juni 2023

Urfolk och exploateringar

Medan värmen så sakta återvänder och naturen återigen blivit grön så används begreppet grön också i andra sammanhang. Den så kallade gröna omställningen är en ständigt aktuell fråga just nu.

Urfolksmarkerna i Sápmi är föremål för de exploateringar som enligt staternas företrädare ska bromsa in de eskalerande klimatförändringarna. Det är bland annat vindkraft och sällsynta jordartsmetaller som ska bidra till elektrifieringen och minska utsläppen. Allt detta sker genom ytterligare industrialisering.

Från att klimatförändringarna varit ett orosmoment i Sápmi vållar nu också lösningen på klimatförändringarna stor oro.

Som vi uppmärksammat i tidigare nummer av Nuorat firar Sáminuorra 60 år i år. Jubileet inleddes i liten skala på Jokkmokks marknad och när förbundet hade sitt årliga möte i mitten på maj firades det med ett rekordstort antal deltagare.

Bland nya och gamla bekantskaper, selfies, tiktokvideos och lekar och allvar antog Sáminuorra ett uttalande under sitt formella årsmöte. En av punkterna var att “stoppa den gröna kolonialismen”.

Några veckor tidigare deltog representanter för Sáminuorra på FN:s permanenta forum för urfolk. Tillsammans med andra samiska ungdomsrepresentanter höll de ett uppmärksammat anförande på samma tema.

Några veckor senare träffades samepolitiker från svensk, norsk och finsk sida på den gemensamma konferens som anordnas vart tredje år. Även där var temat konsekvensen av den så kallade gröna omställningen.

I Kiruna är markerna minst sagt exploaterade och i det här numret har vi pratat med tre unga från projektet Min Ođđa Giron och som planerar en demonstration för att uppmärksamma omvärlden på den situation de lever i idag.

I Oslo uppmärksammades nyligen att det gått 600 dagar sedan den så kallade Fosendomen i Höyesteretten.

Vi gör också ett nedslag i Sydafrika där urfolken brottas med liknande problem.

Det och mycket annat kan ni läsa om i detta nummer av Nuorat. Men också om armbrytande Elvira, bokaktuella Moa och som vanligt intervjuer med några av Sápmis artister. Och vad vore en sommar utan festligheter? Vill ni ha koll på vad som händer i Sápmi i sommar så har vi satt ihop en liten guide med festligheter.

Med det önskar vi er spännande läsning och en fin sommar!

Katarina Hällgren

Birra nord, nr 2/2023

Gákti försvann på flygresa

För fyra år sedan reste Aili Guttorm med Norwegian mellan Oslo och Tromsö. I bagaget hade hon bland annat en kolt, silkesjal och en hel del silversmycken. Värdet på hennes bagage uppgick till ungefär 95 000 kronor. Men bagaget försvann, och efter ett helt års letande och återkommande samtal till både Norwegian och flygplatserna i Tromsö och Oslo, gav Aili Guttorm upp.

I februari i år hittade hon sina saker i en Till salu-annons, och prislappen var på 39 500 kronor.

Flera köpare uttryckte intresse, och Aili kände sig tvungen att snabbt köpa sina saker, för att undvika att någon annan skulle göra det. Affären slutade med att hon fick betala 35 000 kronor för sina egna saker. Från försäkringsbolaget fick hon ersättning för kolten, 7 000 kronor, men för smyckena finns ingen ersättning att få.

Det visade sig att säljaren hade köpt allt på en polisauktion i januari 2023. Norwegian kan inte svara på varför bagaget hamnade hos polisens hittegodsavdelning. Det rapporterar NRK Sápmi.

Stöld är snart film

Netflix inspelning av Ann-Helén Laestadius roman Stöld har pågått under våren och premiären planeras till 2024. Huvudrollen spelas av Elin Kristina Oskal. Med på rollistan finns även Martin Wallström, Lars-Ánte Wasara, Ida Persson Labba, Pávva Pittja, Ingahilda Tapio, Magnus Kuhmunen, Simon Issát Marainen, Niilá Omma och Anne Lajla Westerfjell Kalstad. Manuset har skrivits av Peter Birro, och regissör är Elle Márjá Eira.

Boken Stöld gavs ut i januari 2021, och har sedan dess sålts till över 20 länder. Ann-Helén Laestadius är exekutiv producent, och har varit med på några inspelningskaraktärer.

