Översättningar

Birra lule, nr 4/2025

Forskning om renar

I en studie som leds av Naturresursinstitutet i Finland undersöks klimat- och hållbarhetspåverkan av renkött och renbaserad turism. Information samlas in från renskötare, företag som arbetar med renbaserad turism och slakterier. Syftet med studien är att ta fram aktuell information om renens koldioxidavtryck som stöd för beslutsfattare, och att kunna utveckla ansvarsfull turism, berättar YLE.

Urfolkssegrar i Australien

Victoria, en delstat i Australien, har i och med antagandet av sitt första formella fördrag med urfolken tagit ett historiskt och stort steg mot rättvisa och jämlikhet. Det menar FN:s människorättschef Volker Türk, som nu hoppas att detta initiativ ska inspirera fler att erkänna urfolk och stärka deras inflytande.

Ett annat viktigt steg framåt för urfolkens markrättigheter i Australien togs när Australiens federala domstol erkände Guugu Yimidhirr-, Yiithuwarra- och Wuthathi-folken som traditionella ägare av 915 000 hektar mark i Cape York.

Erkännandet beskrivs av lokala ledare som en historisk seger efter en kamp som pågått i årtionden. Det rapporterar Sameradion och NIVT.

Utbildningsprojekt

Med ett treårigt utbildningsprojekt ska kompetensen om samiska markrättigheter höjas hos både samebyar och myndigheter. Projektledare är Johanna Westesson, och hon hoppas att ökad kunskap ska bidra till en mer rättvis förvaltning av mark i Sápmi, att den gröna omställningen blir mer rättighetsbetonad och att relevant forskning om markanvändning i Sápmi i högre grad ska komma till uttryck i de beslut som tas.

”Det finns många vittnesmål från samiskt håll om att på många myndigheter är kunskapsnivån väldigt låg.”, säger hon i en intervju med Sameradion.

Utbildningen drivs av Stockholm Environment Institute tillsammans med SSR och Institutet för mänskliga rättigheter. Den omfattar digitala kurser om markförvaltning och renskötsel, verktyg för renskötare att hävda markrättigheter och riktlinjer samt vägledning för tjänstepersoner.

Gesällbrev till slöjdare

Kajsa Tuolja och Lisa Jonsson Gunnare har nu mottagit sina gesällbrev för arbete inom duodji/skinn och textil. Över 250 hantverkare hade samlats till årets högtidliga utdelning av gesällbrev, som innehöll både bubbel och kunglig närvaro.

– Jag insåg när jag satt på ceremonin att det här är mycket större än vad jag trott, vi är viktiga, säger Lisa Jonsson Gunnare i en intervju i SVT Sápmi.

Hon fick sitt gesällbrev efter att ha sytt fem mössor från olika tidsepoker.

Kajsa Tuolja har genomgått tre olika prov för att få gesällbrev.

– I första provet gjorde jag skoband, vilket inte förvånar någon jag känner tror jag. I de andra proven fick vi göra väskor från den plats som vi kommer ifrån, säger hon till SVT Sápmi.

I genomsnitt krävs 4 500 timmars lärlingstid för att få göra gesällprov.

Uranbrytning tillåts

Från och med 1 januari 2026 är det tillåtet att bryta uran i Sverige, och uran klassas då som en samhällsviktig metall. Ett område som är aktuellt för uranbrytning finns i närheten av Storsjön i Jämtland. Kommunerna kring sjön säger gemensamt nej till gruvbrytning i området, med hänvisning till risken att dricksvattentäkten förgiftas.

Gruvbolagen säger att frågan om kommunernas veto är viktig, och att kommunernas möjlighet att säga nej till uranbrytning skapar osäkerhet och kan hämma investeringar i Sverige.

Regeringen vill ändra lagen så att det kommunala vetot upphör. Förslaget har varit ute på remiss fram till 8 november. Det rapporterar SVT.

Norge ger pengar till urfolk

Norge kommer att satsa 220 miljoner dollar på att öka insatserna som ska ge urfolk och lokalsamhällen bättre rättigheter och för att skydda regnskogen.

