3/18 Ledare

Hur mår du?

”Hur är läget?”. ”Bara fint”. Två artighetsfraser som ofta förekommer när två personer träffas. Varken avsändaren eller mottagaren förväntar sig svaret i något annat än positiva ordalag.

Men hur ofta pratar vi egentligen om hur vi mår, trots att vi har en självklar öppning varje gång vi möter en vän, släkting eller bekant? Inte så ofta, skulle jag gissa. Det är förstås svårt. Att berätta att läget inte alls är bra drar sig nog många för i det dagliga samtalet. Och mottagaren är knappast redo att få höra någons livskval vid ett snabbt möte på affären, i skolan eller i rengärdet för den delen.

Jag har personligen testat båda delarna när jag fått frågan. Både att svara att allt är bra och att berätta hur det egentligen är just då. Det funkar väl sådär. Eller, det beror mycket på vem man träffar och vad den personen redan vet om en.

Det vi vet i dagens samhälle är att det finns dem som inte mår bra psykiskt. Bland samer finns det många som brottas med psykisk ohälsa, det vittnar bland annat forskningen om. Men det pratas desto mindre om det, även om det håller på att ske en förändring även inom det samiska.

SANKS, Samisk nasjonalkompetanstjeneste – psykisk helsevern och rus, startade sin verksamhet för snart 20 år sedan för att kunna erbjuda samer hjälp mot bland annat psykisk ohälsa. Framförallt tar de hänsyn till den kulturkompetens som så många efterfrågar och som sällan finns i den icke-samiska sjukvården.

Trots att de funnits ett bra tag och har en etablerad verksamhet så finns det fortfarande samer som inte känner till att SANKS finns.

I det här numret har vi valt att lyfta temat psykisk ohälsa. Det finns dem som vill och vågar prata om hur de mår. Maja Mörtell är en av dem.

Det bästa vore förstås om ingen bland oss samer mådde dåligt, men eftersom verkligheten inte ser ut så tänker vi som Maja – våga prata och berätta. På sikt kanske det kan leda till förändring.

Förutom detta tunga men viktiga ämne, tar vi oss en titt på valresultatet i årets val, pratar med Sara Ajnnak om varför det numera är ett moratorium på Násafjäll, åker en sväng till Kanada och följer Mirja Nilsson Utsi på same-SM i Staare. Bland mycket annat.

Hoppas ni gillar läsningen. Och kom ihåg, våga fråga hur andra mår och våga berätta om inte allt är bra. Det kan göra skillnad.

Katarina Hällgren

 

 

 

3/18 Bïjre syd

Hävvi firar med kokbok och utmärkelse

Restaurang Hävvi i Glen har funnits i tio år. Det firar man med att ge ut en kokbok på med fokus på lokala produkter. Boken, som produceras för fullt kommer att ges ut i februari 2019. Inte nog med det, i somras prisades Elaine Asp när hon utsågs till Årets Matbudskapare 2018 av Matakademien. Ur motiveringen: ”Med sin kokbok på 200 sidor får läsaren inblick i den lokala samiska maten med fjället som skafferi, där de samiska åtta årstidernas smaker kommer till sin rätta. Restaurang Hävvi med olika fjällväxter som grund för sin matkonst är idag en reseanledning till vårt smakrika län. Matturister som letar efter unika, goda smaker finner dessa på Elaines restaurang.”

 

Simon och Stina är årets vägvisare

Simon Sundberg och Stina Larsson fick årets vägvisarpris i Arvidsjaur. Priset får de för att de engagerat sig i den samiska kulturen och det umesamiska språket och för sitt arbete i Arvidsjaurs sameförening. Priset instiftades 2010 när Arvidsjaur blev samisk förvaltningskommun och delas varje ut till någon eller några som gjort insatser för den samiska kulturen i Arvidsjaur. I juryn sitter representanter från samebyarna i området och Arvidsjaur kommun.

