Ny ordförande för Noereh
Juhán Nikolaus Wuolab Wollberg är ny ordförande för Noereh. Han är en av dem i styrelsen som nu presenterar sig på instagram, @noerehorg. Varje presentation innehåller en ”Fun fact”, och när det gäller Juhán Nikolaus får vi veta att han har besökt samtliga arktiska stater utom Ryssland.
Gabna avbryter samverkan
Gabna sameby har avbrutit samverkansavtalet med LKAB. Avtalets sekretess innebär att detaljer om gruvbolagets agerande inte kan offentliggöras, men i ett pressmeddelande säger Gabnas ordförande Lars-Marcus Kuhmunen att det saknas meningsfull ersättning för de renbetesland, boplatser och heliga platser som redan har försvunnit, och att det inte finns någon framtid för renskötseln om Per Geijer-gruvan öppnas.
Samebyn menar att minerallagen är skapad för att tillgodose gruvbolagens vilja och att de så kallade samråden är skådespel där samebyn får tala, men inte har något reellt inflytande.
”Det här är ingen samverkan. Det är statligt sanktionerad landgrabbing på urfolks territorium i ett land som gärna kallar sig världens mest progressiva i fråga om att värna mänskliga rättigheter.”, är budskapet från Gabna sameby.
Belönas för räddning av äldre man
17-årige Ante Blind och hans kompisar blev rikskända efter att ha tagit hand om en äldre man i Vittangi. Ante och hans kompisar Tage Åberg Ögren, Ebbe Strålberg och William Tervaniemi, var ute och körde epa när de såg mannen som verkade trött och inte alls var klädd för den kyla som rådde den kvällen (-35 grader). Ante Blind fick med hjälp av sin mamma kontakt med hemtjänsten som kunde berätta var mannen bodde så att Ante kunde skjutsa hem honom i sin epa.
I ett sms till SVT hyllades Ante och hans kompisar av den äldre mannens barnbarn, och nyligen belönades de med diplom av ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.
Detaljplan för grafitgruva
Regeringen har antagit en detaljplan som öppnar dörren för en ny grafitgruva i Kiruna kommun, närmare bestämt Nunasvaara i Vittangi. Kiruna kommun motsätter sig gruvetableringen och har tidigare vägrat upprätta en detaljplan. Den detaljplan som godkändes av regeringen har tagits fram av länsstyrelsen i Norrbotten. Beslutet att godkänna den kan inte överklagas.
”Tragiskt åt vilket håll Sverige är på väg när man är beredd att köra över demokratin och det kommunala självstyret som finns reglerat i grundlagen”, säger Mats Taaveniku, socialdemokratiskt kommunalråd i Kiruna till SVT Norrbotten.
Stipendium för kunskap om sjalar
Elsa Labba Idivuoma tilldelas Guoradallam-stipendiet på 15 000 kronor. Hon får stipendiet för sitt arbete med att fördjupa och bevara kunskapen om samiska sjalar, med särskilt fokus på Karesuandoområdet. ”Genom att stärka sin egen kunskap bidrar hon till att bevara och föra vidare kunskap som annars riskerar att falla i glömska. Genom skriftlig och visuell dokumentation planerar hon för att sprida sitt arbete till fler. Sámi Duodji ser detta som ett värdefullt bidrag med nya perspektiv till bevarandet och utvecklingen av duodji.”, sägs i motiveringen.
Guoradallam-stipendiet delas ut av Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen.
Jonsson och Kejonen får stipendium
Serietecknarna Mats Jonsson och Mats Kejonen får i år stipendier från Kaija Anstensens minnesfond, för deras respektive arbete med att gestalta samisk historia, identitet och samtid genom seriekonsten. ”Som uttrycksform når serier både brett och djupt och gör samiska berättelser tillgängliga för en ny och större publik.”, sägs i motiveringen.
Mats Jonsson har tecknat serier om sin släkts historia, ”När vi var samer” och ”Stinas jojk”, och arbetar nu med flera större projekt med samiskt fokus. Ett verk ska spegla Sanningskommissionens arbete, ett handlar om samisk närvaro i Ådalen och ett om nomadskolorna.
