Här finns länkar med information och regler till de olika brädspelen:
https://result.uit.no/reaidu/ressurser/aktiviteter/
https://www.facebook.com/Daabloe
Om man vill skriva ut en egen version av spelplaner finns det i denna grupp:
Unga samer firar 60 år
Nästa år är det fest. I alla fall för Sáminuorra som firar 60 år som organisation.
I 60 år har Sáminuorra samlat unga samer. Medlemmarna har demonstrerat, protestjojkat i riksdagen, satt upp samiska skyltar, skapat kvällstidningsrubriker, haft otaliga möten med såväl sametingspolitiker som med riksdagspolitiker. Man har deltagit på urfolksforum och klimatmöten och samarbetat med klimatrörelsen Fridays for Future med Greta Thunberg i spetsen.
Bland mycket annat. Man hinner onekligen en hel del på 60 år.
23 personer har varit ordförande i Sáminuorra, den 24:e ordföranden heter Sara-Elvira Kuhmunen och i detta nummer berättar hon om hur det är att vara ordförande och varför hon ville bli det. Förutom det har vi gjort några nedslag bland tidigare ordföranden.
Hildur Fjällberg var den andra Sáminuorraordföranden och även den första kvinnan på posten. Hon har nått aktningsvärda åldern av 85 år och berättar om utmaningarna att vara ung kvinna i det som då hette SSR:s yngre råd, och synen från moderorganisationen.
Lars-Anders Baer vittnar om en revolutionär ČSV-tid med såväl medial uppmärksamhet som uppmärksamhet från Säpo. Han berättar också hur det samiska konfirmationslägret kom till.
Jörgen Stenberg berättar om hur Sáminuorra blev utkastade från riksdagen när de anordnade en protest med inslag av jojk och sameflagga.
Per Jonas Partapuoli avslöjar om det hat och hot som han fick utstå under sin tid.
Det som förenar de sju tidigare ordföranden som vi intervjuat är att tiden i Sáminuorra betytt mycket för dem på ett personligt plan.
Temat i detta nummer är Nuorats sätt att uppmärksamma och fira 60-åringen som en gång i tiden grundade denna tidning, som från början hade samma namn som organisationen.
Nuorat är sedan slutet på 2000-talet en fristående tidning, men med tanke på målgruppen så rapporterar vi lite nu och då om Sáminuorra på olika sätt.
Det har varit otroligt roligt att grotta ner sig i Sáminuorras tid fram till nu genom några tidigare ordföranden. Vi hoppas att ni uppskattar att läsa lite om vad som hänt genom åren.
I årets sista nummer bjuder vi också på ett porträtt på Tintin Poggats Sarri, som inte gillar teater, men som tycks bli mer och mer etablerad på filmduken. Och när ni får lite tid över, lär er spela daabloe! Hur ni går tillväga kan ni lära er i Nuorat. Spelbräde finns i tidningen.
God jul och gott nytt år – och grattis i förskott, Sáminuorra!
Katarina Hällgren
Birra lule, nr 4/2022
Fotbollstalang
Många talangfulla spelare samlades till uttagningsläger i Jokkmokk när fotbollsförbundet FA Sápmi skulle ta ut spelare till Arctic Winter games i Kanada. Från svenska sidan av Sápmi har Love Villgott Jompa Lilja, IF Lycksele valts ut.
Källa: Sameradion
Miljoner till Gállokkamp
Greta Thunberg skänker två miljoner kronor till Jåhkågasska tjiellde för fortsatt kamp mot gruvbrytning i Gállok.
– Vi kan inte rädda klimatet genom att förstöra naturen, säger hon till DN.
Pengarna kommer från Greta Thunbergs stiftelse, vars tillgångar kommer från olika priser, royalties och donationer.
Donationen betyder mycket för samebyn. Ordförande Jon-Mikko Länta säger i en intervju i DN att man nu kan fortsätta det juridiska arbetet utan att stå på ruinens brant.
Nominerande författare
Det blev inga nordiska litteraturpriser till Sápmi 2022. Flera bidrag från det samiska språkområdet och Sverige fanns med bland de nominerade, exempelvis Sara Vuolabs diktsamling Gárži, Moa Backe Åstots Himlabrand och Mary Ailonieida Sombán Mari nominerad med diktboken Beaivvás mánát/Leve blant reptiler.
Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2022 gick till Nora Dåsnes ungdomsroman Ubesvart Anrop, som handlar om terrorattacken på Utöya.
Källa: Sameradion
Sameradion 70 år
Sameradion firar 70 år i år och firade med att öppna en ny redaktion i Jokkmokk.
– Just att få etablera en redaktion är i Jokkmokk som är central för vår del med många samiska institutioner och flera samebyar. Det känns bra att finnas på plats nära de frågor vi bevakar, säger Sameradions kanalchef Thomas Sarri i en intervju i Sameradion.