 

Foton från unga ställdes ut

I samband med att Arvidsjaur sameförening firande 100 år i augusti anordnades en fotoutställning där barn och ungdomar fick skicka in sina bästa bilder från årets kalvmärkning. Och visst fanns det unga talanger som ville fånga årets kalvmärkning på bild. Totalt 20 bilder trycktes upp på canvas visades under jubileumsveckan.

 

Sara Ajnnak får Tsumbaraigipriset

Artisten Sara Ajnnak är årets Tsumbaraigipristagare. Priset får hon för sitt arbete med att upprätta ett moratorium på Násafjäll. ”Hon har med sitt jobb fått samebyar och reinbetesdistrikt, på norsk och svensk sida, att samarbeta för att stoppa planerad gruvbrytning i området samt gemensamt verka för att sätta stopp för kommande exploateringar i samiskt betesland”, skriver prisets grundare Max Mackhé i motiveringen.

Tsumbaraigipriset är på 6000 kronor och har tidigare finansierats av Max Mackhés musikintäkter. Denna gång finansieras priset ut med stöd från en samisk filmare ”vars dokumentation om renens vandringar har bidragit till en oväntad intäkt, som han har donerat till Tsumbaraigipriset”.

Sara Ajnnak kommer att använda pengarna till att arbeta vidare med frågan om Násafjäll. Hon är dessutom aktuell med att färdigställa en ny skiva.

 

Barnbok kan få pris

Barnboken Joekoen sjïehteles ryöjnesjæjja har nominerats till Nordiska Rådets barn- och ungdomspris 2018. Boken handlar om en ensam pojke vid namn Jacob som av olika omständigheter hamnar ensam på fjället för att vakta familjens renar från rovdjur. Boken är skriven på sydsamiska och är en släkthistoria som har vandrat muntligt i flera generationer innan den skrevs ner av författaren Anne-Grethe Leine Bientie. Boken var Meerke Laimi Thomasson Vekterlis debut som barnboksillustratör.

Boken gavs ut på Förlag Idut 2014 och finns nu i norsk version, En skikklig liten reingjeter.

Vinnaren offentliggörs den 30 oktober och mottar priset på 350 000 danska kronor på Den Norske Opera & Ballett i Oslo i samband med Nordiska rådets session.

 

Ny musik från Natalie Carrion

Den 20 september släppte artisten och programledaren Natalie Carrion singeln Drip Drop. Det är den första singeln på hennes kommande EP Banana River. Natalie bor i Umeå men har även rötter på ön St.croix i Karibien och hon skriver musik som präglas av hennes familj, hennes rötter och hennes nutid.

– Jag är stolt över mitt ursprung och älskar att jag får förmedla kärlek till min kultur och musik via modern pop. Nu har jag landat i ett tydligt uttryck där alla bitar har fallit på plats, säger Natalie i ett pressmeddelande.

Hennes nya singel markerar starten på en ny riktning när hon tar steget mot modern pop. Låten är ett upprop till alla att se sina medmänniskor, sprida kärlek och ta hand om varandra.

– Människor i min närhet mår inte alltid bra och sorgligt nog försöker många att dölja det. Med Drip Drop vill jag säga att jag ser dig. Att jag finns här och det kommer att bli bättre. Som jag sjunger i texten ”även om du skulle vara åskan så skulle jag sitta och vänta mitt på havet.” det är kärlek och visar på hur stark en relation mellan olika individer verkligen kan vara, berättar Natalie vidare.

Natalie Carrion även varit aktuell som programledare för SVT:s program Jag röstar inför riksdagsvalet.

 

 

 

3/18 Birra lule

Kvarlevor av australiensiskt urfolk återlämnade

Den 23 augusti överlämnade Karolinska Institutet kvarlevorna av sju australiensiska urfolkspersoner till Australiens regering. Kvarlevorna har ingått i Karolinska Institutets anatomiska samlingar och kom till Sverige i slutet av 1800-talet av en sjökapten, en läkare och en upptäcktsresande zoolog.