– Det var magiskt att se mina karaktärer få nytt liv, och se Elle-Márjá Eira ge regi på samiska. Då slog det mig verkligen hur samisk den här filmen blir, säger hon i en intervju i Expressen.

Fotbollsarena får samiskt namn

Alfheim stadion i Tromsö byter namn till Romssa Arena. Det är första gången i fotbollshistorien att en fotbollsarena får ett samiskt namn. Den samiska kulturen ska också synliggöras på andra sätt, exempelvis med samisk mat i samband med matchdagar och samisk speaker som komplement till den norskspråkiga.

Bakom det nya namnet finns ett avtal med energikoncernen Troms Kraft, som har köpt namnrättigheterna i fem år. Avtalet är värt totalt 12,5 miljoner kronor. Det berättar NRK Sápmi.

Första urfolkskvinnan i rymden

Nicole Aunapu Mann, den första urfolkskvinnan i rymden, har landat på jorden igen rapporterar SVT Sápmi. Under de nästan fem månader hon varit ute i rymden har hon varit överste och lett besättningen NASA`S SpaceX Crew-5 på internationella rymdstationen ISS.

Nicole Aunapu Mann tillhör Wailakifolket och är medlem i Round Valley Indian Tribe i norra Kalifornien.

Nytt konfakoncept på gång

Efter kritiken mot förra sommarens samiska konfirmationsläger anställde Luleå stift Nils-Johan Labba för att utreda vad som behöver förändras inför kommande läger.

Tillsammans med Sofia Strinnholm och Evelina Olofsson har han samlat in tankar och åsikter från bland andra tidigare ledare för det samiska konfirmationslägret, och nu pågår sammanställning av det materialet.

Redan nu kan Nils-Johan Labba se att många vill att lägret ska vara minst två veckor långt, att det ska flytta runt inom Sápmi och att det ska ske i juni månad. Det rapporterar Sameradion.

Ny bok för de yngsta

Giðða Sámis/Vår i Sápmi är en alldeles ny bok, gjord för de yngsta, med text av Elin Marakatt och illustrationer av Anna-Stina Svonni.

Alla ord i boken finns på både nordsamiska och svenska, och hos förlaget, OLIKA, ska en film finnas tillgänglig på hemsidan för den som vill lära sig hur de samiska orden uttalas.

Caroline spelar Kristina i sommar

Vilhelm Mobergs Utvandrarna blir sommarteater i Gustavsbergs hamn. Caroline Johansson Kuhmunen har fått en av huvudrollerna, som Kristina.

– Det är ärofyllt att få spela den här rollen, säger hon i en intervju publicerad i tidningen Mitt i Enköping-Bålsta.

Rollen som Kristinas make, Karl-Oskar, gick till Emil Lundqvist.

Det är den lokala teatergruppen Porslinsteatern som sätter upp produktionen, och premiär sker den 20 juni.

Samers hälsa i studie

”Samer är tjockare och gladare” och ”Samer sover bättre men snusar mer” var några av rubrikerna när media rapporterade om den hälsostudie som gjorts av Folkhälsomyndigheten och Umeå universitet. Studien visar att de allra flesta samer mår bättre än svenskar i allmänhet. De har bättre sömn, mindre trötthet och psykisk påfrestning. I studien har över 3 600 samer i Sverige i åldrarna 18-84 år besvarat en enkätundersökning om hälsa.

Resultatet av undersökningen visar dock samtidigt att det finns en problematik med psykisk ohälsa, depressioner, ångest, oro och självmordstankar/självmordsförsök i det samiska samhället.

– Det är en komplex bild, säger forskaren och psykologen Jon Petter Stoor vid Umeå universitet till Sameradion.

Uppmärksammad dokumentär

Tystnaden i Sápmi finns nu att se på SVT Play fram till den 2 maj 2025.

– Vi vill nå ut till många. Jag hoppas att dokumentären ska väcka samtal, att folk ska våga prata om och synliggöra det som pågår, säger Ida Labba Persson i ett pressmeddelande.

Tillsammans med Marion Anne Mienna Rimpi tar hon upp svåra och tabubelagda ämnen, som sexuella övergrepp och självmord, i dokumentären. Regissör för dokumentären är Liselotte Wajstedt.

Ella Marie prisas

Ella Marie Hætta Isaksen har tilldelats Stiftelsen Fritt Ords hederspris på 100 000 norska kronor för sin kamp för att värna minoriteten och de samiska urfolksrättigheterna.

