Birra

Birra syd, nr 4/2025

Skidstipendiat

Ailo Östergren från Tärnaby får ett stipendium på 15 000 kronor av Stiftelsen Ingemar Stenmarks Fjällvindenfond. I motiveringen sägs att Ailo Östergren som längdskidåkare är målmedveten och stegrar nivån med god motivation. ”Att tex klättra Hasselbacken på löparskidor visar på nya vägar som aktiv Fjällvindare.” Under 2025 har stiftelsen delat ut stipendier till ett värde av 75 000 kronor. Stipendierna delas ut till aktiva idrottsutövare, funktionärer, eldsjälar och till klubben som helhet inom Tärna IK Fjällvinden.

Kulturpris

Eva Conradzon får 2025 års kulturpris av Samiska rådet i Svenska kyrkan. Hon har under många år bland annat arbetat med att göra Ubmejen Biejvieh, Samiska veckan i Umeå, till en viktig plattform för samisk kultur, språk och konst. Priset får hon för sina insatser med att främja och synliggöra samiska intressen inom kultur, samhälle och trosliv.

Samiska rådets kulturpris, med en prissumma på 50 000 kronor, delades ut den 6 november i Uppsala domkyrka.

Urfolkskonstnärer till Dearna

Brian Kowikchuk, Inuk-konstnär och författare från Northwest Territories i norra Kanada, samt Leela Gilday, sångerska och låtskrivare från Yellowknife, också det i norra Kanada, anländer till Tärnaby i början av nästa år. De två urfolkskonstnärerna har valts ut till den första upplagan av AIAAR, Aejlies residensprogram för konstnärer från Kanadas arktiska regioner, och kommer under sina vistelser att på olika sätt utforska arktiska urfolks erfarenheter av klimatförändringar.

Brian Kowikchuk kommer att arbeta med sitt projekt The Lost Inukshuk, och hoppas kunna skapa en muralmålning i samarbete med människor från lokalsamhället. Leela Gilday, som tillhör Dene-folket, ett av Kanadas First Nations-folk, ser fram emot att dela kultur, musik och idéer med samer. Hon har byggt en musikkarriär med själfulla låtar på engelska, och har börjat återerövra och använda sitt modersmål Sahtúgotíne Yatié i ny musik.

AIAAR anordnas av Aejlies, samiskt kulturcentrum i Tärnaby.

Influencer på kungamiddag

Evelina Solsten, renskötare från Tåssåsens sameby var en av dem som bjöds in till kungaparets Sverigemiddag på Kungliga slottet i oktober. Till Sverigemiddag bjuds landets alla landshövdingar in, tillsammans med personer som har gjort betydande insatser för Sverige lokalt, regionalt eller nationellt. Evelina Solsten använder sig av sociala medier för att sprida kunskap om samer och renskötsel.

Samisk historia saknas

Den samiska historien inkluderades inte i den nuvarande världsarvsstatusen för Röros Bergstad och området Cirkumferensen. Det visar en ny rapport, gjord av forskaren och världsarvsexperten Sara Court. I rapporten finns flera förslag på hur detta kan åtgärdas. Det rapporterar NRK.

Ny ordförande för Gaaltije

Olov-Anders Sikku har valts som ordförande för Stiftelsen Gaaltije. Han säger i en intervju i Sameradion att han vill fortsätta bygga på Gaaltijes styrkor och göra stiftelsen till en ännu tydligare och starkare röst för det sydsamiska samhället i både samhällsdebatten och på kulturscenerna. Med sig in i uppdraget har han erfarenhet från bland annat jobbet som pressekreterare i Europaparlamentet, uppdraget som förbundssekreterare för Sáminuorra. Han spelade också en av rollerna i julkalendern Snödrömmar.

Lathund för sydsamiska

Med Carina Olofssons lathund ska det bli lättare att lära sig sydsamiska. Hon har skapat en lathund med exempel på bland annat alla 7 verbgrupperna, med vokalerna som styr böjningen och 9 personliga pronomen med olika tempus. Lathunden finns i ett häfte med 48. Sidor och versioner för dator, telefon och klassrumsvägg.

Carina Olofsson är eldsjäl och språklärare, bosatt i Klimpfjäll. Språkverktyget produceras med stöd av Samiskt språkcentrum.