Landets klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen menar att en av de mest effektiva åtgärderna för att minska avskogning är att ge urfolk bättre rättigheter.

Löftet om pengar från Norge och flera andra länder omfattar totalt 1,8 miljarder dollar och gavs i samband med klimatmötet i Brasilien, rapporterar NRK.

Birra nord, nr 4/2025

Forskning om gruvprojekt

Nordlandsforskning ska i ett projekt titta närmare på konsekvenserna av ökad gruvaktivitet i Norge. Forskningen kommer att bygga på tre norska gruvprojekt, Fensfältet i Telemark, Nussir i Finnmark och Helleland i Rogaland.

Bakgrunden till detta forskningsprojekt är att både EU och Norge har presenterat nya strategier för att öka utvinningsgraden av mineraler utan att vara beroende av aktörer utanför Europas gränser. Det rapporterar NRK Sápmi.

Kallt i nya Kiruna

Det blir kallare i nya Kiruna. I planeringen av den na staden har man valt perspektiv som gynnar annat än ett optimalt mikroklimat. Det menar Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

I en intervju i Dagens Nyheter förklarar hon varför den skillnaden uppstår och vad som kunde ha förbättrat mikroklimatet. Bland annat säger Jennie Sjöholm att bredare gator och lägre hushöjder hade släppt in mer sol.

Hon säger också att ett stort torg öppnar för blåst och drivsnö, men att man kan jobba med vindskydd och skapa lä för att gynna mikroklimatet.

Nestlé säger nej till trä från kritiserade avverkningar

Världens största livsmedelsbolag, Nestlé, vill inte längre köpa träråvara från skogsbolag som är inblandade i kontroverser i norra Sverige. I deras uppdaterade leverantörslista har SCA markerats. SCA har under lång tid kritiserats för att avverka i skogar med höga naturvärden och förstöra renbetesmarker, inte minst av miljöorganisationer som Skydda Skogen och Greenpeace.

Nestlés plan är att 95 procent av inköpen av nyfiber från norra Sverige ska vara reducerade till mars 2026. SCA anser att de uppfyller de krav som ställs i Nestlés policy men vill i övrigt inte kommentera Nestlés beslut. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Pengar till läroböcker för unga

Sametinget i Norge ger nästan 400 000 kronor till Čálliidlágádus AS för projektet Sámi beakkánat – álkkeslohkangirji. Målet med projektet är att utveckla läroböcker på nordsamiska och sydsamiska. Genom lättlästa och engagerande berättelser vill man öka läslusten bland unga.

Nominerad till litteraturpris

Författaren Ánte Mihkkal Gaup har nominerats till Astrid Lindgrens minnespris 2026. Priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris, och prissumman är på fem miljoner kronor.

Astrid Lindgrens minnespris får delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare vars verk är av högsta konstnärliga värde och präglat av den anda som Astrid Lindgren förknippas med. Det delas ut av Kulturrådet och i år har 263 personer från 74 länder nominerats. Vinnaren utses i april.

Ny bok om Fosenprotester

”Vrengte kofter: Kampen for en samisk fremtid” är titeln på en ny bok skriven av den samiska författaren, aktivisten och musikern Aslak Heika Hætta Bjørn.

Boken skildrar den unga samiska protesten mot Fosens vindkraftpark 2023. I en berättelse baserad på sin egen och familjens historia delar författaren med sig av erfarenheter från kampen för en samisk framtid.

Serie om idrottstalanger

Fotbollstalangen Eva-Alida Eliasson, skidåkaren Evelina Gunillasson-Påve, handbollsmålvakten Ville Gunillasson-Sevä och ryttaren Anna-Mi Svonni kämpar för att nå toppen inom sina idrotter. Vi möter dem i SVT:s dokumentärserie Glöd, och får ta del av deras problem med geografiska avstånd, hård konkurrens och egna tvivel.

Ny tv-serie och kortfilm

Inspelningen av Goavkut är klar. Filmens regissör är Patricia Fjellgren, och förutom en TV-serie kommer inspelningarna att resultera i en kortfilm. Alla skådespelare talar nordsamiska.