”Konstnären och aktivisten Isaksen har blivit en stark symbol för den förnyade rättighetskämpen urfolk har fört i Norge, 40 år efter Alta-aktionerna.”, skriver stiftelsen Fritt Ord på sin hemsida.

Stiftelsens ordförande Grete Brochmann säger också att Ella Marie Hætta Isaksen har satt igång viktiga samhällsdebatter och reflektionsprocesser.

I sitt tal i samband med utdelningen av hederspriset sa Ella Marie Hætta Isaksen att hon ville tacka för priset med ett löfte: ”Jag kommer aldrig att ge mig.”

Karasjok ägs av invånarna

Efter en dom i Utmarksdomstolen blir nu invånarna i Karasjok ägare av kommunen, en markareal på 5 361 kvadratkilometer. Det innebär att invånarna i Karasjok blir Norges tredje största markägare.

– Det här är en viktig dom i norsk rättshistoria och en seger för lokalbefolkningen och för urbefolkningens rättigheter, säger advokaten Caroline Lund till NRK. Hon hoppas att nuvarande markägare, Finnmarkseiendommen (FeFo), kommer att acceptera domen.

I ett pressmeddelande gratulerar sametingspresidenten Silje Karine Muotka (NSR) befolkningen i Karasjok, och säger att Sametinget kommer att titta noga på domen. Hon uppmanar också FeFo att respektera domen, för att ge möjlighet till befolkningen i Karasjok gemensamt ska kunna förvalta sina rättigheter på bästa sätt.

App för unga

Sikku Media i Tana får 300 000 kronor från sametingsrådet för att utveckla en app med ett nordsamiskt ”peka och tryck-spel”.

Spelet ska ge barn och unga möjlighet att spela spel med samisk prägel. Handlingen i spelet kommer fram genom dialoger, bilder och ljud.

Sametingsrådet Mikkel Eskil Mikkelsen (NSR) säger i ett pressmeddelande att det är viktigt att stötta utveckling av appar och spel på samiska.

– Ju flera barn och unga som får spela spel på samiska, ju bättre är det för språkstimuleringen, säger han.

Harnesk och Laestadius nominerade

Folk som sår i snö av Tina Harnesk och Straff av Ann-Helén Laestadius är två av de tolv böcker som nominerats till Årets Bok 2023. För att nomineras krävs bland annat en hög språklig kvalitet, en väl berättad historia och att det är en läsupplevelse som berör och tilltalar en bred läsekrets.

Utmärkelsen delas ut av Bonniers Bokklubbar och vinnaren utses av läsarna. Röstning sker via Bonniers Bokklubbs hemsida, och pågår fram till den 3 september.

Ann-Helén Laestadius vann utmärkelsen Årets Bok 2021 med boken Stöld.

Renar och vindkraft

I en studie om renens konkurrens med andra markintressen har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bland annat tittat på hur utbyggnad av vindkraft påverkar renens beteende.

– Det vi har sett är bland annat att renarna minskar användningen av områden där de kan se eller höra vindkraftverken, säger Anna Skarin, professor i renskötsel till Sameradion.

Effekterna kan ses på flera kilometers avstånd från vindkraftverken, och konsekvensen blir att markerna inte kan användas som förut.

Anna Skarin menar att vindkraft som energikälla har sina fördelar, men utbyggnad behöver planeras i förhållande till renskötseln.

Birra lule, nr 2/2023

Ohållbar livsstil visar rapport

Vår livsstil och energiförbrukning är ohållbar. Utsläppen måste vända ner inom bara ett par år först mildra effekterna av klimatförändringarna. Det är några av slutsatserna som FN:s klimatpanel IPCC presenterar i sin rapport 2023m, rapporterar SVT.

Bland annat nämns följande huvudpunkter:

Uppvärmningen – temperaturen har stigit 1,1 grad på grund av bland annat utsläpp från fossila bränslen.

Isarna – inlandsisarna på Grönland och i Antarktis smälter fortare och fortare, glaciärerna krymper och havsisen kring Nordpolen blir mindre och tunnare.

Havsnivån – har stigit med 20 centimeter sedan 1900. Bedömningen är att havet stiger mellan en halv och en meter fram till 2100, därefter flera meter under de kommande århundradena.

Extremväder – värmeböljor och skyfall har blivit vanligare och mer intensiva.