Mats Jonsson prisas

Författaren och serietecknaren Mats Jonsson tilldelas Publicistklubbens pris Guldpennan 2025. Motiveringen lyder:

”Med språklig kreativitet i text och bild utforskar Mats Jonsson sitt ursprung och ställer de stora frågorna om livsvillkoren i olika delar av landet. Hans unika berättarspråk förenar det personliga med det politiska och fördjupar bilden av Sverige.” Priset består av 20 000 kronor, ett diplom samt en penna i äkta guld.

Birra lule, nr 4/2025

Forskning om renar

I en studie som leds av Naturresursinstitutet i Finland undersöks klimat- och hållbarhetspåverkan av renkött och renbaserad turism. Information samlas in från renskötare, företag som arbetar med renbaserad turism och slakterier. Syftet med studien är att ta fram aktuell information om renens koldioxidavtryck som stöd för beslutsfattare, och att kunna utveckla ansvarsfull turism, berättar YLE.

Urfolkssegrar i Australien

Victoria, en delstat i Australien, har i och med antagandet av sitt första formella fördrag med urfolken tagit ett historiskt och stort steg mot rättvisa och jämlikhet. Det menar FN:s människorättschef Volker Türk, som nu hoppas att detta initiativ ska inspirera fler att erkänna urfolk och stärka deras inflytande.

Ett annat viktigt steg framåt för urfolkens markrättigheter i Australien togs när Australiens federala domstol erkände Guugu Yimidhirr-, Yiithuwarra- och Wuthathi-folken som traditionella ägare av 915 000 hektar mark i Cape York.

Erkännandet beskrivs av lokala ledare som en historisk seger efter en kamp som pågått i årtionden. Det rapporterar Sameradion och NIVT.

Utbildningsprojekt

Med ett treårigt utbildningsprojekt ska kompetensen om samiska markrättigheter höjas hos både samebyar och myndigheter. Projektledare är Johanna Westesson, och hon hoppas att ökad kunskap ska bidra till en mer rättvis förvaltning av mark i Sápmi, att den gröna omställningen blir mer rättighetsbetonad och att relevant forskning om markanvändning i Sápmi i högre grad ska komma till uttryck i de beslut som tas.

”Det finns många vittnesmål från samiskt håll om att på många myndigheter är kunskapsnivån väldigt låg.”, säger hon i en intervju med Sameradion.

Utbildningen drivs av Stockholm Environment Institute tillsammans med SSR och Institutet för mänskliga rättigheter. Den omfattar digitala kurser om markförvaltning och renskötsel, verktyg för renskötare att hävda markrättigheter och riktlinjer samt vägledning för tjänstepersoner.

Gesällbrev till slöjdare

Kajsa Tuolja och Lisa Jonsson Gunnare har nu mottagit sina gesällbrev för arbete inom duodji/skinn och textil. Över 250 hantverkare hade samlats till årets högtidliga utdelning av gesällbrev, som innehöll både bubbel och kunglig närvaro.

– Jag insåg när jag satt på ceremonin att det här är mycket större än vad jag trott, vi är viktiga, säger Lisa Jonsson Gunnare i en intervju i SVT Sápmi.

Hon fick sitt gesällbrev efter att ha sytt fem mössor från olika tidsepoker.

Kajsa Tuolja har genomgått tre olika prov för att få gesällbrev.

– I första provet gjorde jag skoband, vilket inte förvånar någon jag känner tror jag. I de andra proven fick vi göra väskor från den plats som vi kommer ifrån, säger hon till SVT Sápmi.

I genomsnitt krävs 4 500 timmars lärlingstid för att få göra gesällprov.

Uranbrytning tillåts

Från och med 1 januari 2026 är det tillåtet att bryta uran i Sverige, och uran klassas då som en samhällsviktig metall. Ett område som är aktuellt för uranbrytning finns i närheten av Storsjön i Jämtland. Kommunerna kring sjön säger gemensamt nej till gruvbrytning i området, med hänvisning till risken att dricksvattentäkten förgiftas.

Gruvbolagen säger att frågan om kommunernas veto är viktig, och att kommunernas möjlighet att säga nej till uranbrytning skapar osäkerhet och kan hämma investeringar i Sverige.

Regeringen vill ändra lagen så att det kommunala vetot upphör. Förslaget har varit ute på remiss fram till 8 november. Det rapporterar SVT.

Norge ger pengar till urfolk

Norge kommer att satsa 220 miljoner dollar på att öka insatserna som ska ge urfolk och lokalsamhällen bättre rättigheter och för att skydda regnskogen.

