Åarjelsaemien

Birra syd, nr 1/2026

Namninsamling till regeringen

I över ett år försökte Amnesty Sverige och Samerådet att få möta energi- och näringsminister Ebba Busch. När mötet till slut blev verklighet var det inte med ministern själv, utan enbart med hennes kansli.

Nu har Amnesty och Samerådet lämnat in rapporten ”Just Transition or Green Colonialism” tillsammans med över 26 000 namnunderskrifter till regeringen med krav på att samiska rättigheter tillvaratas.

– Vi upplever nu att EU vill ta snabbspår och då behöver man se över den svenska lagstiftningen om hur man ska tillvara på samers mänskliga rättigheter samtidigt som man utforskar och se om det finns lösningar för nya klimatprojekt, säger Eirik Larsson, chef för människorättsavdelningen på Samerådet, till SVT Sápmi.

Härnösands stift får samiskt namn

Härnösand stift blir det första stiftet inom Svenska kyrkan som antar ett sydsamiskt namn. Stiftet ska använda namnet Hïernesanden gærhkoetjïelte. Namnet har tagits fram i samarbete med en samisk referensgrupp.

– Det är av stor vikt att stärka synligheten och tillgängligheten för det sydsamiska språket i stiftets verksamhet. Ett officiellt sydsamiskt namn är ett viktigt steg i denna riktning, säger Susanne Karlsson, stiftsdiakon och samordnare för samiskt kyrkoliv i ett pressmeddelande.

I väntan på att kyrkomötet ska ta beslut om den officiella namnändringen kommer Härnösands stift att använda det sydsamiska namnet som ett tillägg till det nuvarande officiella namnet.

Umeå blir Umbeje

Ubmeje fastställs som umesamiskt ortnamn för Umeå, enligt beslut av Lantmäteriet. Det här innebär att Ubmeje redovisas i myndighetens geodata och produkter, vilket bland annat öppnar för att Ubmeje kan förekomma på vägskyltar. Lantmäteriet prövade, och avslog, förslaget om Ubmeje för tretton år sedan. Idag bedöms namnet Ubmeje vara i mer utbrett och aktivt bruk, och det har blivit mer känt bland boende och verksamma i Umeå.

– Det har varit en lång resa, men nu är vi i mål. Det här är ett viktigt steg för att synliggöra den samiska historien och samtiden i Umeå. Beslutet stärker både den samiska identiteten och tillhörigheten i vår kommun, säger kommunstyrelsens ordförande i Umeå Hans Lindberg (S), till SVT Sápmi.

Elsa är vardagshjälte

Västerbottnisk vardagshjälte 2025 – den utmärkelsen har 19-åriga Elsa Lindfors fått. En av anledningarna är hennes brinnande intresse och engagemang för sydsamiska.

Elsa Lindfors har själv studerat sydsamiska nordsamiska och umesamiska, och det har många gånger varit en kamp eftersom skolsystemet inte alltid varit anpassat för de som får undervisning i samiska.

– Varken eleven eller läraren vet riktigt när man har samiskalektion, vilket kan göra att man blir frånvaroanmäld, en väldigt onödig kamp, säger Elsa Lindfors till SVT Sápmi.

Utöver sitt språkengagemang jobbar Elsa även med kulturevenemang i Vindeln för att inkludera fler människor i lokalsamhället.

Samisk hälsa på schemat

Från och med höstterminen 2026 blir samisk hälsa för första gången obligatorisk i en svensk sjuksköterskeutbildning. Bakom satsningen står Mittuniversitet och Kunskapsnätverket för samisk hälsa, som under flera år har samarbetat för att stärka området kring samisk kulturkompetens.

Utbildningen kommer att fokusera på bemötande och personcentrerad vård.

– Det finns ett stort behov av att stärka kompetensen inom vårdsektorn just kring de samiska perspektiven, för att minska kulturkrockar och främja jämlik vård, säger Marja-Kristine Oskal, länskoordinator i Kunskapsnätverket samisk hälsa Region Jämtland/Härjedalen, i ett pressmeddelande från Mittuniversitetet.

