Språket och politiken

Vi pratar en hel del om språk i Sápmi. Samiskan, vårt språk. Jag har sagt det förut, och jag har nog också skrivit om det vid andra tillfällen. Nämligen att det känns som att vi många gånger pratar OM språket mer än vad vi faktiskt pratar vårt språk. Det är inte så konstigt. Vi lever i majoritetssamhället där majoritetsspråket är normen. Det som inte är norm är inte heller självklart att värna om ur ett majoritetsperspektiv. Som tur är så är det allt fler som har viljan, ser det viktiga i att återta sitt språk eller lära sig mer och det sätter också press på omgivningen.

I det här numret har Nuorats tidigare redaktör Pia Sjögren djupdykt i det här med språket. Hur ska man göra om man vill plugga samiska? Du har rätt att läsa modersmål, men det kan kännas som en brant bergsbestigning att slåss mot skolor som inte förstår och som inte heller satt sig in i regelverket. Därför ger vi er en guide i vad man kan göra och vad man faktiskt har rätt till.

Nu hoppas vi att ännu fler tar fighten för språket, för det är viktigt – nu och i framtiden.

I höst är det återigen dags för riksdagsval. Eftersom vi vill att ni som får rösta för första gången eller ni som ska rösta igen ska vara någorlunda förberedda så skickade vi ut en enkät till samtliga riksdagspartier med en rad frågor som vi bad dem besvara. Samtliga partier har svarat, antingen långt eller kort, utförligt eller svävande. Vi hade förstås inte väntat oss något annat, när en samisk ungdomstidning hör av sig. Om ni vill se de fullständiga svaren kan ni kika in på vår webb, nuorat.se. I tidningen har vi valt ut några grejer från varje parti som vi tyckte var intressant, luddigt eller tydligt. Det som speglar de flesta partiernas svar är kanske att de inte sitter på jättemånga svar när det handlar om samiska frågor, vilket inte är helt oväntat.

Förutom språkguide och valguide bjuder vi bland annat på härliga reportage om dansaren Liv Aira, konstnären Lina Maria Viitala och hur det är att åka till Thailand. Och förstås intervjuer med Sáminuorras nyblivna ordförande Sanna Vannar och före detta ordförande Isak Utsi. Nu hoppas vi på en härlig sommar med allt vad det innebär.

Vi ses igen till hösten!

KATARINA HÄLLGREN

Silver för Kiruna sameskolas fågelholk

För tionde gången arrangerade Naturskyddsföreningen fågelholks-SM. 326 tävlingsbidrag deltog och Kiruna sameskolas bidrag Multibjörkholken blev ett av tio finalbidrag. När över 13 000 personer röstat stod det klart att Multibjörkholken fått 19 procent av rösterna och slutade på en andraplats. Årets vinnare blev Kvinnebyskolan i Linköping med sin holk Stubbstugan. Vinnarbidraget fick 27 procent av rösterna.

De tio finalholkarna kan beskådas på en utställning på Lillskansen under 2018.

 

Anna-Stina Svakko prisas för sin kunskap

Stiftelsen Samiska minnesfonden har tilldelat Anna-Stina Svakko, Astu design, 2018 års stipendium på 25 000 kronor med motiveringen:

”Hennes gedigna kunskaper inom traditionell slöjd från hela Sápmi samt nyskapande design. Kunskapsöverföring, kartläggning och dokumentation som är berikande för det samiska folket idag och i framtiden.”

Anna-Stina Svakko håller just nu på med att dokumentera den traditionella byxan fiehtarbuvssa. Byxan slutade användas i början av 1900-talet då den europeiska byxan blev vanligt. Tanken är att Anna-Stina ska konstruera ett mönster till den gamla byxmodellen.

 

Digitala prov testas på Kiruna sameskola 

Kiruna sameskola är en av 100 skolor som på försök ska använda sig av digitala nationella prov. Det är Skolverket som valt ut skolorna och de utvalda skolorna får statsbidrag för att täcka vissa merkostnader under 2018-2021 som försöksperioden pågår. Från år 2022 ska alla nationella prov vara digitala.

 

Feel goodroman på samiska

Journalisten och författaren Anne Wuolab gav nyligen ut sin debutroman Ii šat summal, en kärlekshistoria på nordsamiska. Boken utspelar sig i nutid och handlar om Læjsa Fjell som flyttar till Vilhelmina och blir kär i renskötaren Lars Munghke som är en viktig person inom samebyn. Den komplicerade kärleksrelationen inramas av konflikter kring markrättigheter och växande turistnäring. Här är ett utdrag ur boken:

“Njuokcamat dánso ja hárddestedje. Læjsa ráhkistii Larsa hája dál, bivastuvvan ja gozusuovvan. Giedain dovddai Larsa muodu ja gáibbi masa ledje skavzzat ihtigoahtán. Jur dan nalde ahte fasko gieda. Larsa giedat ledje gávdnan cicciid.”