Landets klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen menar att en av de mest effektiva åtgärderna för att minska avskogning är att ge urfolk bättre rättigheter.

Löftet om pengar från Norge och flera andra länder omfattar totalt 1,8 miljarder dollar och gavs i samband med klimatmötet i Brasilien, rapporterar NRK.

Birra nord, nr 4/2025

Forskning om gruvprojekt

Nordlandsforskning ska i ett projekt titta närmare på konsekvenserna av ökad gruvaktivitet i Norge. Forskningen kommer att bygga på tre norska gruvprojekt, Fensfältet i Telemark, Nussir i Finnmark och Helleland i Rogaland.

Bakgrunden till detta forskningsprojekt är att både EU och Norge har presenterat nya strategier för att öka utvinningsgraden av mineraler utan att vara beroende av aktörer utanför Europas gränser. Det rapporterar NRK Sápmi.

Kallt i nya Kiruna

Det blir kallare i nya Kiruna. I planeringen av den na staden har man valt perspektiv som gynnar annat än ett optimalt mikroklimat. Det menar Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

I en intervju i Dagens Nyheter förklarar hon varför den skillnaden uppstår och vad som kunde ha förbättrat mikroklimatet. Bland annat säger Jennie Sjöholm att bredare gator och lägre hushöjder hade släppt in mer sol.

Hon säger också att ett stort torg öppnar för blåst och drivsnö, men att man kan jobba med vindskydd och skapa lä för att gynna mikroklimatet.

Nestlé säger nej till trä från kritiserade avverkningar

Världens största livsmedelsbolag, Nestlé, vill inte längre köpa träråvara från skogsbolag som är inblandade i kontroverser i norra Sverige. I deras uppdaterade leverantörslista har SCA markerats. SCA har under lång tid kritiserats för att avverka i skogar med höga naturvärden och förstöra renbetesmarker, inte minst av miljöorganisationer som Skydda Skogen och Greenpeace.

Nestlés plan är att 95 procent av inköpen av nyfiber från norra Sverige ska vara reducerade till mars 2026. SCA anser att de uppfyller de krav som ställs i Nestlés policy men vill i övrigt inte kommentera Nestlés beslut. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Pengar till läroböcker för unga

Sametinget i Norge ger nästan 400 000 kronor till Čálliidlágádus AS för projektet Sámi beakkánat – álkkeslohkangirji. Målet med projektet är att utveckla läroböcker på nordsamiska och sydsamiska. Genom lättlästa och engagerande berättelser vill man öka läslusten bland unga.

Nominerad till litteraturpris

Författaren Ánte Mihkkal Gaup har nominerats till Astrid Lindgrens minnespris 2026. Priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris, och prissumman är på fem miljoner kronor.

Astrid Lindgrens minnespris får delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare vars verk är av högsta konstnärliga värde och präglat av den anda som Astrid Lindgren förknippas med. Det delas ut av Kulturrådet och i år har 263 personer från 74 länder nominerats. Vinnaren utses i april.

Ny bok om Fosenprotester

”Vrengte kofter: Kampen for en samisk fremtid” är titeln på en ny bok skriven av den samiska författaren, aktivisten och musikern Aslak Heika Hætta Bjørn.

Boken skildrar den unga samiska protesten mot Fosens vindkraftpark 2023. I en berättelse baserad på sin egen och familjens historia delar författaren med sig av erfarenheter från kampen för en samisk framtid.

Serie om idrottstalanger

Fotbollstalangen Eva-Alida Eliasson, skidåkaren Evelina Gunillasson-Påve, handbollsmålvakten Ville Gunillasson-Sevä och ryttaren Anna-Mi Svonni kämpar för att nå toppen inom sina idrotter. Vi möter dem i SVT:s dokumentärserie Glöd, och får ta del av deras problem med geografiska avstånd, hård konkurrens och egna tvivel.

Ny tv-serie och kortfilm

Inspelningen av Goavkut är klar. Filmens regissör är Patricia Fjellgren, och förutom en TV-serie kommer inspelningarna att resultera i en kortfilm. Alla skådespelare talar nordsamiska.

TV-serien har premiär på SVT under mellandagarna. Serien handlar om sexåriga Aili och hennes fantasier om vad som sker utanför sovrumsdörren.