Ingen OS-medalj för Tjäder

När OS-finalen i slopestyle avgjordes på OS i Italien var Jesper Tjäder en av dem som tävlade om medaljerna. Första åket gick vägen, men i andra och tredje åket gick det sämre och Tjäder slutade på en femteplats.

– Det var en rolig final med tuffa förhållanden. Man var tvungen att hålla nere nivån lite. Jag fick ett åk jag är nöjd med. Vi visste att det behövdes mycket att nå pallen så de var bara att ge allt, sa Jesper Tjäder till TV4 efter finalen.

I big air-kvalet slutade Jesper Tjäder på 23:e plats och fick därmed ingen plats i finalen.

Under OS i Peking för fyra år sedan tog Tjäder brons i slopestyle.

Birra syd, nr 4/2025

Skidstipendiat

Ailo Östergren från Tärnaby får ett stipendium på 15 000 kronor av Stiftelsen Ingemar Stenmarks Fjällvindenfond. I motiveringen sägs att Ailo Östergren som längdskidåkare är målmedveten och stegrar nivån med god motivation. ”Att tex klättra Hasselbacken på löparskidor visar på nya vägar som aktiv Fjällvindare.” Under 2025 har stiftelsen delat ut stipendier till ett värde av 75 000 kronor. Stipendierna delas ut till aktiva idrottsutövare, funktionärer, eldsjälar och till klubben som helhet inom Tärna IK Fjällvinden.

Kulturpris

Eva Conradzon får 2025 års kulturpris av Samiska rådet i Svenska kyrkan. Hon har under många år bland annat arbetat med att göra Ubmejen Biejvieh, Samiska veckan i Umeå, till en viktig plattform för samisk kultur, språk och konst. Priset får hon för sina insatser med att främja och synliggöra samiska intressen inom kultur, samhälle och trosliv.

Samiska rådets kulturpris, med en prissumma på 50 000 kronor, delades ut den 6 november i Uppsala domkyrka.

Urfolkskonstnärer till Dearna

Brian Kowikchuk, Inuk-konstnär och författare från Northwest Territories i norra Kanada, samt Leela Gilday, sångerska och låtskrivare från Yellowknife, också det i norra Kanada, anländer till Tärnaby i början av nästa år. De två urfolkskonstnärerna har valts ut till den första upplagan av AIAAR, Aejlies residensprogram för konstnärer från Kanadas arktiska regioner, och kommer under sina vistelser att på olika sätt utforska arktiska urfolks erfarenheter av klimatförändringar.

Brian Kowikchuk kommer att arbeta med sitt projekt The Lost Inukshuk, och hoppas kunna skapa en muralmålning i samarbete med människor från lokalsamhället. Leela Gilday, som tillhör Dene-folket, ett av Kanadas First Nations-folk, ser fram emot att dela kultur, musik och idéer med samer. Hon har byggt en musikkarriär med själfulla låtar på engelska, och har börjat återerövra och använda sitt modersmål Sahtúgotíne Yatié i ny musik.

AIAAR anordnas av Aejlies, samiskt kulturcentrum i Tärnaby.

Influencer på kungamiddag

Evelina Solsten, renskötare från Tåssåsens sameby var en av dem som bjöds in till kungaparets Sverigemiddag på Kungliga slottet i oktober. Till Sverigemiddag bjuds landets alla landshövdingar in, tillsammans med personer som har gjort betydande insatser för Sverige lokalt, regionalt eller nationellt. Evelina Solsten använder sig av sociala medier för att sprida kunskap om samer och renskötsel.

Samisk historia saknas

Den samiska historien inkluderades inte i den nuvarande världsarvsstatusen för Röros Bergstad och området Cirkumferensen. Det visar en ny rapport, gjord av forskaren och världsarvsexperten Sara Court. I rapporten finns flera förslag på hur detta kan åtgärdas. Det rapporterar NRK.

Ny ordförande för Gaaltije

Olov-Anders Sikku har valts som ordförande för Stiftelsen Gaaltije. Han säger i en intervju i Sameradion att han vill fortsätta bygga på Gaaltijes styrkor och göra stiftelsen till en ännu tydligare och starkare röst för det sydsamiska samhället i både samhällsdebatten och på kulturscenerna. Med sig in i uppdraget har han erfarenhet från bland annat jobbet som pressekreterare i Europaparlamentet, uppdraget som förbundssekreterare för Sáminuorra. Han spelade också en av rollerna i julkalendern Snödrömmar.