Firandet skedde bland annat med en direktsändning från matsalen på Samernas utbildningscentrum, med programledarna Ida Persson Labba och Sara Nutti. På plats fanns bland andra Sveriges Radios VD Cilla Benkö.
Duodjimästare
Katarina Spik Skum och Katharina Unga har tilldelats Mästarbrev i duodji – skinn och textil. Mästarbrevet delas ut av Sveriges Hantverksråd och Sámi Duodji är branschorganisation. Det är det högsta beviset på yrkesskicklighet för hantverkare.
Under Jokkmokks Vintermarknad kommer de två att ha en gemensam utställning, som heter Ådå mässtára Ođđa meastárat.
Birra nord, nr 4/2022
Rubus Arcticusstipendiater
Författaren Elin Anna Labba och musikern Mirja Palo är två av årets Rubus Arcticus-stipendiater.
De får 100 000 kronor var från Region Norrbottens kulturstipendium. I motiveringen sägs bland annat att Elin Anna Labbas litterära debut i bokform gav eko i hela Sverige och att hon varit med om att starta författarcentret Tjállegoahte.
Mirja Palo har genom målmedvetenhet och stark drivkraft utforskat mellanrummen i gränslandet av samiskt, finskt och tornedalskt, och närmat sig områden som visar hur viktigt det är att aldrig sluta arbeta för samhörighet och förståelse mellan olika grupperingar i samhället.
Labba och Gualinga prisas
Elin-Anna Labba och Nina Gualingar har tilldelats IM-priset 2022, för att de på varsitt håll lyfter urfolkens rätt att existera. Elin-Anna genom att sprida kunskap om tvångsförflyttningen och Nina genom att lyfta klimaträttvisa och urfolks rättigheter globalt.
”Precis som IM:s grundare Britta Holmström gör både Gualinga och Labba viktiga medmänskliga insatser och väcker opinion mot förtryck, rasism och orättvisor”, skriver IM i ett pressmeddelande. IM står för individuell människohjälp, och är en idéburen obunden medlemsorganisation som jobbar globalt för en jämlik och medmänsklig värld. Pristagarna får dela på 50 000 kronor.
Laestadius aktuell med ny bok
Ann-Hélen Laestadius är aktuell med sin andra vuxenroman, Straff, efter succén Stöld. I boken får man följa fem renskötarbarn som tvingas gå i nomadskola på 50-talet och vad som händer trettio år senare när de valt olika vägar för att överleva och glömma.
– Straff bygger på verkliga upplevelser av att som barn vara utsatt för en psykisk och fysisk misshandel och inte minst handlar boken om tystnaderna som uppstod efteråt, säger Ann-Hélen Laestadius i ett pressmeddelande.
Boken släpps den 1 februari och ges ut av Romanus & Selling.
Ungdomsstipendiater
Lars-Johannes Labba och Sara Labba får 7 000 kronor var via Samiska minnesfondens ungdomsstipendium 2022.
Stipendiet riktar sig mot unga samer och syftar till att uppmuntra och främja deras arbete inom renskötsel, slöjd, jakt och fiske, studier eller samisk kultur.
Lars-Johannes Labba kommer att använda sitt stipendium för investeringar inom renskötseln, och Sara Labba kommer att använda stipendiet för att fördjupa sina kunskaper inom traditionella slöjdtekniker.
30 år av firande
Nästa år har Samefolkets dag, 6 februari. firats i 30 år. Nationaldagen firades första gången år 1993, samtidigt som FN:s internationella urbefolkningsår öppnades.
Skådisar sökes
Under hösten har arbetet med att hitta rätt personer för rollerna i filmen Stöld pågått. Inspelningarna ska göras under februari/mars och under nästa sommar. Filmen Stöld görs i ett samarbete mellan Internationella samiska institutet och Netflix, och bokens författare Ann-Helén Laestadius kommer att vara exekutiv producent.
Kritiserar skogscertifiering
Sofia Jannok riktar kritik mot FSC-certifieringen av skogsbruk, och vill arbeta för en ny certifiering som bättre tar tillvara urfolks rättigheter och kunskap. Hon bjuder in WWF, som varit med och tagit fram certifieringen, till Luokta-Mavas sameby för att visa konsekvenserna av modernt skogsbruk i renbetesland.
Henrik von Stedingk, skogs- och standardansvarig på FSC, menar att det handlar om vilka förväntningar man har, och att det ska gå att bedriva ett ansvarsfullt skogsbruk.
Källa: Sameradion
Årets miljöhjälte utsedd
Sofia Jannok har utsetts till Årets miljöhjälte av världsnaturfonden WWF. I juryns motivering sägs bland annat att hon får priset för sitt engagemang när det gäller att skydda skog i renbetesområde, och för hennes kamp för miljö, klimat och samernas urfolksrättigheter.