Ailis mamma Ida Risten spelas av Linn Margrethe Påve, och seriens huvudperson spelas av Ellali Wanhainen Nutti. En annan skådespelare är Olov-Anders Sikku. Det berättar SVT Sápmi.

Sáminuorra får rättighetspris

Sáminuorra var en av de två vinnarna när det nyinstiftade Rättighetspriset delades ut. Priset delas ut för insatser inom integration och mänskliga rättigheter i Västerbotten. I motiveringen sägs att Sáminuorra med kraft och tydlighet visar hur ungas engagemang kan förändra samhället och att organisationen genom sitt arbete med att stärka samiska ungdomars rättigheter, språk och identitet har blivit en ovärderlig röst för framtidstro och samhörighet.

Priset har instiftats av Länsstyrelsen i Västerbotten, och förutom ett besök på Mänskliga Rättighetsdagarna i Kista är pristagarna inbjudna att sitta med i juryn för nästa års rättighetspris.

Premiär för samisk opera

Den 15 november hade den första nordsamiska operan Jordens Hjärta/Eatnama váibmu premiär på Kungliga Operans stora scen i Stockholm. Eatnama váibmu handlar om den samiska skapelseberättelsen och att leva i samklang med naturen. Librettot (operans berättelse) är skriven av Rawdna Carita Eira och tonsättaren Britta Byström och Elle Márja Eira står för regin.

Om du inte har har möjlighet att se den live på operan eller vill höra den igen så kan du lyssna på den på Sveriges radio. Operan går att se på Kungliga Operan fram till den 29 december.

Foto CJ Utsi

Vetenskapens värld om Sápmi

SVT:s Vetenskapens värld har gjort dokumentären Striden om Sápmi, om de pågående rättsprocesserna mellan flera samebyar och staten. Dokumentären lyfter både historisk forskning och nuvarande arkeologisk forskning för att ge en inblick i hur den samiska kulturen formades. Programmet finns att se på SVT Play.

Fjällugglan utdöd

Vart femte år presenterar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, en lista enskilda arters risk att dö ut i Sverige. Enligt den preliminära listan klassas fjällugglan numera som utdöd. Den senaste kända häckningen för fjällugglan var 2015.

Staten vill att HD prövar samebyars stämningar

Fem samebyar har stämt staten gällande ensamrätt till jakt och fiske på sina marker. Nu vill Justitiekanslern, JK, som företräder staten att rennäringslagen ska tillämpas i målet om upplåtelserätt och JK menar att urminnes hävd inte ger ensamrätt. Istället för att gå igenom domstolsförhandlingar vill JK att stämningarna ska gå direkt till Högsta domstolen för prövning.

I ett pressmeddelande kommenterar SSR statens ändrade inställning:

”SSR:s mening är att om det finns en på urminneshävd grundad egendomsrätt, så kan en lagstiftning inte få den rätten att upphöra. Det vore i strid mot Europakonventionen och mot Regeringsformen, dvs mot svensk grundlag. Dessutom skulle en inskränkning i egendomsrätten i form av ett förbud att själv förfoga över den genom upplåtelser, som bara träffar samer, vara diskriminerande.”

Birra syd, nr 3/2025

Unga stipendiater

Landsförbundet Svenska Samers kulturstipendium för unga har i år tilldelats Aili Kråik Johansson och William Hallin. De får 10 000 kronor vardera, Aili Kråik Johansson för sina silversmycken som uttrycker samisk historia, och William Hallin för sitt traditionella hantverk och kunskapsdelning.

Stipendiet, som delas ut till minne av Elsa Laula, delades ut i samband med Vadtejen Saemiej Sijtes 60-årsjubileum i Tärnaby.

Forskning om bygdesamer

Gudrun Norstedt, Várdduo – Centrum för samisk forskning, får ERC Starting Grant 2025, vilket innebär finansiering för fem års forskning med fokus på bygdesamernas dolda historia i bondesamhället.

Bygdesamer är samer som före 1900-talet levt och verkat i jordbruksbygder utanför de traditionella lappmarkerna. I sin forskning avser Gudrun Norstedt att arbeta med bland annat kyrkböcker, domboksprotokoll, kungliga brev och ortnamnsforskning.

ERC Starting Grant är ett forskningsbidrag som tilldelas av Europeiska forskningsrådet i syfte att stödja framstående forskare i ett tidigt skede av deras akademiska karriär.