Lathund för sydsamiska

Med Carina Olofssons lathund ska det bli lättare att lära sig sydsamiska. Hon har skapat en lathund med exempel på bland annat alla 7 verbgrupperna, med vokalerna som styr böjningen och 9 personliga pronomen med olika tempus. Lathunden finns i ett häfte med 48. Sidor och versioner för dator, telefon och klassrumsvägg.

Carina Olofsson är eldsjäl och språklärare, bosatt i Klimpfjäll. Språkverktyget produceras med stöd av Samiskt språkcentrum.

Mats Jonsson prisas

Författaren och serietecknaren Mats Jonsson tilldelas Publicistklubbens pris Guldpennan 2025. Motiveringen lyder:

”Med språklig kreativitet i text och bild utforskar Mats Jonsson sitt ursprung och ställer de stora frågorna om livsvillkoren i olika delar av landet. Hans unika berättarspråk förenar det personliga med det politiska och fördjupar bilden av Sverige.” Priset består av 20 000 kronor, ett diplom samt en penna i äkta guld.

Birra syd, nr 2/2025

Dansare prisas

Marika Renhuvud har utsetts till kulturpristagare av Gunborg och Sten Rosenströms stiftelse för Norrländskt kulturpris. Priset består av 25 000 kronor och stiftelsen säger i sin motivering att ”RenhuvudDans är en unik kulturverksamhet som förenar dans, samisk kultur och olika konstnärliga uttryck.” På Instagram uttrycker Marika Renhuvud sin tacksamhet och avslutar inlägget med orden ”Och stort grattis även till mina medpristagare, nu blir det mer kultur till folket!”

Handbok för jämställdhet

Knappt ett år efter att Umeå universitet släppt rapporten ”Våld mot samiska kvinnor”, som visade att nästan var tredje samisk kvinna har utsatts för fysiskt våld, ger Sametinget ut en handbok som ska underlätta jämställdhetsarbetet.

Johanna Tjäder, Sametingets projektledare, säger till SVT Sápmi att hon hoppas att boken ska leda till samtal kring jämställdhetsfrågor, men framför allt att den ska leda till konkret handling.

Boken innehåller bland annat uppgifter om metoder hur man skapar tryggare rum, hur man kan jobba med normer och hur man kan hjälpa den som är utsatt för våld.

Prisas för kvinnokraft

Christine Olsen, aktiv i föreningen Niejda, är en av tre kvinnor som mottagit hedersutmärkelsen Kvinnokraft 2025. Utmärkelsen delades ut under Kvinnofridsgalan i Malmö, där Sveriges kvinnojourers och kvinnoorganisationers arbete uppmärksammas och hyllas. ”De nominerade till Årets Kvinnokraft är mer än eldsjälar – de är livräddare, förändringsskapare och röster för dem som annars inte blir hörda. De har vigt sina liv åt att hjälpa andra… Nu är det deras tur att bli sedda, hörda och firade.”, skriver galaarrangören Kvinnorkraftbyrån på sin hemsida.

Klimatförändringar hotar hälsan

Klimatförändringarna kan leda till både näringsbrist och ohälsa hos bland annat samerna i Arktis och urfolken i Amazonas. Det visar en WHO-rapport som släpptes i slutet av april.

Stigande temperaturer stör traditionella jakt- och skördemetoder i Arktis, och minskar tillgången på mat och medicinväxter i Amazonas. Redan nu har den biologiska mångfalden minskat.

Men ursprungsbefolkningarnas inflytande i klimatpolitiken är begränsat. WHO-rapporten varnar för att urfolk exkluderas och att både deras rättigheter samt de globala miljömålen undergrävs. Det rapporterar Sameradion.

Blev nästan Nätängel

Evelina Solsten var en av de nominerade till Årets Nätängel 2024. Som renskötare och influencer tar hon dagligen emot hat på sociala medier, bland annat hot om att hennes renar ska dödas.