– Priset är för alla de generationer för mig i Sápmi som outtröttligt sett till att min generation har några skogar, fjäll och vatten kvar att kämpa för. Det är nu vår tur, eller vår plikt att göra detsamma för våra barn, säger Sofia Jannok.
Priset på 100 000 kronor tog hon emot under WWF:s höstmöte i Stockholm, i närvaro av Kronprinsessan.
Källa: P4 Västerbotten
Språkpris
Sameradions Jörgen Heikki får Sveriges Radios språkpris 2022. I motiveringen sägs att han är ”en outtröttlig och nyskapande förebild och en inspirerande återerövrade av ett hotat språk”.
Jörgen Heikki har lärt sig nordsamiska i vuxen ålder, och i sina svenska radioinslag använder han både samiska ord och ortnamn.
Sveriges Radios språkpris har delats ut sedan 1987, och syftet är att främja det talade språkets utveckling, och stimulera intresset för språkbehandling i radio.
Mjölk på samiska
Från och med januari 2023 kommer TINE:s mjölkpaket i Troms och Finnmark att ha både norsk och nordsamisk text.
Beslutet firades genom att bland andra sametingspresidenten Silje Karine Muotka och Gunnar Hovland, koncernchef för TINE, skålade i mjölk.
– Mjölkpaket är vanliga i de flesta hushåll, och något som man tar fram både till frukost och middag. Jag tror att samiska på mjölkpaketen kommer att skapa nyfikenhet och engagemang hos många, och jag hoppas att fler ska vilja lära sig språket. Det här samarbetet är ett gott exempel på hur man kan stärka statusen för urfolksspråk, säger Silje Karine Muotka i ett pressmeddelande.
Samiska på sajt
Under språkveckan publicerades i princip allt på SVT Sápmis nyhetssajt på samiska.
Det var ett initiativ som möttes med både ris och ros från publiken. En del av publiken kände att de inte kunnat ta del av alla nyheter.
Redaktionschef Maria Påve, som sammanfattade veckan i Ođđasat, förklarade att det kommer att finnas mer samiska på sajten även i framtiden, men att man samtidigt ska ge nyheter till alla i den samiska publiken.
Melly möter författare
Melly Sarri vill inspirera unga att läsa, och tackade genast ja när hon fick erbjudandet att hålla i ett författarbesök på Nordmalings bibliotek. I uppdraget ingick att leda författarsamtalet, och författaren denna gång var Maria Turtschaninoff, en finlandssvensk författare som vanligtvis skriver fantasyromaner för barn och unga.
I en intervju i Västerbottens-Kuriren inför arrangemanget berättade Melly Sarri att hon är nyfiken på vem Maria Turtschaninoff är som person, vad hon är mest nöjd med i sitt författarskap och hur hon vill inspirera unga tjejer.
Fem stipendiater
Fem stipendiater för våren 2023 har utsetts av Samerådets kulturavdelning. Stipendiaterna är Simon Issát Marainen (litteratur), Lena Viltok (duodji, Heidi Gauriloff, (litteratur, konst, språk), Gáddjá Haarla Pieski (scenkonst) och Anthoni Haetta (musik). Stipendierna är på 50 000 NOK vardera.
Börje Salming död
Hockeylegendaren Börje Salming från Kiruna avled den 24 november i ALS, 71 år gammal. Ett par veckor innan sin död hyllades han på plats i Toronto följt av hyllningar på Tidernas hockeygala i Stockholm.
Från samiskt håll är det många som minns Börje Salming. Börje Allas berättar för SVT Sápmi att Börje Salming bland annat engagerade sig för SIF, samernas idrottsförbund, när de uppvaktade regeringen för att få mer pengar till idrotten. Börje Salming stöttade också Talma sameby när samebyn stämde staten 2019. Hembyn Čoalbmi på norra sidan Torneträsk var nära hjärtat för honom, berättar SVT Sápmi vidare.
Birra syd, nr 4/2022
Fiskar klarar sig
Ett varmare klimat ger näringsfattigare fjällsjöar. Men den forskning som Jenny Nilsson gjort, bland annat i Jämtlands län, visar att det i dagsläget inte påverkar fiskar och andra vattenlevande djur i någon större utsträckning.
– Först var det förvånande, men det kanske inte är så konstigt med tanke på att de är så beroende av vad som händer på bottnen, och där har mängden näring inte ändrats, säger hon i en intervju med P4 Jämtland.
Livepodd
Podden Samesystrar presenterades live på Tráhppie under samiska veckan i Umeå. Anna-Marja Persson och gästen Elin Nejne samtalade om hur det är att förlora någon nära anhörig i sjukdom.
Anna-Marja Persson säger i en intervju i Sameradion att det kändes fint och givande att få lyfta ut sin podd från internet, att få se och möta sin publik.