Snödrömmar blev bästa barnprogram

Fjolårets uppmärksammade julkalender Snödrömmar har vunnit Kristallen för bästa barnprogram. Serien är den första med tydlig samisk representation, både framför och bakom kameran.

Med en onlinepublik på 967 000 tittare första dygnet slog den rekord på SVT Play och det samiska historieberättandet om naturen och människan har lovordats av både barn och vuxna.

Oskar Östergren Njajta, en av manusförfattarna, tog emot priset på Kristallengalan.

”Stort tack, tack till Sápmi för alla fina ord om serien.”, sa han i sitt tacktal under ceremonin.

Kulturhus för minoriteter

Som ett resultat av ett långsiktigt arbete med att skapa en inkluderande plats för och med Sveriges fem nationella minoriteter, samer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och romer, har nu ett nytt kulturhus öppnats i Göteborg.

Det är i Redbergsskolans lokaler i Göteborg som Nationella minoriteters kulturhus etablerats, och med ett stöd från Göteborgs stad på 1,8 miljoner kronor har verksamheten dragits igång.

Nejne i u-landslaget igen

Snowboardåkaren Tova Nejne från Klimpfjäll kan fortsätta att jaga framgångar i både nationella och internationella tävlingar. Hon är ännu en gång uttagen till utvecklingslandslaget i snowboard.

För säsongen 2025/2026 är även Lova Bäckström, Brälappen, Ruben Rosenfors, RISK, och Nias Hedberg, Sälens IF, uttagna. Det berättar Sameradion.

Stipendium för unga samer

United World Colleges, en global utbildningsrörelse, vill erbjuda ett särskilt stipendium riktat mot samiska ungdomar. United World Colleges har som mål att främja internationell förståelse genom att sammanföra ungdomar från hela världen till internationella internatskolor.

Emmy Wahlström, som leder projektet för det samiska stipendiet, säger i en intervju med Sameradion att det inte har kommit in så många ansökningar från samiska ungdomar, delvis beroende på att det inte är så många som känner till stipendiet.

De stipendier som erbjuds idag är heltäckande, den som får ett stipendium från UWC behöver bara betala resan till och från skolan själv. Regelverket för ett särskilt samiskt stipendium är inte klara ännu.

Birra nord, nr 3/2024

Nedrejord prisas

Författaren och dramatikern Kathrine Nedrejord får Per Olov Enquists pris 2025. Hon har sina rötter i Kjøllefjord i Finnmark, men är bosatt i Paris. Hon debuterade som författare 2010 med romanen Transitt och har därefter kommit ut med romanerna Trengsel, Forvandlinga och Forbryter og straff. Den sistnämnda nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste roman, Sameproblemet belönandes med Bragepriset 2024, och beskrivs i motiveringen till Per Olov Enquists pris som ”en ilsken och upprorisk roman, som utmanar ramarna för vad litteratur kan vara”.

Juryn säger också att Kathrine Nedrejord skriver ”skarpt och analytiskt om det långvariga och pågående förtrycket av samisk kultur, identitet och språk”.

Prissumman är 10 000 Euro.

Konstnärer i Luleåbiennalen 2027

Carola Grahn, New Red Order, Lea Simma och Wolf Babe Collective är de första konstnärerna som bjudits in till Luleåbiennalen 2027. Alla inbjudna tillhör urfolk från olika delar av världen, och kommer nu att sätta sin prägel på biennalen med humor och platsspecifika frågor som inslag i deras arbeten.

I ett pressmeddelande säger Maria Svonni, konstnärlig ledare Konstfrämjandet Norrbotten, att det är viktigt och unikt bland biennaler i Sverige idag att utgöra en plattform där urfolkskonstnärer kan mötas och samverka i Sápmi.

Luleåbiennalen 2027 utformas genom en kollektiv process, och har sin utgångspunkt i publika sammankomster. Den första hålls i slutet av 2025.

Klimatkrisen i föreställningen Skogen

Skogen – en föreställning med en berättelse skriven av Elin Anna Labba och musik av Martin Hederos – lanseras nu inför en turné vintern 2026. Den poetiska berättelsen handlar om en pojke som smälter likt snön när klimatet förändras.

– Det handlar om barn och klimat med väldigt reell bakgrund här i norr där klimatkrisen slår allra tydligast, säger hon i en presentation hos Norrbottensmusiken.

