Nr 3/2020

Fotboll har varit hennes stora passion i livet sedan hon var tre-fyra år. Nu går Tomina Rihpa första året på elitfotbollsgymnasiet i Örebro. Drömmen är självklar – att få spela fotboll på heltid.

Tomina är uppvuxen i Storsätern utanför Idre, så när det blev dags att söka vidare till gymnasiet så var hon beredd på att behöva flytta oavsett utbildning.

– Jag visste att jag ville gå fotbollsgymnasium, men jag kollade mest på skolor i Dalarna.

Att det blev Örebro, berättar Tomina, beror på att den skolan satsar lika mycket på tjejer som på killar, vilket inte alla skolor gör.

– Jag vill ha alla möjligheter att utvecklas och bli så bra som möjligt.

För att lyckas få en plats på elitfotbollsgymnasiet måste man göra en try out, alltså spela fotboll som ska bedömas. Dessutom intervjuas eleverna om ens fotbollshistoria, hur man är som fotbollsspelare och så vidare.

I Tominas familj har alla spelat fotboll, så att hon själv började spela fotboll som barn var inget konstigt.

– Så har det blivit att jag också spelat och fortsatt med det. I Idre spelar många kompisar också fotboll. Jag gillar lagsport så är själva sporten rolig.

Tomina har spelat seriespel för Idre i många år. I somras bytte hon lag till Solleröns IF i Mora och laget spelar i division 1. Men på grund av avståndet tränar hon med ett lag i Örebro och får åka till Mora när hon ska spela match. 

Skoldagen består av fotbollsträning och fysträning varje förmiddag. På eftermiddagarna är det teoretiska lektioner som matte, engelska och svenska. På kvällarna är det fotbollsträning och på helgerna är det matcher.

– Jag tränar mer nu än tidigare, så det blir lite jobbigt att få ihop skola och träning. Men jag får göra det jag älskar så det går bra. Det som är bra med utbildningen är att vi har riktigt bra tränare som ger oss en chans att utvecklas på individnivå. Vi tränar också med många äldre tjejer som stöttar, ger tips och pushar oss att göra vårt yttersta.

I Örebro, säger Tomina, finns också möjligheten att se riktigt bra lag spela fotboll på hög nivå, vilket gör att de kan studera spelet och inspireras.

Tomina satsar på att fortsätta med fotboll på en högre nivå efter gymnasiet och skolan i Örebro ger henne en bra chans. Hon är medveten om att hon kan bli uppköpt av ett lag och hamna var som helst i världen.

– Det är klart att det kan bli jobbigt och jag vet att jag kommer behöva göra uppoffringar, men det är jag beredd på. Bara jag får spela fotboll så kommer det bli bra. 

När Tomina var yngre hade hon flera förebilder och drömde om att bli som dem. Idag är det inte lika självklart, men hon nämner fotbollsstjärnorna Marta, Ramona Bachmann och Kosovare Asllani.

– Det är klart, jag ser upp till Ronaldo också, men jag tycker det är roligare att kolla på damfotboll än herrfotboll just nu. Det har gått så dåligt för herrlandslaget så då är det roligare att kolla på dem som det gått bättre för. Dessutom är det kul att se hur damerna spelar.

Det finns ingen tvekan om att Tomina siktar på landslaget.

– Ja, det är klart att det är ett mål. I landslaget vill jag gärna spela någon gång. Jag drömmer också om att spela utomlands, kanske i Spanien, Italien eller Tyskland.

Text Katarina Hällgren

Han ville gå en utbildning där man inte sitter i skolbänken hela dagarna. Valet föll på lantbrukslinjen i Umeå och Alfred Stinnerbom går nu sitt andra år och stormtrivs. Efter gymnasiet är siktet inställt på att bli renskötare på heltid.

Alfred är uppvuxen i Kittelfjäll och Tallsjö i Västerbotten. Sedan ett par år tillbaka bor familjen i Gielas. Från början funderade Alfred på gymnasieutbildningar i Vilhelmina eller Lycksele för att ha nära hem. 

Hemma på gården, där Alfreds morfar tidigare bodde och hade köttdjur, har familjen fyra kvigor och en tjur. Familjen har även hästar, hönor och hund och katt. Trots det var det inte självklart för Alfred att söka sig till en djurutbildning.

Hans mamma har själv gått hästhållning på Forslundagymnasiet i Umeå och tyckte att Alfred skulle göra ett besök på skolan.

– Jag var inte intresserad att gå samma utbildning som henne, det är tillräckligt att hålla på med min egen häst hemma.

Men besöket på skolan gjorde att Alfred genast blev intresserad av lantbruksutbildningen.

– Det första jag fick göra var att sätta mig i traktorn med en av tvåorna och åka ut och sladda på isbanan. Det var svinkul, och det så mycket djur på skolan och jag har alltid gillat djur. Det kändes riktigt bra.

Och trots att Alfred har en viss erfarenhet av livet på en gård så var det mycket som var nytt. Han hade aldrig mjölkat kor och aldrig kört traktor.

– Det är en bra skola där man får jobba självständigt. Det är bra lärare och man får förtroende att prova på saker.

Första året består delvis av praktik, men när coronapandemin kom i våras så blev det lite ändrade planer. Eleverna fick till stor del vara ute på jordbruket och inte så mycket i ladugårdarna. Det får de ta igen under andra året istället.

Dagarna består till stor del av praktiskt arbete. Måndagar är teoretiska, resten består praktiskt arbete. Ibland dagtid i jordbruket och ibland förmiddagspass och eftermiddagspass i ladugården. Eleverna har ibland även helgpass i ladugården.

– Det får vi igen genom lediga dagar. Att vissa moment är utanför skoltid är lite speciellt, men jag har inget emot det. Det är roligt arbete så det är inga problem.

Efter avslutad gymnasieutbildning finns möjlighet att få jobb på de flesta lantbruksgårdar, men Alfred har bestämt sig för att bli renskötare.

– Jag ser gymnasiet som ett avbrott på vägen mot renskötseln, men jag ångrar inte att jag valde att gå lantbruk. Man får lära sig hur andra djur fungerar och reagerar och det kan man ha nytta av i renskötseln. Det finns vissa likheter med exempelvis får.

Alfred säger att all kunskap är bra kunskap och måste han nämna något som är extra roligt är det att han lärt sig att köra traktor.

– Det kan jag ha nytta av i framtiden. Det är stora maskiner och man kan göra mycket med dem.

 Han har en del planer för att få en extra inkomst som komplement till renskötseln.

– Jag hoppas kunna odla lite hemma i Gielas och kanske ha några fler nötdjur. Kanske starta en gårdsbutik av något slag.

Text Katarina Hällgren