Hur mår du?

”Hur är läget?”. ”Bara fint”. Två artighetsfraser som ofta förekommer när två personer träffas. Varken avsändaren eller mottagaren förväntar sig svaret i något annat än positiva ordalag.

Men hur ofta pratar vi egentligen om hur vi mår, trots att vi har en självklar öppning varje gång vi möter en vän, släkting eller bekant? Inte så ofta, skulle jag gissa. Det är förstås svårt. Att berätta att läget inte alls är bra drar sig nog många för i det dagliga samtalet. Och mottagaren är knappast redo att få höra någons livskval vid ett snabbt möte på affären, i skolan eller i rengärdet för den delen.

Jag har personligen testat båda delarna när jag fått frågan. Både att svara att allt är bra och att berätta hur det egentligen är just då. Det funkar väl sådär. Eller, det beror mycket på vem man träffar och vad den personen redan vet om en.

Det vi vet i dagens samhälle är att det finns dem som inte mår bra psykiskt. Bland samer finns det många som brottas med psykisk ohälsa, det vittnar bland annat forskningen om. Men det pratas desto mindre om det, även om det håller på att ske en förändring även inom det samiska.

SANKS, Samisk nasjonalkompetanstjeneste – psykisk helsevern och rus, startade sin verksamhet för snart 20 år sedan för att kunna erbjuda samer hjälp mot bland annat psykisk ohälsa. Framförallt tar de hänsyn till den kulturkompetens som så många efterfrågar och som sällan finns i den icke-samiska sjukvården.

Trots att de funnits ett bra tag och har en etablerad verksamhet så finns det fortfarande samer som inte känner till att SANKS finns.

I det här numret har vi valt att lyfta temat psykisk ohälsa. Det finns dem som vill och vågar prata om hur de mår. Maja Mörtell är en av dem.

Det bästa vore förstås om ingen bland oss samer mådde dåligt, men eftersom verkligheten inte ser ut så tänker vi som Maja – våga prata och berätta. På sikt kanske det kan leda till förändring.

Förutom detta tunga men viktiga ämne, tar vi oss en titt på valresultatet i årets val, pratar med Sara Ajnnak om varför det numera är ett moratorium på Násafjäll, åker en sväng till Kanada och följer Mirja Nilsson Utsi på same-SM i Staare. Bland mycket annat.

Hoppas ni gillar läsningen. Och kom ihåg, våga fråga hur andra mår och våga berätta om inte allt är bra. Det kan göra skillnad.

Katarina Hällgren

 

 

 

Isak Utsi blir chef inom näringslivet

Han har lett Sáminuorra med fast hand i tre år. I våras när Nuorat intervjuade honom, i samband med att han överlämnade ordförandeskapet till Sanna Vannar, var han förtegen om framtiden. Men nu är det klart att Sáminuorras tidigare ordförande Isak Utsi har fått nytt jobb. Han är sedan i början av september anställd av Luleå Näringsliv AB som affärsutvecklingschef för Luleå Science och Strategisk kompetensförsörjning.

 

Spela renskötare i nytt mobilspel

YLE Sápmi lanserar tillsammans med företaget Kapu Toys en mobilapp på, förutom finska, nordsamiska, enaresamiska och östsamiska. Spelet heter Bigálus och går ut på att man är renskötare som ska samla renar till gärdet och samtidigt undvika hinder som finns i det dagliga renskötselarbetet.

 

Nästa Conifamästerskap spelas i Azerbajdzjan

Det internationella fotbollförbundet Conifa, bestående av länder, regioner och minoriteter som inte är med i FIFA, har kungjort att nästa års mästerskap avgörs i Artsakh i Azerbajdzjan, i juni. Tolv lag får delta i mästerskapen och vilka de blir beslutas i januari.

 

Poesi och feel good av debutanter

Tre samiska författardebutanter, Helga West, Anne Wuolab och Juvvá Pittja, höll föredrag under de samiska litteraturdagarna i Karasjok i mitten på september. Litteraturdagarna arrangerades av norska Sametinget samt Samisk författarförening.