TV-serien har premiär på SVT under mellandagarna. Serien handlar om sexåriga Aili och hennes fantasier om vad som sker utanför sovrumsdörren.

Ailis mamma Ida Risten spelas av Linn Margrethe Påve, och seriens huvudperson spelas av Ellali Wanhainen Nutti. En annan skådespelare är Olov-Anders Sikku. Det berättar SVT Sápmi.

Sáminuorra får rättighetspris

Sáminuorra var en av de två vinnarna när det nyinstiftade Rättighetspriset delades ut. Priset delas ut för insatser inom integration och mänskliga rättigheter i Västerbotten. I motiveringen sägs att Sáminuorra med kraft och tydlighet visar hur ungas engagemang kan förändra samhället och att organisationen genom sitt arbete med att stärka samiska ungdomars rättigheter, språk och identitet har blivit en ovärderlig röst för framtidstro och samhörighet.

Priset har instiftats av Länsstyrelsen i Västerbotten, och förutom ett besök på Mänskliga Rättighetsdagarna i Kista är pristagarna inbjudna att sitta med i juryn för nästa års rättighetspris.

Premiär för samisk opera

Den 15 november hade den första nordsamiska operan Jordens Hjärta/Eatnama váibmu premiär på Kungliga Operans stora scen i Stockholm. Eatnama váibmu handlar om den samiska skapelseberättelsen och att leva i samklang med naturen. Librettot (operans berättelse) är skriven av Rawdna Carita Eira och tonsättaren Britta Byström och Elle Márja Eira står för regin.

Om du inte har har möjlighet att se den live på operan eller vill höra den igen så kan du lyssna på den på Sveriges radio. Operan går att se på Kungliga Operan fram till den 29 december.

Foto CJ Utsi

Vetenskapens värld om Sápmi

SVT:s Vetenskapens värld har gjort dokumentären Striden om Sápmi, om de pågående rättsprocesserna mellan flera samebyar och staten. Dokumentären lyfter både historisk forskning och nuvarande arkeologisk forskning för att ge en inblick i hur den samiska kulturen formades. Programmet finns att se på SVT Play.

Fjällugglan utdöd

Vart femte år presenterar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, en lista enskilda arters risk att dö ut i Sverige. Enligt den preliminära listan klassas fjällugglan numera som utdöd. Den senaste kända häckningen för fjällugglan var 2015.

Staten vill att HD prövar samebyars stämningar

Fem samebyar har stämt staten gällande ensamrätt till jakt och fiske på sina marker. Nu vill Justitiekanslern, JK, som företräder staten att rennäringslagen ska tillämpas i målet om upplåtelserätt och JK menar att urminnes hävd inte ger ensamrätt. Istället för att gå igenom domstolsförhandlingar vill JK att stämningarna ska gå direkt till Högsta domstolen för prövning.

I ett pressmeddelande kommenterar SSR statens ändrade inställning:

”SSR:s mening är att om det finns en på urminneshävd grundad egendomsrätt, så kan en lagstiftning inte få den rätten att upphöra. Det vore i strid mot Europakonventionen och mot Regeringsformen, dvs mot svensk grundlag. Dessutom skulle en inskränkning i egendomsrätten i form av ett förbud att själv förfoga över den genom upplåtelser, som bara träffar samer, vara diskriminerande.”

Maktskifte och nya politiker

Det har väl knappast undgått någon att det varit val till Sametinget i år. Två gånger dessutom. Som ju alla vet upphävdes valet i maj av Valprövningsnämnden efter att röster från en hel vallokal underkändes.

Den valkampanj, som till stor del fördes på sociala medier under våren, återupptogs fram till omvalsdagen den 5 oktober. Sedan kändes det som att luften gick ur partierna och det blev väldigt tyst.

Men i slutet på november var det så dags för Sametinget att, som det heter, konstituera sig, efter en extra lång valrörelse.