Mats Kejonen arbetar med ett bokprojekt där han vill levandegöra Elsa Laula Renbergs liv och berättelsen om henne som en av den samiska rättighetskampens förgrundsgestalter.
De två serietecknarna får 30 000 kronor vardera.
Konstnär toppar inkomstlista
Kirunakonstnären Britta Marakatt-Labba toppar listan över de kvinnor i Norrbotten som tjänat mest under 2024, med en tjänsteinkomst på 4,2 miljoner kronor.
Hon säger i en intervju med SVT Sápmi att det känns konstigt att se sitt eget namn på listan, men att det också ger en känsla av makt och att hennes arbete har fått ett värde. Hon ser placeringen som ett tecken på att textilt berättande, samisk kultur och kvinnligt konstnärskap fått ett erkännande.
Britta Marakatt-Labba betonar också i intervjun att det ligger hårt och långvarigt arbete bakom de ekonomiska framgångarna.
”Det ger glädje för en konstnär att se att det är lönsamt, man ska inte ge upp… Om man jobbar hårt kommer man så långt man önskar.”, säger hon i intervjun med SVT Sápmi.
Sofia Jannok kan få snällhetspris
Sofia Jannok har nominerats till Bamses Snällhetspris. Utmärkelsen är ny, och instiftas i samband med firandet av Bamse 60 år.
”I ett samhällsklimat där tonläget ofta är hårt och många känner oro, inte minst barn och unga, vill vi lyfta vuxna som föregår med gott exempel.”, säger Charlotta Borelius, chefredaktör på Bamsetidningen i ett pressmeddelande från Egmont.
Artisten och låtskrivaren Sofia Jannok nomineras för sitt engagemang för samers rättigheter, natur och miljö samt alla människors lika värde. ”Sofia Jannok visar att snällhet kan handla om både mod, handlingskraft och omtanke – och att det ena inte utesluter det andra.”, sägs i pressmeddelandet.
Förutom Sofia Jannok har författaren, föreläsaren och grundaren av Bara Vanlig Niclas Wennerlund och skådespelaren, komikern, dramatikern och författaren Olof Wretling nominerats till snällhetspriset. Allmänheten kan rösta på sin favoritkandidat till och med den 12 april på bamse.se/snallhetspris
Mottagaren av snällhetspriset presenteras i samband med Bokmässan i Göteborg i september.
Nya på Samerådet
Fanny Larsson-Auna ska arbeta som kommunikationsrådgivare på Samerådet, och bistå det EU-finansierade SIKE-projektet (Sámi influence and Knowledge Exchange in EU Policy). Fanny har tidigare arbetat på Sameradion.
Även Elen Anna Solberg kommer att arbeta på Samerådet, som rådgivare vid enheten för mänskliga rättigheter.
Protester mot Nussirgruvan fortsätter
Efter 200 dagar har aktivisterna lämnat sitt protestläger på anläggningsområdet för Nussirgruvan intill Repparfjord. Men kampen för att rädda fjorden från dumpning av gruvavfall fortsätter, på andra arenor.
Protesterna flyttas till Oslo och Bryssel, där nästa stora beslut kommer att fattas.
”Vi kräver att regeringen drar tillbaka utsläppstillståndet och räddar Repparfjorden. Vi kommer att lägga all vår kraft på att se till att det dras tillbaka. Nussir har inte sett det sista av oss.”, säger representanter för Natur og Ungdom i ett inlägg på Amnesty Sápmis facebooksida.
Fyra av partierna i Stortinget, som tillsammans har 29 av de 85 mandaten, vill dra tillbaka gruvbolagets tillstånd att dumpa upp till 30 miljoner ton i Repparfjorden, skriver NRK.
I slutet av januari meddelade gruvbolaget att de nu borrat en kilometer in i berget, och enligt planen ska mineralutvinning med efterföljande avfallsdeponi startas under 2027.