Mat och vatten – brist hotar miljontals människor, jordbruksmark kan bli oanvändbar.

Hot mot naturen – många ekosystem har redan skadats allvarligt, djur och växter riskerar att utrotas, arter drivs mot polerna eller upp på högra höjd.

Projekt om skogsbruk

Projektet Mähttse – samiska skogslandskap ska samordna och stärka samiska aktörers möjligheter till inflytande över skogsbruket i Sápmi, samt skapa en gemensam plattform för lokal dialog om skogsfrågor och en samverkan mellan samebyarna, de lokala aktörerna och skogsägarna.

Stiftelsen Silvermusset driver projektet, som ska pågå fram till mars 2025 och Svenska postkodstiftelsen bidrar med 2 090 000 kronor.

Tanken är också att man med projektets hjälp ska höja kunskaps- och kompetensnivå hos både samebyar och aktörer inom skogsbruket, rapporterar Sameradion.

Unga mot staten i klimaträttegång

Greta Thunbergs och hundratals andra ungdomars stämning mot staten kommer att leda till rättegång. Totalt 300 personer står bakom stämningen, och de vill att domstolen ska fastställa att staten har skyldighet att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringar.

Stämningsansökan lämnades in till Nacka tingsrätt, som konstaterat att ”det funnits skäl att utfärda stämning i målet”.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris säger i en intervju med SVT att hon delar oron för klimatet, och att regeringen därför arbetar med en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik.

Samerådets stipendiater

Samerådet har delat ut fyra arbetsstipendier för 2023. De har gått till Elle Valkeapää (duodji 200 000 kronor), Moa Backe Åstot (litteratur 200 000 kronor), Elin Kåven (litteratur och musik 200 000 kronor) samt Merja Aletta Ranttila (konst 200 000 kronor).

I ett pressmeddelande säger Mary Sarre, ledare för Samerådets kulturutvalg, att behovet av arbetsstipendier ökar. Det är orsaken till att man i år valde att dela ut fyra arbetsstipendier istället för tre.

Däremot har antalet projektansökningar minskat. En av orsakerna är att det inte finns någon möjlighet att stötta kulturaktiviteter i den ryska delen av Sápmi. Totalt delar Samerådet ut 2 miljoner kronor till olika kultursatsningar inom Sápmi.

Material kanske till Ájtte

Material från Sanningskommissionens intervjuer bör förvaras i ett samiskt arkiv. Den begäran har skickats från kommissionen till regeringen och Riksarkivet.

– Frågan om var intervjumaterialet ska bevaras för framtiden inverkar på viljan att lämna vittnesmål, säger kommissionens ordförande Kerstin Calissendorff till SVT Sápmi.

Förslaget är att materialet, när Sanningskommissionen slutfört sitt uppdrag, ska förvaras i Ája – samiskt bibliotek och arkiv hos Ájtte i Jokkmokk.

Massor med film

På FIlmarkivet.se publiceras nu över 150 filmer med samiskt innehåll. Filmerna är inspelade från början av 1900-talet och fram till och med 1980-talet.

Filmerna skildrar samers liv, kultur och historia utifrån majoritetssamhällets uppfattningar under den aktuella tiden, och är indelade i fem språkområden, sydsamiskt, umesamiskt, pitesamiskt, lulesamiska och nordsamiskt område.

FA Sápmi får pengar mot rasism

FA Sápmi får 10 000 kronor av Klaravik Plan för att motverka rasism mot samer. Bakgrunden är att spelarna i FA Sápmi fått utstå rasistiska påhopp under Piteå summer games, och pengarna ska användas för en utställning och information i samband med årets Piteå summer games.

– Det är en början, säger Håkan Kuorak, FA Sápmis president till Sameradion. Han säger också att det finns föräldrar som inte vill att deras barn ska delta i lagidrotter på grund av den rasism de utsätts för.

Birra syd, nr 2/2023

Podd på sydsamiska

I podden Hævvi lyfter Jonna Dunfjeld-Mölnvik från Snåsa och Nelly Engström från Vilhelmina frågor som rör samiska ungdomar. De pratar, på sydsamiska, om identitet, psykisk ohälsa, sex och dejting, helt enkelt allt som finns i deras liv.

– Jag vet inte om mina morföräldrar bör höra det här, säger Jonna Dunfjeld-Mölnvik skrattande i en intervju med Sameradion.