Timmarna innan Sametingets plenum öppnade gick de fem partierna Samelandspartiet, Guovssonásti, Vuovdega, Samerna och Min Geaidnu ut med att de tillsammans inlett ett samarbete och bildar majoritet de kommande fyra åren.

Det innebär att Jakt- och fiskesamerna tillsammans med Landspartiet Svenska Samer nu hamnar i opposition efter fyra år vid makten.

Nuorat var givetvis på plats på Pite havsbad där nya styrelsen och nämnderna formades.

Vi har pratat med Sametingets nya styrelseordförande och givetvis med några av de nya unga ledamöterna. För några unga tjejer har lyckats ta plats både som ordinarie och ersättare.

Men jag kan inte låta bli att fundera: var är killarna? Är det partierna som inte lyckats rekrytera unga killar till valbara platser? Eller sviktar intresset för samepolitik bland de unga männen på svenska sidan av Sápmi?

Det tål att funderas på.

Som ni ser på omslaget så har vi ett porträtt på multitalangen Emil Karlsen. Han är ständigt aktuell på olika sätt, för tillfället i en av rollerna i tv-serien Koka björn.

Nuorats frilansande reporter träffade honom när han befann sig på Áillohas residens Lásságámmi.

Tidigare i höst har Diskrimineringsombudsmannen, DO, släppt en rapport eftersom det är 25 år sedan minoritetspolitiken formades i Sverige. Samer är ett urfolk, men också en av landets fem nationella minoriteter. Det, menar DO, har lett till att samer betraktas som urfolk enbart på papper och istället ses bara en nationell minoritet.

I det här numret har vi låtit Sáminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen reflektera kring de slutsatser som DO kommit fram till i sin rapport.

Vi kan inte låta bli att vara extra glada att vi i detta nummer publicerar en intervju med dataspelsskådisen Elvira Ajnnak – på umesamiska. Det innebär att vi lyckats synliggöra fyra av de fem samiska språken på svensk sida av Sápmi i år. Nästa år satsar vi på samtliga fem.

God Jul och Gott Nytt År!

Birra lule, nr 3/2025

Anklagas för kulturell appropriering

Adidas sandalsko ”The Oaxaca slip-on”, framtagen av designern Willy Chavarria, har fått hård kritik av bland andra Mexicos president Claudia Sheinbaum. Till sandalen användes flätade läderremmar som liknar huaraches från Zapotec-samhällen i Oaxaca. Ingen representant för urfolken var med när designen togs fram. Adidas lansering skedde i Puerto Rico, och produktionen fanns i Kina.

Såväl guvernören i Oaxaca som Mexicos president kritiserade sandalen, och både Adidas och designern har bett om offentlig ursäkt. Adidas har också önskat att få möta lokala myndigheter i Mexico för att ”reparera skadan”.

Källa: Aftenposten

Fjällsjöar blir näringsfattiga

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, varnar nu för att de allt grönare fjällen gör de redan näringsfattiga fjällsjöarna ännu mer näringsfattiga. En ny studie visar att grönskan tar upp viktiga ämnen som tidigare nått sjöarna, och det finns risk att både djur- och växtliv påverkas negativt.

Studien är publicerad i Global Change Biology, och visar bland annat att halterna av fosfor och kväve i fjällsjöarna minskat kraftigt under de senaste 30-35 åren. Det leder till en minskad algproduktion, som i sin tur innebär exempelvis att fiskar får mindre föda och växer sämre.

Den ökade grönskan i fjällen orsakas av den globala uppvärmningen. I takt med att somrarna blir längre och varmare etablerar sig fler växter allt högre upp på fjällen.

Scenkonst på vatten

I augusti fick publiken möta en annorlunda scenkonstupplevelse I Sjösatta strömmars vila på Abborrträsket utanför Arvidsjaur.Den prisade författaren Tina Harnesk stod för text och poesi, och publiken upplevelse verket ute på sjön, i roddbåtar och på flottar. Sjöns ensemble bestod av en operasångare, en dansare, en kompositör och tre musiker.