 

Henriks bror i fokus i ny roman

Johannes är 19 år och bor i Övre Soppero. Han har hoppat av gymnasiet och är renskötare. Men han vill lämna renskötseln, han orkar inte mer. Han vill flytta, söka jobb, flytta långt bort men han är äldsta brodern och det förväntas att det är han ska fortsätta som renskötare. Det är handlingen i Ann-Hélen Laestadius senaste bok Bara dra. Boken ges ut av LL-förlag som gör lättlästa böcker för unga och vuxna.

”Jag har länge velat göra en uppföljare till min Sopperokvartett och funderat på att skriva ur en annan karaktärs perspektiv. När LL-förlaget bad mig skriva en lättläst roman blev det möjligt att berätta om Johannes som är Henriks storebror”, skriver Ann-Hélen Laestadius i ett pressmeddelande.

I augusti kommer Bara dra på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.

 

Karasjoktjej finalist i Miss Norway

21-åriga Susanne Næss Guttorm är en av nio finalister i skönhetstävlingen Miss Norway. Hon är från Karasjok, men bor numera i Oslo. Redan i augusti började tävlingen och deltagarna har fått gå igenom flera krävande steg för att nå finalplats. I slutet på juli avgörs finalen och det återstår att se om Susanne får representera Norge i Miss Universum. Vill ni läsa mer om tävlingen och följa Susannes blogg mot finalen, gå in på www.missnorway.org.

 

Bryter tystnaden med #dethänderhär 

I samband med #metoo som spreds över världen i höstas, började några gymnasietjejer i Kiruna fundera på hur situationen är i Kiruna och norra Sveriges inland. De skapade instagramkontot #dethänderhär och uppmanar att bryta tystnaden, skapa samtycke och stötta offer som utsätts för våld, hot och sexuella övergrepp. Man kan skicka in sin historia anonymt och även skriva på en namninsamling där de kräver att kommunfullmäktige i Kiruna aktivt börjar arbeta för en samtyckeskultur.

 

Sofia Jannok tolkar Bon Iver

Under en vecka spelade Sofia Jannok in ett sidoprojekt i Björn T Petterssons studio Heart Of Sound i Kiruna. Sidoprojektet består i att tolka några av den amerikanska artisten Bon Ivers låtar.

“Det är något kosmiskt över min relation till Bon Ivers musik. Hans låtar har dykt upp när jag behövt det som mest i livet och hållt mig i handen. Bon Ivers musik är min absolut största favorit, alla kategorier! Den är tidlös, storslagen och intim på samma gång, och innehåller allt som musik ska innehålla” säger Sofia i ett pressmeddelande.

 

 

100-årsfirande och guldbaggeregn

I februari de två senaste åren har vi firat. Först ett 100-årsfirande i Tråante och sedan 100-årsfirandet i Staare. Jag var inte själv på plats i Tråante ifjol, så jag har inte så mycket att jämföra med när det gäller årets firande, men att samla många samer på samma plats vid en speciell tidpunkt är förstås alltid angenämt.

Men frågan är vad vi egentligen firar? Jag vill inte dra ner den festliga stämningen som förhoppningsvis håller sig kvar, men har det egentligen hänt så mycket på 100 år? Både ja och nej. I samband med jubileumsveckan i Staare gav Umeå universitet ut ett nytryck av landsmötesprotokollet för 100 år sedan. Och även om mycket har hänt så är mycket också sig likt, inte minst när det gäller hur staterna förhåller sig till sitt urfolk. I det här numret har vi intervjuat både Patrik Lantto, föreståndare på Vaartoe/CeSam och Sáminuorras förbundsordförande Isak Utsi som resonerar kring vad som egentligen hänt sedan det första landsmötet och lite om vad som borde ha hänt.

Innan många vallfärdade till Staare och årets firande var det förstås Jokkmokks marknad i vanlig ordning. Som traditionen bjuder är det en av de bättre platserna att njuta av såväl tyger som silver, mjukslöjd och hårdslöjd. Även i år kan man läsa om trender och traditioner vår slöjdspaningsspecial. Och även i år har ett gäng slöjdelever jobbat dag som natt för att få klart sina alster till elevutställningen på en skola som fostrat många slöjdare. Nuorat har pratat både med nuvarande elever och en tidigare elev som numera också fått ett ärofyllt stipendium.

I slutet av januari var det den åriga Guldbaggegalan och för första gången var en film med en samisk manusförfattare och tillika regissör och med samiska skådespelare bland dem som slogs om baggarna. Och guldbaggar blev det. På omslaget har vi förstås systrarna Sparrok som gjort succé på filmduken. Vi har även pratat med huvudrollsinnehavaren Lene Cecilia och även med hjärnan bakom prisvinnande Sameblod, Amanda Kernell.

Så även om det hade kunnat hända mer på den politiska arenan gällande samefrågor de senaste 100 åren så har det hänt desto mer på filmduken. Jag gissar att Sameblod nämndes långt fler gånger än vad jag råkade höra i Staare som ett lysande exempel på hur film kan beröra och lyfta vår historia. En historia som för majoriteten av folket legat höljt i skammens dunkel. Det är också ett skäl att fira.

KATARINA HÄLLGREN