 

Porjusförfattare prisad

Författaren Linnéa Axelsson från Porjus har fått mycket uppmärksamhet för boken Ædnan som gavs ut i våras. Boken beskrivs som ett släktepos på ordknapp vers. Den handlar i stora drag om två samiska familjers historia från 1900-talets början och fram till idag. Nyligen tilldelades hon Studieförbundets Vuxenskolans författarpris med en prissumma på 50 000 kronor.

 

TV-serie om Ida Ovmar

Den 27 september gick första avsnittet av Idas skilda världar i SVT1. Programmet, som sänds i fyra delar, handlar om Ida Ovmar, som just har lämnat över titeln som Miss Universum Sverige till en ny skönhetsdrottning. Nu försöker hon hitta ett sätt att lära sig samiska och även lära sig mer om sin släkthistoria. Programmet tar upp både sökandet efter kunskap och identitet. Programmet går att se på svtplay.se fram till 26 mars 2019.

 

Konstpark invigd på Giella i Jokkmokk

I september invigdes konstparken Fijfere Vanás Geađgi – Vril Båt Sten på Giella förskola i Jokkmokk. Konstparken består, som namnet antyder, av en björvril, en gammal träbåt ochh en stor gråsten, som samtliga talar samiska. Tanken med konstparken är att stimulera barnens fantasi och stödja deras språkutveckling. Ljuden i Fijfere Vanás Geađgi ska leda till mötespunkten mellan fysiska och själsliga rum. Det samiska lärandet, som baseras på praktik, står i centrum och därigenom får barnen också den teoretiska delen.

Konstparken delas upp i tre delar: dåtid, nutid och framtid. Stenen pratar nordsamiska och berättar om den historia som funnits på platsen långt innan barnen fanns. Båten berättar på lulesamiska om vattnet i Stora Luleälv och dämningarna. I Njallan finns en náhppi som pratar sydsamiska och berättar om framtiden.

–     Det som gör verket så intressant är kombinationen av samisk rumslighet som utforskas genom att tradition och samtid samsas så smidigt här. Detta görs på ett sätt som stimulerar barnens fantasi och upptäckarglädje, säger Åsa Bergdahl, konstkonsult på Statens konstråd ett pressmeddelande.

Bakom konstparken står konstnären Joar Nango och Anders Rimpi. Joar Nango är samisk konstnär och arkitekt och hans verk utforskar gränsen mellan arkitektur, design och bildkonst. Anders Rimpi är samisk ljudkonstnär, kompositör, sångare och modersmålslärare i lulesamiska och har jobbat med bland andra Giron Sámi Teahter, Norrlandsoperan, Hågoland Teater och Regionteater Väst.

Det är Statens konstråd som varit projektledare för verket i samarbete med Sameskolstyrelsen och Region Norrbotten.

 

 

 

3/18 Birra nord

Isak Utsi blir chef inom näringslivet

Han har lett Sáminuorra med fast hand i tre år. I våras när Nuorat intervjuade honom, i samband med att han överlämnade ordförandeskapet till Sanna Vannar, var han förtegen om framtiden. Men nu är det klart att Sáminuorras tidigare ordförande Isak Utsi har fått nytt jobb. Han är sedan i början av september anställd av Luleå Näringsliv AB som affärsutvecklingschef för Luleå Science och Strategisk kompetensförsörjning.

 

Spela renskötare i nytt mobilspel

YLE Sápmi lanserar tillsammans med företaget Kapu Toys en mobilapp på, förutom finska, nordsamiska, enaresamiska och östsamiska. Spelet heter Bigálus och går ut på att man är renskötare som ska samla renar till gärdet och samtidigt undvika hinder som finns i det dagliga renskötselarbetet.

 

Nästa Conifamästerskap spelas i Azerbajdzjan

Det internationella fotbollförbundet Conifa, bestående av länder, regioner och minoriteter som inte är med i FIFA, har kungjort att nästa års mästerskap avgörs i Artsakh i Azerbajdzjan, i juni. Tolv lag får delta i mästerskapen och vilka de blir beslutas i januari.

 

Poesi och feel good av debutanter

Tre samiska författardebutanter, Helga West, Anne Wuolab och Juvvá Pittja, höll föredrag under de samiska litteraturdagarna i Karasjok i mitten på september. Litteraturdagarna arrangerades av norska Sametinget samt Samisk författarförening.