Upplevelsen har initierats av danskonstnären Linda Remahl och skapats i samverkan med regionala och internationella konst- och kulturskapare, en limnolog, boende i Abborrträsk och Abborträsket.

Det här var början på ett långsiktigt konstnärligt arbete med bas i Arvidsjaur, och verket kommer i framtiden att framföras i anpassade uppsättningar i andra kommuner i Norrbotten, där varje enskild plats sätter sin egen ton.

Nytt språkspel

Nu lanserar Samiskt språkcentrum det nya språkspelet“Iežá ládje – Ietjá láhkáj – Ietjáláhkáj – Jiätjáláhkáje – Jeatjahlaakan – På annat vis”.

I ett pressmeddelande beskrivs spelet som ett engagerande och lärorikt kortspel, och förhoppningen är att det ska främja användningen och förståelsen av de samiska språken.

Spelet finns på fem samiska språk och innehåller både bild- och ordkort. Spelarna får möjlighet att lära sig ord och böjningsformer, och kan utveckla sin förmåga att beskriva och gissa ord.

Det finns att beställa via Sametingets hemsida.

Stödmaterial för att motverka rasism

Forum för levande historia har, som en del av ett regeringsuppdrag, tagit fram ett stödmaterial för skolor i syfte att förebygga och motverka rasism mot samer.

Materialet ingår i serien Prata rasism i skolan, ett stödmaterial för skolor om olika former av rasism. Det vänder sig till lärarlag och personalgrupper på grundskolor, gymnasieskolor, folkhögskolor och vuxenutbildning.

Enligt beskrivningen ger materialet kunskap om rasism mot samer och vilka konsekvenser det får, ökad förmåga att känna igen uttryck för rasism mot samer, möjlighet att reflektera över hur situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet hanteras och verktyg för att ett långsiktigt arbete med att förebygga och motverka rasism mot samer.

Sanningskommissionens arbete förlängs

Sanningskommissionen på svensk sida av Sápmi får förlängd utredningstid. Det har regeringen beslutat efter en begäran från Sanningskommissionen. Uppdraget skulle ha överlämnats till regeringen den 1 december i år, men har nu förlängts till 1 oktober 2026.

Birra syd, nr 3/2025

Unga stipendiater

Landsförbundet Svenska Samers kulturstipendium för unga har i år tilldelats Aili Kråik Johansson och William Hallin. De får 10 000 kronor vardera, Aili Kråik Johansson för sina silversmycken som uttrycker samisk historia, och William Hallin för sitt traditionella hantverk och kunskapsdelning.

Stipendiet, som delas ut till minne av Elsa Laula, delades ut i samband med Vadtejen Saemiej Sijtes 60-årsjubileum i Tärnaby.

Forskning om bygdesamer

Gudrun Norstedt, Várdduo – Centrum för samisk forskning, får ERC Starting Grant 2025, vilket innebär finansiering för fem års forskning med fokus på bygdesamernas dolda historia i bondesamhället.

Bygdesamer är samer som före 1900-talet levt och verkat i jordbruksbygder utanför de traditionella lappmarkerna. I sin forskning avser Gudrun Norstedt att arbeta med bland annat kyrkböcker, domboksprotokoll, kungliga brev och ortnamnsforskning.

ERC Starting Grant är ett forskningsbidrag som tilldelas av Europeiska forskningsrådet i syfte att stödja framstående forskare i ett tidigt skede av deras akademiska karriär.

Snödrömmar blev bästa barnprogram

Fjolårets uppmärksammade julkalender Snödrömmar har vunnit Kristallen för bästa barnprogram. Serien är den första med tydlig samisk representation, både framför och bakom kameran.

Med en onlinepublik på 967 000 tittare första dygnet slog den rekord på SVT Play och det samiska historieberättandet om naturen och människan har lovordats av både barn och vuxna.

Oskar Östergren Njajta, en av manusförfattarna, tog emot priset på Kristallengalan.

”Stort tack, tack till Sápmi för alla fina ord om serien.”, sa han i sitt tacktal under ceremonin.