I Helga West diktbokGádden muohttaga vielgadin får läsaren följa med på en resa som börjar på bröllopsdagen och slutar i tiden efter skilsmässan. Dikterna är skrivna både i Helsingfors men även i Savvon i norra Finlands, där författaren är uppvuxen, och det präglar dikterna. Dikterna beskriver hur det är att gifta sig med en person från en annan kulturell uppväxt än en själv. Dikterna är personliga, känslosamma och rör teman som kärlek och att mista sin identitet och hitta den igen.

I Anne Wuolabs debutroman Ii šat summal på svenska ungefär “Inte längre tid för ignorans” utspelas 2011 och handlar om Læjsa Fjell som flyttar till fjällkommunen Vualtjere. Där väntar hennes pojkvän föräldrar och för henne kända platser. Det samiska väcks nu till liv igen och människor kommer till insikt, identiteter upptäcks och förstärks.

Läs mer om Juvvá Pittja och hans diktbok ”Duođain in dieđe – Vet verkligen inte” i detta nummerav Nuorat. I nästa nummer av Nuorat kommer en recension av Anne Wuolabs bok Ii šat summal.

 

Berättelsen om Maja fortsätter i Inte längre min

2016 kom boken Tio över ett ut, av författaren Ann-Hélen Laestadius. Den gav henne Augustpriset för bästa barn- och ungdomsbok och handlar om 15-åriga Majas rädsla över att bo i en gruvstad som när som helst kan rämna. Men också om rädslan för förändring och vänskap och kärlek. Och egentligen skulle det inte bli någon uppföljare, men Ann-Hélen tyckte det fanns så mycket mer att berätta, så i september kom den fristående fortsättningen Inte längre min. Maja och hennes familj har flyttat bort från groparna och sprickorna, till andra sidan stan. Hennes bästis Julia, som flyttat till Luleå, har förändrats. Pojkvännen Albin drar sig undan och ägnar all sin tid åt hockeyn. Kiruna har alla blickar på sig när de första husen i projektet att flytta en stad, har inletts. Bland de husen finns Majas hus, som hon tvingats lämna. Huset där Maja växt upp finns på riktigt och är ett av husen som flyttas och när Ann-Hélen fick veta det kände hon att det fanns mer att berätta.

–     Många utomstående tycker det som sker i Kiruna är fascinerande, men det är människor vi pratar om! Jag vill istället skildra hur man kan må när man lever i en stad som till stora delar försvinner. Visst, alla städer förändras, men här är det områden med 3000 bostäder och ett centrum som utplånas. Det är en hel stads gemensamma minnens om försvinner, berättar Ann-Hélen Laestadius i ett pressmeddelande.

Boken ges ut av Ráben&Sjögren.

 

Årets Sámi Grand Prix på skiva

Tio jojkar och sex sånger tävlade i Sámi Grand Prix 2018 i Kautokeino på påsklördagen. Nu har bidragen släpps på skiva. Stein Austrud är musikalisk producent och kapellmästare på skivan och musiken står Svein Schultz, Jan Ole Kristensen och Kristian Tybacken för. Från svenska sidan av Sápmi tävlade Saara Hermansson, Pávva Pittja och Ola Stinnerbom.

 

Teater om renskötarångest

Lajla är renskötare. Hon är ung, men inte ensam. Hon är ju i renskogen! Där pratar hon men förfäderna och renarna. Hon ärvde förfädernas liv och valde det. Men så kommer lodjuret…

Det handlar om en tjej som drabbas av renskötarångest. Inga sömntabletter hjälper mot känslan av att luftstrupen blir trängre. Var är de kunniga som kan stödja och hjälpa?

Arven du fikkär ett examensarbete som blivit teaterföreställning genom Giron Sámi Teahter. Marja Lisa Thomasson bjuder på en brutal och dramatisk berättelse som bygger på intervjuer och historier från verkligheten. Under hösten kan man se föreställningen på flera platser på svenska sidan av Sápmi.