Musiker vid föreställningen är, förutom Martin Hederos, Thuy Ngyen, Nikolai Äystö, Lina Langendorf och Felisia Westberg.

– Vi kommer bjuda på en resa med både ljus och mörker. Men framför allt så tänker jag att det ska vara mycket framåtrörelse, säger Martin Hederos i Norrbottensmusikens presentation av föreställningen.

Ny språkbok på nordsamiska

I den nya boken ABC på nordsamiska och svenska ger författaren Elin Marakatt och illustratören Anna-Stina Svonni varje bokstav liv genom allt ifrån fjällens djur och jojk till hjortronsylt och handarbete. Boken vänder sig till barn från cirka tre års ålder, och förhoppningen är att den ska bli en lärorik introduktion till det nordsamiska språket och livet i Sápmi för barn och övriga som är intresserade och vill lära sig mer.

”Det roligaste vara att få illustrera samiska människor, djur och natur! Jag hoppas att de samiska barnen känner igen sig, och att barn som är nya för det samiska blir intresserade av vår natur och kultur i Sápmi. ”, säger Anna-Stina Svonni i ett pressmeddelande från OLIKA förlag, som ger ut boken.

Glaciärer smälter

Åtta av Sveriges cirka 300 glaciärer försvann för gott sommaren 2024. Efter 80 år av mätningar på den krympande Storglaciären i Tarfaladalen vill nu Nina Kirchner, föreståndare och glaciolog vid Tarfala forskningsstation, lyfta glaciärens viktiga roll i forskningen.

– Det är viktigt att man inte packar ihop, gråter och går hem, utan det finns alltid möjligheter och vi måste ta tillvara på dem. Glaciären är en bra, visuell måttstock för klimatförändringarna, säger hon i en intervju med SVT Sápmi.

En av de forskare som årligen besöker Tarfala och studerar vad som växer fram där isen tidigare legat är ekologen Keith Larsen, Umeå universitet. Han menar att Tarfala är en viktig plats eftersom det är en relativt lättillgänglig plats för forskning i Arktis.

– Jag vill veta vad som händer med den bara marken och vad processen är för att det ska kunna bli ett växtsamhälle som till exempel renar kan börja äta av, säger han i intervjun med SVT Sápmi.

Nyheter med AI

Med hjälp av en AI-baserad tjänst kan man lyssna på Yle:s nyhetsartiklar på nordsamiska. Syftet är att bidra till bevarandet och tillgängligheten av minoritetsspråk.

I ett pressmeddelande från Yle sägs att det fortfarande finns utvecklingsbehov av den nordsamiska talsyntesen, och att vidareutveckling kommer att ske efter lanseringen.

– Vi använder artificiell intelligens på ett ansvarsfullt och innovativt sätt. Yle gör en unik kulturgärning genom att utveckla talsyntes på minoritetsspråk, säger Cilla Lönnqvist, innovationschef på Yle, i pressmeddelandet.

Ja till gruva i Laver

Boliden har fått bearbetningskoncession för utvinning av koppar, guld, silver och molybden i Laver. Den planerade gruvverksamheten, ett dagbrott, kommer att få stora konsekvenser för renskötseln i området. Boliden måste därför följa villkor som syftar till att minimera skador för Semisjaur-Njarg sameby.

Det krävs också ett miljötillstånd från mark- och miljödomstolen innan arbetet kan dra igång, och i en intervju med P4 Norrbotten säger Stefan Romedahl, direktör för Bolidens gruvverksamhet, att gruvbrytningen kan komma igång tidigast i mitten på 2030-talet.

Fästingar i hela landet

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bekräftar nu att fästingar finns etablerade i hela landet. Detta efter ett medborgarprojekt där allmänheten uppmanats att skicka in fästingar till SVA. I norra Sverige påträffas framför allt den vanliga fästingen, Ixodes ricinus, och Tajgafästingen, Ixodes persulcatus.

Anna Omazic, forskare på SVA, säger till SVT Sápmi att förekomsten av fästingar i norra Sverige är väldigt liten jämfört med mellersta och södra Sverige. Hon anser inte att det finns behov av någon generell vaccinering, men menar att man även i norr bör ha som vana att kolla igenom kroppen när man varit ute, och att titta igenom pälsen på husdjuren varje dag.