Kulturhus för minoriteter

Som ett resultat av ett långsiktigt arbete med att skapa en inkluderande plats för och med Sveriges fem nationella minoriteter, samer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och romer, har nu ett nytt kulturhus öppnats i Göteborg.

Det är i Redbergsskolans lokaler i Göteborg som Nationella minoriteters kulturhus etablerats, och med ett stöd från Göteborgs stad på 1,8 miljoner kronor har verksamheten dragits igång.

Nejne i u-landslaget igen

Snowboardåkaren Tova Nejne från Klimpfjäll kan fortsätta att jaga framgångar i både nationella och internationella tävlingar. Hon är ännu en gång uttagen till utvecklingslandslaget i snowboard.

För säsongen 2025/2026 är även Lova Bäckström, Brälappen, Ruben Rosenfors, RISK, och Nias Hedberg, Sälens IF, uttagna. Det berättar Sameradion.

Stipendium för unga samer

United World Colleges, en global utbildningsrörelse, vill erbjuda ett särskilt stipendium riktat mot samiska ungdomar. United World Colleges har som mål att främja internationell förståelse genom att sammanföra ungdomar från hela världen till internationella internatskolor.

Emmy Wahlström, som leder projektet för det samiska stipendiet, säger i en intervju med Sameradion att det inte har kommit in så många ansökningar från samiska ungdomar, delvis beroende på att det inte är så många som känner till stipendiet.

De stipendier som erbjuds idag är heltäckande, den som får ett stipendium från UWC behöver bara betala resan till och från skolan själv. Regelverket för ett särskilt samiskt stipendium är inte klara ännu.

Gruvan och Kiruna

Stora hus som flyttas till nya ställen. Byggkaos och trasiga gator. Marker som försvinner för evigt. Gruvdamm och ovisshet.

Kiruna är en speciell plats. Där det tidigare var fjäll och sjöar är det numera gruvbrytning. Där det tidigare var flyttleder och betesmarker är det byggnader eller gruvområde.

Där det tidigare var hus är det numera avspärrat och bortflyttat.

För oss som sett Kiruna innan gruvan börjat äta mer och mer av platsen är det en märklig känsla. För dem som lever sitt liv i Kiruna måste det vara än mer märkligt att leva med en gruva runt sig och under sig.

Det som sker i Kiruna har pågått i många år och för många är gruvans framfart normaliserad. ”Malmen ska fram” är ett mantra som ofta uttalas, trots att människor och djur får flytta på sig och markerna får finna sig i att ge plats för en alltmer utbredd gruvbrytning.

I augusti fick Kiruna allas ögon på sig när den gigantiska träkyrkan skulle flyttas, ett projekt som planerats i åtta år.

En vecka senare rann LKABs påkostade feststämning formligen ner i gruvhålet när man kallade till presskonferens och berättade att stora delar av nuvarande Kiruna kommer att försvinna inom tio år – på grund av gruvan.

Känslor av frustration, ilska och uppgivenhet har präglat Kiruna sedan dess och så lär det fortsätta. Var ska folk ta vägen? Vilka marker ska upplåtas denna gång?

I det här numret har vi pratat med olika personer om deras tankar kring det som händer i Kiruna. Vi har också en intervju med näringsminister Ebba Busch som ger sin bild av hur regeringen ska agera framåt i frågan om stadsomvandlingen. Journalisten och författaren Arne Müller delar också med sig av sina reflektioner av det som sker i gruvstaden.

Gabna och Laevas samebyar har länge påtalat det orimliga i att urfolksmark tas i anspråk för gruvdrift i Kirunaområdet. I det här numret har vi intervjuat Martina Fjällberg som i sin masteruppsats kartlagt hur mycket renskötseln på svensk sida av Sápmi påverkas av exploateringar. Resultatet kan nog de flesta gissa sig till.

När detta skrivs är det dagar kvar till omvalet till sametinget och när denna tidning gått genom tryckpressarna och når er är valresultatet klart, för andra gången i år. Svaret på vilka som ska styra sametinget de kommande fyra åren dröjer dock till november då politikerna träffas för att forma den nya styrelsen.

Katarina Hällgren