 

29-åriga konststudenten Juvvá Pittja har nyligen publicerat sin första diktbok Duođain in dieđe – Vet verkligen inte”där han berättar om hur han som ung samisk renskötare i Gällivare upplevde vardagsrasism och en hård gruvmentalitet som påverkade honom. Det var då han började skriva små texter som nu blivit till en diktbok. 

Susanne Næss Guttorm, 21 år från Karasjok, som vann Miss Norway i somras och tävlar om att bli Miss Universe i den internationella tävlingen som avgörs den 16 december i Bangkok, Thailand.

Språket och politiken

Vi pratar en hel del om språk i Sápmi. Samiskan, vårt språk. Jag har sagt det förut, och jag har nog också skrivit om det vid andra tillfällen. Nämligen att det känns som att vi många gånger pratar OM språket mer än vad vi faktiskt pratar vårt språk. Det är inte så konstigt. Vi lever i majoritetssamhället där majoritetsspråket är normen. Det som inte är norm är inte heller självklart att värna om ur ett majoritetsperspektiv. Som tur är så är det allt fler som har viljan, ser det viktiga i att återta sitt språk eller lära sig mer och det sätter också press på omgivningen.

I det här numret har Nuorats tidigare redaktör Pia Sjögren djupdykt i det här med språket. Hur ska man göra om man vill plugga samiska? Du har rätt att läsa modersmål, men det kan kännas som en brant bergsbestigning att slåss mot skolor som inte förstår och som inte heller satt sig in i regelverket. Därför ger vi er en guide i vad man kan göra och vad man faktiskt har rätt till.

Nu hoppas vi att ännu fler tar fighten för språket, för det är viktigt – nu och i framtiden.

I höst är det återigen dags för riksdagsval. Eftersom vi vill att ni som får rösta för första gången eller ni som ska rösta igen ska vara någorlunda förberedda så skickade vi ut en enkät till samtliga riksdagspartier med en rad frågor som vi bad dem besvara. Samtliga partier har svarat, antingen långt eller kort, utförligt eller svävande. Vi hade förstås inte väntat oss något annat, när en samisk ungdomstidning hör av sig. Om ni vill se de fullständiga svaren kan ni kika in på vår webb, nuorat.se. I tidningen har vi valt ut några grejer från varje parti som vi tyckte var intressant, luddigt eller tydligt. Det som speglar de flesta partiernas svar är kanske att de inte sitter på jättemånga svar när det handlar om samiska frågor, vilket inte är helt oväntat.

Förutom språkguide och valguide bjuder vi bland annat på härliga reportage om dansaren Liv Aira, konstnären Lina Maria Viitala och hur det är att åka till Thailand. Och förstås intervjuer med Sáminuorras nyblivna ordförande Sanna Vannar och före detta ordförande Isak Utsi. Nu hoppas vi på en härlig sommar med allt vad det innebär.

Vi ses igen till hösten!

KATARINA HÄLLGREN

Silver för Kiruna sameskolas fågelholk

För tionde gången arrangerade Naturskyddsföreningen fågelholks-SM. 326 tävlingsbidrag deltog och Kiruna sameskolas bidrag Multibjörkholken blev ett av tio finalbidrag. När över 13 000 personer röstat stod det klart att Multibjörkholken fått 19 procent av rösterna och slutade på en andraplats. Årets vinnare blev Kvinnebyskolan i Linköping med sin holk Stubbstugan. Vinnarbidraget fick 27 procent av rösterna.

De tio finalholkarna kan beskådas på en utställning på Lillskansen under 2018.

 

Anna-Stina Svakko prisas för sin kunskap

Stiftelsen Samiska minnesfonden har tilldelat Anna-Stina Svakko, Astu design, 2018 års stipendium på 25 000 kronor med motiveringen:

”Hennes gedigna kunskaper inom traditionell slöjd från hela Sápmi samt nyskapande design. Kunskapsöverföring, kartläggning och dokumentation som är berikande för det samiska folket idag och i framtiden.”