Hævvi är den första podd på sydsamiska som NRK lanserar.

Fotograf del i konstnätverk

Naina Helén Jåma, sydsamisk fotograf, fotojournalist och duojár, är en av deltagarna i den europeiska plattformen Futures program, som bland annat syftar till att stärka Europas nätverk av konstnärer. Här hoppas hon få utveckla sitt arbete och sitt kontaktnät.

– Jag ser fram emot att lära mig mer om konst, och träffa många duktiga människor som använder foto på olika sätt för att uttrycka känslor, säger hon i en intervju i Sameradion.

Naina Helén Jåma säger också att konsten är ny för henne, hon har arbetat mest som fotojournalist och hennes bilder har fått plats bland annat i New York Times, Aftonbladet, the Guardian och norska VG.

Språkbok

Bringing our languages home – samisk/svensk version, är en bok som ska hjälpa familjer att återta sitt språk. Boken har lanserats av Samiskt språkcentrum och Sophia Rehnfjell, som har skrivit i boken om sin språkresa, hoppas kunna vara en inspiration för andra.

– Att lära sig ett språk är ett jobb, och det är väldigt jobbigt ibland. Men tyvärr så måste det göras. Pratar vi inte samiska så bidrar vi till att göra Sveriges assimileringspolitiks svans ännu längre, säger hon till SVT Sápmi.

Boken innehåller elva självbiografiska berättelser om språkrevitalisering, förutom samiska även bland annat skotsk gaeliska, mohawk och māori.

Kritik mot samepolitik

Amnesty och Civil Rights Defenders kommer nu med ny kritik mot den svenska samepolitiken. Amnesty ser klimatomställningen som ett stort hot mot den samiska kulturen och vill se en förändrad lagstiftning som bättre skyddar samernas markrättigheter. Amnesty vill också påpeka att en omställning måste vara rättvis.

Civil Rights Defenders anser att det saknas kunskap och att dagens lagstiftning kan tillämpas bättre.

– När lagar inte tillämpas på rätt sätt finns inte möjligheter för samer att utkräva ansvar och rättigheter av staten, säger John Stauffer, chefsjurist vid Civil Rights Defenders till Sameradion.

Fler samiska språk officiella

Av de nio samiska språken är det bara tre, lule-, syd- och nordsamiska som är lagstadgade officiella språk i Norge. Sametingsrådet har tidigare föreslagit att även pite-, ume- och skoltsamiska ska räknas som officiella språk, men staten har sagt nej.

Nu har Sametinget bestämt sig för att räkna de tre språken som officiella, trots statens inställning.

Det glädjer Katarina Barruk, artist och språkkämpe från Storuman, som vid öppningen av Sametingets plenumsmöte berättade om hur viktig umesamiskan är för henne.

– Det känns otroligt fint och viktigt att barnen som nu växer upp får växa upp i en annan verklighet än jag gjorde. Det känns fantastiskt, säger Katarina Barruk i ett reportage i NRK.

Urfolk i grundlagen

Stortinget i Norge har beslutat skriva in samer som urfolk i grundlagen. 147 ledamöter röstade för förslaget och 22 ledamöter röstade emot. Det rapporterar NRK Sápmi.

Guide till sommarens fester

Sommaren är här och med den också fester, tävlingar och festivaler. Här bjuder Nuorat på ett urval av vad som händer i Sápmi i sommar.

Midsommarfirande i Ankarede

Plats: Ankarede och Stora Blåsjön, norra Jämtland

Datum: 23-25 juni

I de djupa skogarna i norra Jämtland, eller som det står på ankarede.com: ”Där vägen tar slut och fjällen börjar, där ligger Ankarede”. För många är midsommar i Ankarede ett givet val. Lavvu, gapta och gott humör är ungefär allt som krävs. Det skadar inte att öva lite på några dansmoves innan så du kan äga dansgolvet i Stora Blåsjön där dansen är.

Riddu Riđđu

Plats: Manndalen, Kåfjord

Datum: 12-16 juli

Festivalen har arrangerats i 30 år och kom till när några ungdomar började prata om identitet och varför de inte var stolta över sin sjösamiska bakgrund. De bestämde sig för att vända skam till stolthet genom en festival. Den har växt sig större och större för varje år och är idag en etablerad urfolksfestival där såväl samiska artister som urfolksartister uppträder. Programmet är brett och innehåller, liksom Márkomeannu såväl musik som konst, seminarier och litteratur.