”Hon bemöter aldrig hat med hat. I sociala medier bekämpar hon istället rasism med öppenhet och en vilja att utbilda. Genom sitt sätt att vara bidrar hon till en positiv samhällsförändring och ett snällare internet för alla.”, skrev juryn i motiveringen.

Efter en öppen omröstning utsågs Natalie Eriksson, en ung kvinna med CP-skada som också hon nominerats för att hon gör nätet till en bättre plats, till Årets Nätängel 2024.

Årets Nätängel är ett utmärkelse som delas ut av Mysafety, i samarbete med organisationen Mind.

Ny ordförande i Sanningskommissionen

Efter nära ett halvår utan ordförande fick Sanningskommissionen den 8 april en ny ordförande, Lena Nyberg. Hon har tidigare varit bland annat generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Barnombudsman.

På Sanningskommissionens hemsida säger Lena Nyberg att hon har ”…ett särskilt intresse för mänskliga rättigheter och varje persons möjlighet att vara med och påverka sin vardag och samhället.”, och att förutsättningar för samverkan behöver skapas när olika gruppers intressen ställs mot varandra.

Kulturministern Parisa Liljestrand skriver i ett pressmeddelande att ”Lena Nyberg är en rutinerad ledare med lång erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter.”

Ny språkpodd

I podden Rájiid rastet bjuder Nils Joel Partapuoli och Moamaria Sparrok in gäster för att prata om bland annat Sáminuorras årsmöte, musik, slöjd och språk. Rájiid rastet / Raastam restiedidh är ett resultat av ett språkprojekt som Sáminuorra driver tillsammans med Samiskt språkcentrum. I ett Instagraminlägg utlovar podcast-ledarna egna anekdoter, insikter och skratt. ”I podden blandas de samiska språken och ibland förstår vi inte alltid varandra, men vi slutar inte prata för det.”, skriver duon. Rájiid rastet finns på Spotify.

Birra syd, nr 1/2025

Ny rapport om exploateringar

I en ny rapport från Amnesty International fastslås att mänskliga rättigheter kränks i Sápmi. I rapporten med titeln Just transition or Green Kolonialism? har Amnesty tittat på tre exploateringar i Sápmi, Fosen på norsk sida, Käsivarsi på finsk sida och på svensk sida den planerade nickelgruvan i Rönnbäck i Västerbotten. I samtliga fall har samer förväntats stiga åt sidan på grund av den så kallade gröna omställningen.

Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty Sverige, säger i ett reportage i SVT Sápmi att en omställning inte kan kallas hållbar om den samtidigt kränker mänskliga rättigheter.

– Den svenska staten står nu inför ett vägval, vill man genomföra en rättvis omställning eller fortsätta bedriva grön kolonialism?, säger hon.

Mindre medel till språk

Från och med 1 januari har statsbidraget till språkarbete sänkts, vilket drabbar bland annat samiska förvaltningskommuner.

–När vi fick beskedet var det bara total katastrof, säger Klara Lundgren, minoritetsamordnare Umeå kommun, till SVT Sápmi.

Marianne Lörstrand Blind, samisk koordinator i Arvidsjaur, konstaterar att det sänkta statsbidraget kommer att innebära färre samiska aktiviteter i många kommuner.

Skoldokument digitaliseras

Nu digitaliseras historiska dokument från internatskolan Bismarck Indian School i North Dakota. Tanken är att informationen ska föras närmare de samhällen som påverkas av internatskolans existens.

En av de som arbetar med projektet, Prairie Rose Semiole, säger till North Dakota Monitor att det finns en hunger efter att förstå den här delen av historien, och att bättre förstå internatskolans era.

Bismarck Indian School var igång från 1907 till 1937, och merparten av eleverna kom från indianreservat i North Dakota.

Registren som nu digitaliseras förvaras i National Archives i Kansas City, Missouri.

Nytt spel

En trumma som nu finns på Àjtte har huvudrollen i ett spel som släpps under våren, och som enligt spelförfattarna Sara Ajnnak och Anna Nutti Wiandt ska bli en fulländad berättelse och spelupplevelse, berättar SVT Sápmi.

Trumman kommer ursprungligen från umesamiskt område, och har lånats in till Ájtte fjäll- och samemuseum från ett museum i Frankrike.

