– Berättelsen om Sverige är väldigt mycket utifrån södra Sveriges perspektiv, men det är lika viktigt att förstå vad som har hänt här uppe och att det skiljer sig. För att vi ska kunna fatta beslut om framtiden måste man förstå backspegeln, vad som har hänt, säger hon i en intervju med SVT.

Hobbit på lulesamiska tack vare Are

Han är en stolt språknörd som översatt Hobbit till lulesamiska – helt enkelt för att böcker främjar språk. Are Tjihkkom ser sällan svårigheter, bara möjligheter med att synliggöra samiskan genom översättningar.

– Det finns väldigt många möjligheter samtidigt som man lär sig något nytt.

”Bara gör det!” var rubriken på den föreläsning som Are Tjihkkom höll på Tjállegoahte i samband med Jokkmokks marknad. Att bara göra det handlade till stor del om att översätta böcker till lulesamiska.

Han har några översättningar i ryggen. Bland annat Alice i Underlandet som var den första roman han översatte.

Den kanske största, och mest uppseendeväckande är den över 350 sidor tjocka fantasyboken Hobbit av J.R.R Tolkien.

Det låter kanske för många som ett enormt projekt, men för Are tog det totalt ett och ett halvt år, inklusive korrekturläsning tillsammans med en språkkonsulent.

– I grunden är det ganska enkelt när man gör det själv. Vissa planerar på förhand, men egentligen är det bara att sätta sig och skriva. Fördelen med skriftligt språk är att du kan ta en paus och göra något annat och gå tillbaka och fortsätta sedan.

Anledningen till att Are började översätta var att det inte finns särskilt många böcker på lulesamiska. Det i sig var en motivation, berättar han. Att han gav sig på att översätta Hobbit var för att det är en känd och etablerad bok.

– Det är en av världens mest kända böcker och det är en bok som blir läst. Eftersom jag inte kan översätta alla böcker själv så siktar jag på kvalitet hellre än kvantitet. Istället för att översätta 30 böcker på tio sidor vardera så tar jag hellre en bok på över 300 sidor och ser till att den blir väldigt bra.

Reaktionerna har varit positiva. Are säger att de flesta varit väldigt begeistrade att få läsa Hobbit på lulesamiska. Samtidigt är det inte en bok för alla, det är en hög fantasygenre som kräver ett speciellt intresse.

– Det har faktiskt gått så långt att internationella tolkienmiljön fick reda på att det fanns en lulesamisk översättning, så jag har fått beställningar från bland annat Nederländerna och Irland. Det är alltså samlare, inte samer. Det är väldigt kul för det är ju också en del av synliggörandet av språket.

Are är uppvuxen med en finsktalande mamma och en lulesamisktalande pappa så språkintresset kom tidigt. Nu pluggar han språklingvistik på universitetet i Oslo.

Han driver sedan några år tillbaka sitt eget förlag Tjihkkom Almudahka och kombinerar sin pluggtid med att översätta.

På frågan om han kallar sig själv språknörd är svaret ett givet ja, med viss stolthet i rösten.

– Jag studerar ju språkvetenskap så det är svårt att undgå den beteckningen. Det är ingenting skadligt med att vara språknörd så länge man har ”backekontakt”. Från och till när jag översätter tar jag en paus och går ut och tar på marken, säger han och skrattar.

Att ge råd hur man återtar eller utvecklar sitt språk tycker Are är svårt.

– Visst kan jag säga ”gör det bara”, men det är lite väl i överkant optimistiskt att förvänta sig att folk bara tar tag i det, det är inte bara utan vidare man lär sig. Men om man har far- eller morföräldrar som pratar, prata med dem.

Just nu jobbar Are med att översätta Pan av Knut Hamsen, som ska vara klar till Hamsendagarna i augusti. Men, säger han, det blir ingen översättning av Harry Potter.

– Efter att jag översatt Hobbit har jag fått frågan om jag ska översätta Ringarnas herre. Efter det kommer frågan om jag ska översätta Harry Potter. Men det blir inget av det nu. Kanske om tio år, först ska jag avsluta studierna.

Text Katarina Hällgren

Vill du översätta en bok? Här kommer Ares tre tips:

Välj en bok du vill översätta
Skriv avtal med förlaget som gett ut den att du får översätta
Sök pengar för att översätta den

Arkiv för mars 2024