I Helga West diktbokGádden muohttaga vielgadin får läsaren följa med på en resa som börjar på bröllopsdagen och slutar i tiden efter skilsmässan. Dikterna är skrivna både i Helsingfors men även i Savvon i norra Finlands, där författaren är uppvuxen, och det präglar dikterna. Dikterna beskriver hur det är att gifta sig med en person från en annan kulturell uppväxt än en själv. Dikterna är personliga, känslosamma och rör teman som kärlek och att mista sin identitet och hitta den igen.

I Anne Wuolabs debutroman Ii šat summal på svenska ungefär “Inte längre tid för ignorans” utspelas 2011 och handlar om Læjsa Fjell som flyttar till fjällkommunen Vualtjere. Där väntar hennes pojkvän föräldrar och för henne kända platser. Det samiska väcks nu till liv igen och människor kommer till insikt, identiteter upptäcks och förstärks.

Läs mer om Juvvá Pittja och hans diktbok ”Duođain in dieđe – Vet verkligen inte” i detta nummerav Nuorat. I nästa nummer av Nuorat kommer en recension av Anne Wuolabs bok Ii šat summal.

 

Berättelsen om Maja fortsätter i Inte längre min

2016 kom boken Tio över ett ut, av författaren Ann-Hélen Laestadius. Den gav henne Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok och handlar om 15-åriga Majas rädsla över att bo i en gruvstad som när som helst kan rämna. Men också om rädslan för förändring och vänskap och kärlek. Och egentligen skulle det inte bli någon uppföljare, men Ann-Hélen tyckte det fanns så mycket mer att berätta, så i september kom den fristående fortsättningen Inte längre min. Maja och hennes familj har flyttat bort från groparna och sprickorna, till andra sidan stan. Hennes bästis Julia, som flyttat till Luleå, har förändrats. Pojkvännen Albin drar sig undan och ägnar all sin tid åt hockeyn. Kiruna har alla blickar på sig när de första husen i projektet att flytta en stad, har inletts. Bland de husen finns Majas hus, som hon tvingats lämna. Huset där Maja växt upp finns på riktigt och är ett av husen som flyttas och när Ann-Hélen fick veta det kände hon att det fanns mer att berätta.

–     Många utomstående tycker det som sker i Kiruna är fascinerande, men det är människor vi pratar om! Jag vill istället skildra hur man kan må när man lever i en stad som till stora delar försvinner. Visst, alla städer förändras, men här är det områden med 3000 bostäder och ett centrum som utplånas. Det är en hel stads gemensamma minnens om försvinner, berättar Ann-Hélen Laestadius i ett pressmeddelande.

Boken ges ut av Ráben&Sjögren.

 

Årets Sámi Grand Prix på skiva

Tio jojkar och sex sånger tävlade i Sámi Grand Prix 2018 i Kautokeino på påsklördagen. Nu har bidragen släpps på skiva. Stein Austrud är musikalisk producent och kapellmästare på skivan och musiken står Svein Schultz, Jan Ole Kristensen och Kristian Tybacken för. Från svenska sidan av Sápmi tävlade Saara Hermansson, Pávva Pittja och Ola Stinnerbom.

 

Teater om renskötarångest

Lajla är renskötare. Hon är ung, men inte ensam. Hon är ju i renskogen! Där pratar hon men förfäderna och renarna. Hon ärvde förfädernas liv och valde det. Men så kommer lodjuret…

Det handlar om en tjej som drabbas av renskötarångest. Inga sömntabletter hjälper mot känslan av att luftstrupen blir trängre. Var är de kunniga som kan stödja och hjälpa?

Arven du fikkär ett examensarbete som blivit teaterföreställning genom Giron Sámi Teahter. Marja Lisa Thomasson bjuder på en brutal och dramatisk berättelse som bygger på intervjuer och historier från verkligheten. Under hösten kan man se föreställningen på flera platser på svenska sidan av Sápmi.