I spelet försöker de använda den samiska berättarkulturen på ett nytt sätt, så att spelet ska bevara både en kulturhistoria och ett värdefullt föremål. Spelaren kommer att behöva röra på sig för att det ska hända något i spelet, och Anna Nutti Wiandt menar att det kommer att likna VR.

Satsningen sker med finansiering av EU via Northen Periphery and Arctic programme, och spelet ska, om allt går enligt planen, lanseras under våren.

Pengar till film

Filminstitutet satsar totalt 3 miljoner kronor på tio nya filmer för barn, på minoritetsspråk. Satsningen har namnet Mini mina, och Janne Vierth, filmkonsulent på Filminstituet, säger till SVT Sápmi att han hoppas att etablerade filmskapare ska göra ansökningar till denna satsning.

Filmerna ska ha humor som tema, och minst 50 procent av filmen ska vara på något av minoritetsspråken i Sverige.

– Humor är ett väldigt bra sätt att nå och stimulera språk hos barn, säger Janne Vierth i intervjun med SVT Sápmi.

I slutet av mars ska urvalet av filmer göras, och till årsskiftet ska filmerna vara klara för premiärvisning på filmfestivalen Buff 2026. Tanken är att de också ska kunna visas på UR.

Hallå där…

Ninija Axelsson, 13, från Kattisvan utanför Lycksele som tävlade med låten Vi kan börja om igen i den andra av fem deltävlingar av SVT:s program Hello Mello. Hon gick inte vidare till finalen, men tävlingen var trots det en kul upplevelsen för Melodifestivalälskaren Ninija.

Hur kommer det sig att du blev en av 25 utvalda som tävlade i Hello Mello?

–Jag skickade jag in att jag ville vara med i Hello Mello, sedan fick jag ett mejl där det stod ”Du är välkommen på audition nere i Stockholm” och då var det själva uttagningen för att bli en av de 25 tävlande, och det blev jag. Det var jätteroligt.

När fick du veta att du kommit med?

– Jag tror det var en kväll i juni jag fick vet att jag kommit med.

Hur var det att vara med i en sådan stor produktion?

– Det var jätteroligt. Jag har verkligen fått vänner och minnen för livet. Det var superhäftigt att stå där på scenen. Hur roligt som helst.

Vad tyckte du om låten som du tävlande med?

– Jag älskar låten. Den är så bra och den är så peppig. Jag fick låten efter midsommar och den spelades in i augusti. Det var en musikredaktör som heter Hanna som kom med ett förslag till mig för jag skrivit till henne tidigare att jag gillar Veronica Maggio. Då sa hon ”Här har du en lite Veronica Maggio- inspirerad låt, så jag hoppas att du kommer tycka om den. Om det är något du vill ändra så säger vi det till låtskrivarna” Jag fick bara ett låtförslag, men jag gillade ju låten.

Du gick inte till final, är du besviken?

– Ja, det är ju klar att man hade velat mer. Men jag är supernöjd med min insats och de som vann förtjänade verkligen det.

Hur ser din musikaliska bakgrund ut?

– Jag har alltid hållit på med musik. När jag var liten, kanske två-tre år spelade pappa på gitarren, då brukar jag digga med och sjunga lite grann. Men med åren har det blivit mer och mer. Jag tror jag var nio år när jag började sjunga i min pappas och farbrors band Bojtikken Hillbillyband, sedan har det bara fortsatt.

Hello Mello är ju nästan som stora Mello, är det en dröm att vara med i Melodifestivalen?

– Det klart att man drömmar om att vara med, det är en väldigt stor tävling och jag älskar verkligen att sjunga. Jag vill absolut få chansen att sjunga i stora Mello också.

Hur gärna hade du velat vinna Hello Mello och uppträda i Melodifestivalen 2025?

– Jag hade velat göra det jättejättemycket. Jag älskar ju att uppträda. Jag hade verkligen älskat att komma så långt.

Vad är det som är så speciellt med Mello?

– Jag blir så glad av det. Det är så härligt stämning.

Kan man tävla i musik?

– Jag brukar ju säga att man egentligen inte kan det för åsikter ändras snabbt och det är bara vad folk tycker i stunden. Jag tycker det är väldigt svårt att tävla i musik.