– Varmare vintrar med mindre snö gör att vegetationsperioden blir längre. Sen har vi de vilda djuren, värddjuren för fästingar, de kan inte leva utan värddjur, och de förflyttar sig också längre norrut i och med att det blir mildare, säger Anna Omazic till SVT Sápmi.

Bok om renskötsel

Nu lanseras boken From the Past to the Future: Knud Leem´s 1725 Account and 300 Years of Sámi Reindeer Herding Knowledge. Den beskrivs som ett unikt verk som förenar ny forskning och traditionell kunskap med en historisk klassiker.

En betydande del av boken utgörs av Knud Leems etnografiska verk från 1767, baserat på hans fältstudier i Finnmark. Här finns detaljerade beskrivningar av bland annat språk, religion, kläder, könsroller och barnuppfostran.

Dessutom belyses 300 år av samisk renskötselkunskap och hur den kunskapen upprätthålls och förs vidare.

Boken är resultatet av ett samarbete mellan Sámi allaskuvla/Samisk høgskole och International Centre for Reindeer Husbandry (ICR). Den är redigerad av Dr. Inger Marie Gaup Eira, professor Svein D. Mathiesen, direktör Anders Oskal ICR och Marina Tonkopeeva ICR.

Kontor för konst

Norges regering har beviljat 1,2 miljoner kronor för 2026 till etablering av ett nytt export- och angentkontor för samisk konst. Bakom exportkontoret står NANU – Sámi Arts International AS, bildat av konstnärsnätverket Dáiddadállu AS och urfolksfestivalen Riddu Riđđu

Exportkontoret ska fungera som en plattform för att främja och representera samisk konst internationellt, och bidra till att skapa nätverk, marknadsföra verk och stärka konstnärernas möjligheter globalt.

Lanseringen av exportkontoret markeras med en samisk vecka i London, i samband med öppnandet av Maret Anne Saras utställning i Turbine Hall på Tate Modern. Här kommer några av Sápmis och Norges främsta konstnärer och artister att delta, och besökarna kan bland annat ta del av seminarier om urfolkskonst.

Satsning på samiska varumärken

Samerådet har, tillsammans med Sámi Duodji och Samernas Centralorganisation i Finland, SSG, startat det treåriga projektet SÁPMÁI BUORRIN – En hållbar framtid för samiska företag. Projektet ska underlätta för samiska företagare och duojáre att synas på marknader bland annat genom att stärka varumärkena Sámi Duodji och Sámi Made. Projektet startar den 1 november och fem personer kommer att anställas.

– Detta är en sällsynt möjlighet att stärka duodji och samiska näringar. Vi ser att många kommersialiserar eller plagierar samisk kultur, och genom att stärka samiska varumärken kan vi säkerställa att värdeskapandet kommer tillbaka till det samiska samhället, säger Christina Hætta, chef för kulturavdelningen på Samerådet.

NSR blev valvinnare

Norska Samers Riksförbund, NSR, fortsätter leda Sametinget på norsk sida. Det står klart efter valet den 8 september. NSR fick 37 procent av rösterna vilket gav dem 18 mandat. Näst största parti blev Nordkalottfolket med 15 mandat.

Ny dramaserie premiärvisad i Toronto

NRK:s nya serie Heajastallan har premiärvisats på Toronto International Film Festival. Serien utspelar sig i Kautokeino och handlar om ett bröllop som ska arrangeras på rekordtid och allt går fel. Manusförfattare och regissör är Åse Kathrin Vuolab. Serien är producerad av Mer Film, Tordenfilm og Forest People för NRK och kommer släppas på NRK, SVT Och YLE i januari 2026.

Same i Robinson

Den 2 oktober hade höstsäsongen för Robinson premiär i TV4. Bland deltagarna återfinns 26-årige Samuel ”Nutti” Stenman, riggare och bosatt i Göteborg. Varje deltagare får ta med sig en personlig sak och för Samuel Stenman blev det en slangbella. Totalt tävlar 21 personer i Robinson som utspelar sig på de tropiska öarna utanför El Nido i Filippinerna. i december får tittarna veta vem som vinner höstens Robinson.

SCA får greenwashpriset

Skogsbolaget SCA får Svenska greenwashpriset 2025 som delas ut av Jordens vänner. SCA får priset för att de ”framställer sig som en ledande aktör i den så kallade gröna omställningen och menar att ”hållbarhet är själva kärnan” i företagets verksamhet”, står det i motiveringen. Vidare skriver Jordens vänner:

”Men att systematiskt avverka skogar med höga naturvärden och hotade arter, begränsa samebyars inflytande och trotsa avverkningsförbud kan omöjligen vara vägen mot en hållbar framtid.” Priset delades ut i samband med Bokmässan i Göteborg.