 

3/18 Resedagbok – På urfolkens marker i Kanada

I somras var Johan Sandberg McGuinne språkreseledare. Det är inte första gången, men för första gången ska han och ungdomarna resa genom Kanadas naturreservat. Här berättar Johan om resan som bland annat bjöd på försoningsevent för urfolken, torvhus liknande torvkåtor på marker som urfolken aldrig officiellt överlåtit åt den kanadensiska staten. Här berättar han om de fyra veckorna i Kanada.

2/18 Ledare

Språket och politiken

Vi pratar en hel del om språk i Sápmi. Samiskan, vårt språk. Jag har sagt det förut, och jag har nog också skrivit om det vid andra tillfällen. Nämligen att det känns som att vi många gånger pratar OM språket mer än vad vi faktiskt pratar vårt språk. Det är inte så konstigt. Vi lever i majoritetssamhället där majoritetsspråket är normen. Det som inte är norm är inte heller självklart att värna om ur ett majoritetsperspektiv. Som tur är så är det allt fler som har viljan, ser det viktiga i att återta sitt språk eller lära sig mer och det sätter också press på omgivningen.

I det här numret har Nuorats tidigare redaktör Pia Sjögren djupdykt i det här med språket. Hur ska man göra om man vill plugga samiska? Du har rätt att läsa modersmål, men det kan kännas som en brant bergsbestigning att slåss mot skolor som inte förstår och som inte heller satt sig in i regelverket. Därför ger vi er en guide i vad man kan göra och vad man faktiskt har rätt till.

Nu hoppas vi att ännu fler tar fighten för språket, för det är viktigt – nu och i framtiden.

I höst är det återigen dags för riksdagsval. Eftersom vi vill att ni som får rösta för första gången eller ni som ska rösta igen ska vara någorlunda förberedda så skickade vi ut en enkät till samtliga riksdagspartier med en rad frågor som vi bad dem besvara. Samtliga partier har svarat, antingen långt eller kort, utförligt eller svävande. Vi hade förstås inte väntat oss något annat, när en samisk ungdomstidning hör av sig. Om ni vill se de fullständiga svaren kan ni kika in på vår webb, nuorat.se. I tidningen har vi valt ut några grejer från varje parti som vi tyckte var intressant, luddigt eller tydligt. Det som speglar de flesta partiernas svar är kanske att de inte sitter på jättemånga svar när det handlar om samiska frågor, vilket inte är helt oväntat.

Förutom språkguide och valguide bjuder vi bland annat på härliga reportage om dansaren Liv Aira, konstnären Lina Maria Viitala och hur det är att åka till Thailand. Och förstås intervjuer med Sáminuorras nyblivna ordförande Sanna Vannar och före detta ordförande Isak Utsi. Nu hoppas vi på en härlig sommar med allt vad det innebär.

Vi ses igen till hösten!

KATARINA HÄLLGREN

2/18 Birra nord

Silver för Kiruna sameskolas fågelholk

För tionde gången arrangerade Naturskyddsföreningen fågelholks-SM. 326 tävlingsbidrag deltog och Kiruna sameskolas bidrag Multibjörkholken blev ett av tio finalbidrag. När över 13 000 personer röstat stod det klart att Multibjörkholken fått 19 procent av rösterna och slutade på en andraplats. Årets vinnare blev Kvinnebyskolan i Linköping med sin holk Stubbstugan. Vinnarbidraget fick 27 procent av rösterna.

De tio finalholkarna kan beskådas på en utställning på Lillskansen under 2018.

 

Anna-Stina Svakko prisas för sin kunskap

Stiftelsen Samiska minnesfonden har tilldelat Anna-Stina Svakko, Astu design, 2018 års stipendium på 25 000 kronor med motiveringen:

”Hennes gedigna kunskaper inom traditionell slöjd från hela Sápmi samt nyskapande design. Kunskapsöverföring, kartläggning och dokumentation som är berikande för det samiska folket idag och i framtiden.”