Du är 13 år, hur ser dina framtidsdrömmar ut?

– Jag vill bli en stor artist inte bara i Sverige utan i världen. Det hade varit fetmäktigt att kunna turnera i hela världen och bara göra det jag älskar.

Text Marica Blind

Fem snabba frågor:

TV eller film?

TV.

Idol eller Mello?

Mello.

Sjunga på svenska eller på samiska?

Den var svår. Jag tycker båda.

Sommar eller vinter?

Vinter.

Kött eller vegetariskt?

Kött.

Ealla-Saara blev lärare tack vare språket

Hennes mamma har alltid lyft vikten av att kunna samiska och uppmuntrat sina barn att använda språket. När Ealla-Saara Kuhmunen fick ett vikariat som sydsamiskalärare ledde det till att hon valde att utbilda sig till lärare. Nu har hon fast jobb på sameskolan i Jokkmokk och använder sydsamiska och nordsamiska varje dag.

– Det är en rikedom. Och mamma hade rätt, samiska ger en jobbmöjligheter som man kanske inte tänker på.

I Ealla-Saaras familj har språket alltid prioriterats. Hennes mamma pratar sydsamiska så hemma är det huvudspråket med föräldrar och syskon, berättar Ealla-Saara.

– På pappas del av släkten pratar man nordsamiska så det har jag också fått lära mig.

Ealla-Saara som är uppvuxen i Jokkmokk har gått sameskola och alltså fått språket med sig redan från lågstadiet, förutom att hon också fått det hemifrån.

– På högstadiet läste jag både syd- och nordsamiska och på gymnasiet läste jag sydsamiska.

Sedan förra hösten jobbar hon på sameskolan och undervisar från förskoleklass och till årskurs 3, och har bland annat undervisning i nordsamiska.

Men valet att utbilda sig till lärare var inte självklart till en början. Efter gymnasiet började Ealla-Saara plugga rättsvetenskap på universitetet, men det kändes inte rätt. Året efter kom hon in på psykologilinjen, men inte heller det var rätt val.

– Jag såg någonstans att Sameskolstyrelsen sökte språkstödjare och jag tänkte att jag ju måste hitta på något att göra, så jag sökte. Jag hann inte ens börja så frågade rektorn om jag ville jobba som lärare i sydsamiska.

Hon upptäckte hur roligt det var att jobba med barn och med språket i fokus.

– Jag trivdes direkt och under våren det året sökte jag till lärarutbildningen och kom in.

Ealla-Saara har läst lärarutbildningen på distans med inriktning på förskoleklass och upp till årskurs 3.

Men säger, hon, hon hade först ingen tanke på att hon skulle kunna ha användning av samiskan när hon klurade på vad hon skulle utbilda sig till.

– Det var först när tjänsten som språkstödjare kom upp och när rektorn erbjöd mig tjänsten som sydsamiskalärare. Det var väl då jag insåg att jag har ju faktiskt språket.

Hon fick jobb direkt efter avslutad utbildning och hon trivs jättebra.

– Det känns naturligt att använda samiskan i jobbet. Vi pratar med barnen och vi kollegor pratar med varandra. Till och med när man har svenskalektion används samiskan om någon elev är törstig och vill ha vatten eller behöver gå på toa. Förutom att det är kul så är det också viktigt. För de barn som inte har språket hemma så blir extra viktigt att vi lärare finns för dem.

Ealla-Saara planerar att vidareutbilda sig och läsa både sydsamiska och nordsamiska på universitet så småningom.

– Det är mitt mål, men jag är 26 år så jag tänker att jag inte behöver göra allt på en gång.

Språket, säger hon, är en stor del av henne och hon säger att det skulle kännas konstigt att inte använda det. Hon är tacksam att hon fått det hemifrån.

– Mamma har verkligen varit jätteduktig på att lyfta samiskan och hon har varit ganska hård med oss att alltid prata samiska hemma. Det är svårt att upprätthålla språket när majoritetsspråket är så starkt och det är lätt att byta till svenska. Förutom att det är viktigt att bevara språket så ger det en också jobbmöjligheter som man annars inte skulle haft.

Text Katarina Hällgren