Anna-Stina Svakko håller just nu på med att dokumentera den traditionella byxan fiehtarbuvssa. Byxan slutade användas i början av 1900-talet då den europeiska byxan blev vanligt. Tanken är att Anna-Stina ska konstruera ett mönster till den gamla byxmodellen.

 

Digitala prov testas på Kiruna sameskola 

Kiruna sameskola är en av 100 skolor som på försök ska använda sig av digitala nationella prov. Det är Skolverket som valt ut skolorna och de utvalda skolorna får statsbidrag för att täcka vissa merkostnader under 2018-2021 som försöksperioden pågår. Från år 2022 ska alla nationella prov vara digitala.

 

Feel goodroman på samiska

Journalisten och författaren Anne Wuolab gav nyligen ut sin debutroman Ii šat summal, en kärlekshistoria på nordsamiska. Boken utspelar sig i nutid och handlar om Læjsa Fjell som flyttar till Vilhelmina och blir kär i renskötaren Lars Munghke som är en viktig person inom samebyn. Den komplicerade kärleksrelationen inramas av konflikter kring markrättigheter och växande turistnäring. Här är ett utdrag ur boken:

“Njuokcamat dánso ja hárddestedje. Læjsa ráhkistii Larsa hája dál, bivastuvvan ja gozusuovvan. Giedain dovddai Larsa muodu ja gáibbi masa ledje skavzzat ihtigoahtán. Jur dan nalde ahte fasko gieda. Larsa giedat ledje gávdnan cicciid.”

 

Henriks bror i fokus i ny roman

Johannes är 19 år och bor i Övre Soppero. Han har hoppat av gymnasiet och är renskötare. Men han vill lämna renskötseln, han orkar inte mer. Han vill flytta, söka jobb, flytta långt bort men han är äldsta brodern och det förväntas att det är han ska fortsätta som renskötare. Det är handlingen i Ann-Hélen Laestadius senaste bok Bara dra. Boken ges ut av LL-förlag som gör lättlästa böcker för unga och vuxna.

”Jag har länge velat göra en uppföljare till min Sopperokvartett och funderat på att skriva ur en annan karaktärs perspektiv. När LL-förlaget bad mig skriva en lättläst roman blev det möjligt att berätta om Johannes som är Henriks storebror”, skriver Ann-Hélen Laestadius i ett pressmeddelande.

I augusti kommer Bara dra på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.

 

Karasjoktjej finalist i Miss Norway

21-åriga Susanne Næss Guttorm är en av nio finalister i skönhetstävlingen Miss Norway. Hon är från Karasjok, men bor numera i Oslo. Redan i augusti började tävlingen och deltagarna har fått gå igenom flera krävande steg för att nå finalplats. I slutet på juli avgörs finalen och det återstår att se om Susanne får representera Norge i Miss Universum. Vill ni läsa mer om tävlingen och följa Susannes blogg mot finalen, gå in på www.missnorway.org.

 

Bryter tystnaden med #dethänderhär 

I samband med #metoo som spreds över världen i höstas, började några gymnasietjejer i Kiruna fundera på hur situationen är i Kiruna och norra Sveriges inland. De skapade instagramkontot #dethänderhär och uppmanar att bryta tystnaden, skapa samtycke och stötta offer som utsätts för våld, hot och sexuella övergrepp. Man kan skicka in sin historia anonymt och även skriva på en namninsamling där de kräver att kommunfullmäktige i Kiruna aktivt börjar arbeta för en samtyckeskultur.

 

Sofia Jannok tolkar Bon Iver

Under en vecka spelade Sofia Jannok in ett sidoprojekt i Björn T Petterssons studio Heart Of Sound i Kiruna. Sidoprojektet består i att tolka några av den amerikanska artisten Bon Ivers låtar.

“Det är något kosmiskt över min relation till Bon Ivers musik. Hans låtar har dykt upp när jag behövt det som mest i livet och hållt mig i handen. Bon Ivers musik är min absolut största favorit, alla kategorier! Den är tidlös, storslagen och intim på samma gång, och innehåller allt som musik ska innehålla” säger Sofia i ett pressmeddelande.