Anna-Stina Svakko håller just nu på med att dokumentera den traditionella byxan fiehtarbuvssa. Byxan slutade användas i början av 1900-talet då den europeiska byxan blev vanligt. Tanken är att Anna-Stina ska konstruera ett mönster till den gamla byxmodellen.

 

Digitala prov testas på Kiruna sameskola 

Kiruna sameskola är en av 100 skolor som på försök ska använda sig av digitala nationella prov. Det är Skolverket som valt ut skolorna och de utvalda skolorna får statsbidrag för att täcka vissa merkostnader under 2018-2021 som försöksperioden pågår. Från år 2022 ska alla nationella prov vara digitala.

 

Feel goodroman på samiska

Journalisten och författaren Anne Wuolab gav nyligen ut sin debutroman Ii šat summal, en kärlekshistoria på nordsamiska. Boken utspelar sig i nutid och handlar om Læjsa Fjell som flyttar till Vilhelmina och blir kär i renskötaren Lars Munghke som är en viktig person inom samebyn. Den komplicerade kärleksrelationen inramas av konflikter kring markrättigheter och växande turistnäring. Här är ett utdrag ur boken:

“Njuokcamat dánso ja hárddestedje. Læjsa ráhkistii Larsa hája dál, bivastuvvan ja gozusuovvan. Giedain dovddai Larsa muodu ja gáibbi masa ledje skavzzat ihtigoahtán. Jur dan nalde ahte fasko gieda. Larsa giedat ledje gávdnan cicciid.”

 

Henriks bror i fokus i ny roman

Johannes är 19 år och bor i Övre Soppero. Han har hoppat av gymnasiet och är renskötare. Men han vill lämna renskötseln, han orkar inte mer. Han vill flytta, söka jobb, flytta långt bort men han är äldsta brodern och det förväntas att det är han ska fortsätta som renskötare. Det är handlingen i Ann-Hélen Laestadius senaste bok Bara dra. Boken ges ut av LL-förlag som gör lättlästa böcker för unga och vuxna.

”Jag har länge velat göra en uppföljare till min Sopperokvartett och funderat på att skriva ur en annan karaktärs perspektiv. När LL-förlaget bad mig skriva en lättläst roman blev det möjligt att berätta om Johannes som är Henriks storebror”, skriver Ann-Hélen Laestadius i ett pressmeddelande.

I augusti kommer Bara dra på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.

 

Karasjoktjej finalist i Miss Norway

21-åriga Susanne Næss Guttorm är en av nio finalister i skönhetstävlingen Miss Norway. Hon är från Karasjok, men bor numera i Oslo. Redan i augusti började tävlingen och deltagarna har fått gå igenom flera krävande steg för att nå finalplats. I slutet på juli avgörs finalen och det återstår att se om Susanne får representera Norge i Miss Universum. Vill ni läsa mer om tävlingen och följa Susannes blogg mot finalen, gå in på www.missnorway.org.

 

Bryter tystnaden med #dethänderhär 

I samband med #metoo som spreds över världen i höstas, började några gymnasietjejer i Kiruna fundera på hur situationen är i Kiruna och norra Sveriges inland. De skapade instagramkontot #dethänderhär och uppmanar att bryta tystnaden, skapa samtycke och stötta offer som utsätts för våld, hot och sexuella övergrepp. Man kan skicka in sin historia anonymt och även skriva på en namninsamling där de kräver att kommunfullmäktige i Kiruna aktivt börjar arbeta för en samtyckeskultur.

 

Sofia Jannok tolkar Bon Iver

Under en vecka spelade Sofia Jannok in ett sidoprojekt i Björn T Petterssons studio Heart Of Sound i Kiruna. Sidoprojektet består i att tolka några av den amerikanska artisten Bon Ivers låtar.

“Det är något kosmiskt över min relation till Bon Ivers musik. Hans låtar har dykt upp när jag behövt det som mest i livet och hållt mig i handen. Bon Ivers musik är min absolut största favorit, alla kategorier! Den är tidlös, storslagen och intim på samma gång, och innehåller allt som musik ska innehålla” säger Sofia i ett pressmeddelande.