Birra lule, nr 3/2025

Anklagas för kulturell appropriering

Adidas sandalsko ”The Oaxaca slip-on”, framtagen av designern Willy Chavarria, har fått hård kritik av bland andra Mexicos president Claudia Sheinbaum. Till sandalen användes flätade läderremmar som liknar huaraches från Zapotec-samhällen i Oaxaca. Ingen representant för urfolken var med när designen togs fram. Adidas lansering skedde i Puerto Rico, och produktionen fanns i Kina.

Såväl guvernören i Oaxaca som Mexicos president kritiserade sandalen, och både Adidas och designern har bett om offentlig ursäkt. Adidas har också önskat att få möta lokala myndigheter i Mexico för att ”reparera skadan”.

Källa: Aftenposten

Fjällsjöar blir näringsfattiga

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, varnar nu för att de allt grönare fjällen gör de redan näringsfattiga fjällsjöarna ännu mer näringsfattiga. En ny studie visar att grönskan tar upp viktiga ämnen som tidigare nått sjöarna, och det finns risk att både djur- och växtliv påverkas negativt.

Studien är publicerad i Global Change Biology, och visar bland annat att halterna av fosfor och kväve i fjällsjöarna minskat kraftigt under de senaste 30-35 åren. Det leder till en minskad algproduktion, som i sin tur innebär exempelvis att fiskar får mindre föda och växer sämre.

Den ökade grönskan i fjällen orsakas av den globala uppvärmningen. I takt med att somrarna blir längre och varmare etablerar sig fler växter allt högre upp på fjällen.

Scenkonst på vatten

I augusti fick publiken möta en annorlunda scenkonstupplevelse I Sjösatta strömmars vila på Abborrträsket utanför Arvidsjaur.Den prisade författaren Tina Harnesk stod för text och poesi, och publiken upplevelse verket ute på sjön, i roddbåtar och på flottar. Sjöns ensemble bestod av en operasångare, en dansare, en kompositör och tre musiker.

Upplevelsen har initierats av danskonstnären Linda Remahl och skapats i samverkan med regionala och internationella konst- och kulturskapare, en limnolog, boende i Abborrträsk och Abborträsket.

Det här var början på ett långsiktigt konstnärligt arbete med bas i Arvidsjaur, och verket kommer i framtiden att framföras i anpassade uppsättningar i andra kommuner i Norrbotten, där varje enskild plats sätter sin egen ton.

Nytt språkspel

Nu lanserar Samiskt språkcentrum det nya språkspelet“Iežá ládje – Ietjá láhkáj – Ietjáláhkáj – Jiätjáláhkáje – Jeatjahlaakan – På annat vis”.

I ett pressmeddelande beskrivs spelet som ett engagerande och lärorikt kortspel, och förhoppningen är att det ska främja användningen och förståelsen av de samiska språken.

Spelet finns på fem samiska språk och innehåller både bild- och ordkort. Spelarna får möjlighet att lära sig ord och böjningsformer, och kan utveckla sin förmåga att beskriva och gissa ord.

Det finns att beställa via Sametingets hemsida.

Stödmaterial för att motverka rasism

Forum för levande historia har, som en del av ett regeringsuppdrag, tagit fram ett stödmaterial för skolor i syfte att förebygga och motverka rasism mot samer.

Materialet ingår i serien Prata rasism i skolan, ett stödmaterial för skolor om olika former av rasism. Det vänder sig till lärarlag och personalgrupper på grundskolor, gymnasieskolor, folkhögskolor och vuxenutbildning.

Enligt beskrivningen ger materialet kunskap om rasism mot samer och vilka konsekvenser det får, ökad förmåga att känna igen uttryck för rasism mot samer, möjlighet att reflektera över hur situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet hanteras och verktyg för att ett långsiktigt arbete med att förebygga och motverka rasism mot samer.

Sanningskommissionens arbete förlängs

Sanningskommissionen på svensk sida av Sápmi får förlängd utredningstid. Det har regeringen beslutat efter en begäran från Sanningskommissionen. Uppdraget skulle ha överlämnats till regeringen den 1 december i år, men har nu förlängts till 1 oktober 2026.