Ny ledamot
Kultur- och språkarbetaren Patricia Fjellgren tar nu en plats i sanningskommissionen, sedan textilkonstnären Britta Marakatt-Labba och språkprofessorn Mikael Svonni lämnat sina platser.
– Det är en stor ära, men också ett stort ansvar, säger Patricia Fjellgren i en intervju i Sameradion.
Hon har rötterna i Mittådalen och Idivuoma. Hennes hjärtefråga är språkrevitalisering.
Skrivtävling
Tidningen Ávvir utlyser nu, i samarbete med Tjállegoahte, en skrivtävling där man vill ha in noveller skrivna på Nord-, lule- eller sydsamiska. Temat är kärlek i Sápmi, och man vänder sig till de som är över 16 år. Första pris i tävlingen är 10 000 kronor. Sista inlämningsdag är den 31 januari.
Stämmer staten
Efter lång tids förberedelse lämnar nu den ungdomsledda föreningen Aurora in sin stämningsansökan mot staten för otillräckligt klimatarbete.
Stämningsansökan lämnades in 25 november i ett enat demonstrationståg, som gick från Mynttorget till Stockholms tingsrätt.
Stipendium till Kernell
Amanda Kernell är en av 32 konstnärer som tilldelats Konstnärsnämndens långtidsstipendium som sträcker sig över tio år. Stipendiet delas ut till konstnärer som visat hög kvalitet under en lång tid och som också förväntas driva en konstnärlig verksamhet under hela stipendieperioden. Stipendiesumman är årligen på tre prisbasbelopp. I år är summan på 144 900 kronor.
Helena Omma, 36 år, Láttevárri
Ordförande 2009-2011
Hur blev du ordförande i Sáminuorra?
– Jag hade suttit två år i styrelsen innan jag blev ordförande. Min upplevelse var att ingen riktigt vill ha den rollen. På den tiden var det ingen större tävling om vem som skulle bli ordförande. Vi var unga och det kändes lite skrämmande. Jag har alltid varit samhällsintresserad och jätteintresserad att utveckla det samiska samhället. Det var nog det som lockade mig och gjorde att jag vågade ta ordföranderollen
Hur var det att vara ordförande i Sáminuorra?
– När jag ser tillbaka så inser jag att så roligt som jag hade då kommer det aldrig mer att bli att vara samhällsengagerad eller vara med i en organisation. Sáminuorra är så speciell, det är väldigt socialt, styrelsemötena var att umgås med sina vänner. Det är en självständig och smidig organisation. Det var bara att styra hela organisationen åt det håll vi ville. Det är bland det roligaste jag har varit med om inom samiskt samhällsliv.
Vad minns du mest under din tid som ordförande?
– Det är två delar – det ena var att vi lärde oss om dekolonisering. Vi tittade på vår organisation och jobbade med hur vi kunde dekolonisera oss själva och såg igenom hela organisationen. På så sätt förändrade vi hela beslutandesystemet i Sáminuorra. Vi ändrade från majoritetsval till att det skulle vara konsensus vid beslut. I praktiken hade styrelsen jobbat på det sättet redan men nu lade vi till det i stadgarna.
Det andra är att vårt intresse för miljö- och klimatförändringar ökade i hög grad. Vi gjorde alla möjliga aktioner. På COP 15 i Köpenhamn gick vi i en stor demonstration med 20 000 människor och vi urfolk gick allra längst fram. Vi jobbade också ihop med andra organisationer, som 350.org vars mål var att koldioxiden inte skulle överstiga 350 ppm, nu ligger vi på 415 ppm. Vi började arbeta mer internationellt då, i FN, i Arktiska rådet och då var vi också med för första gången på World Reindeer Herders kongress. Genom dem växte vårt nätverk.
Vad har du gjort sedan du var ordförande och vad gör du nu?
– I Sáminuorra lär du dig hur det formellt fungerar att jobba i en organisation, du lär dig hela grunden, hur det är, vad det är och vad som är styrelsens ansvar. Du syns och blir en kändis i Sápmi på en sådan position. Jag har suttit i styrelsen för World Reindeer Herders association och lett en arbetsgrupp i Arktiska rådet. Idag är jag vice ordförande i Laponiatjuottjudus och ordförande för samebyn Unna tjerusj. Vi behöver vara välutbildade för att kunna styra vårat eget samhälle. Jag började studera samiska och har inte slutat med det. Idag är jag doktarand vid Sámi allaskuvla i Kautokeino.
Vad har Sáminuorra betytt för dig?
– Jag tror att Sáminuorra har varit jätteviktig för mig för att utvecklas i min roll i det samiska samhället. Jag lärde känna så många människor och lärde känna Sápmi när jag fick resa över hela Sápmi.
Text Anna Sunna