Márkomeannu

Plats: Gállogieddi, fem mil från Harstad

Datum: 27-30 juli

Sedan 1999 har Márkomeannu anordnats. Festivalen kom till efter att några ungdomar varit på Riddu Riđđu och inspirerats. Márkomeannu är en samisk festival som presenterar samiska artister, konstnärer och kulturutövare. Festivalen innehåller både musik, konst, seminarier och programmet riktar sig till såväl vuxna som ungdomar och barn.

Dansklacken på Dosan

Plats: Karesuando

Datum: 28-29 juli

Efter några år uppehåll är svenska Sápmis nordligaste festival tillbaka. Dansklacken på Dosan är en festival som arrangerats sedan 2012, i samband med Karesuandomarknad i slutet på juli.

Namnet kommer från det gamla medborgarhuset som heter Dosan där festivalområdet finns. Festivalen kanske inte kan mäta sig med Kirunafestivalen i besöksantal, men är minst lika trevlig eftersom det brukar vara den första festivalen för hösten för de renskötare som varit uppe i fjälls i några veckor.

Lavvun kan du slå upp på festivalcampen som finns 500 meter från festivalområdet.

Same-SM

Plats: Jokkmokk

Datum: 11-13 augusti

De samiska sommarmästerskapen är en minst sagt etablerad tävling som lockar flera hundra tävlande varje år. Same-SM arrangeras alltid andra helgen i augusti, men vill någon arrangör flytta tävlingen en helg framåt eller bakåt så kan man söka dispens hos SIF, samernas idrottsförbund. Tävlingarna arrangeras på olika platser runt om på svenska sidan av Sápmi genom att sameföreningar och samebyar ansöker om att få hålla i tävlingarna. I år arrangerar Sarek IFtävlingarna.

Bra att tänka på: Beroende på vilken eller vilka grenar du väljer att tävla i, träna lite innan. Om inte annat för att undvika skador.

Ijahis Idja

Plats: Enare

Datum: 18-19 augusti

Festivalen är en fest för att hylla musik gjord av urfolk och den har arrangerats sedan 2004. Det är den enda samiska festivalen i Finland. Festivalen arrangeras i mitten av augusti när nätterna blivit lägre och det är färre insekter i luften.

“Jag gillar tiden när det arrangeras, i mitten av augusti eftersom det alltid är fint väder”, säger artisten Ailu Valle om festivalen.

Kulturdagar och fotbollscup

Plats: Funäsdalen

Datum: 17-20 augusti

De samiska kulturdagarna har tidigare arrangerats på våren, men sedan ifjol kör Lopme Naestie ett nytt grepp och kör kulturdagarna i augusti istället. I samband med det vill arrangörerena återuppliva den sydsamiska fotbollscupen som för många år sedan var en stor happening i Sápmi. Cupen kommer att arrangeras om det finns tillräckligt stort intresse bland fotbollssugna spelare.

Beskán Luossa Rock

Plats: Beskenjárgga, Karasjok

Datum: 1 juli

I Karasjok arrangeras sedan några år Beskán Luossa Rock. Trots att namnet får en att tänka på rockmusik så bjuds besökarna på såväl traditionell jojk som popmusik, men givetvis också lite rocktoner.

Text Marica Blind

Moa aktuell med sin andra bok

Boken Himlabrand satte Moa Backe Åstot på den samiska författarkartan. Debutromanen om renskötaren Ánte har bland annat vunnit Norrlands litteraturpris och nominerades till Augustpriset 2021. Nu är Moa aktuell igen med sin andra bok Fjärilshjärta, där vi får följa Vilda genom sorg och kärlek och sökandet efter sin samiska identitet.

– När jag skriver får jag ofta pusselbitar till en större berättelse som jag så småningom skriver fram, säger Moa Backe Åstot.

Debuten Himlabrand gavs ut i januari 2021, men Fjärilshjärta började Moa skriva redan sommaren 2019. Boken handlar om Vilda som vill lära sig samiska av sin morfar och börja bära kolt för att visa alla att hon verkligen är same. Men morfadern går bort och Vilda får på egen hand söka efter sin samiska identitet.

– Identitet är ett stort tema i boken och det var det även i Himlabrand, men på ett annat sätt. Sedan handlar Fjärilshjärta också mycket om sorg, kärlek och familjerelationer.

Moa tycker det är viktigt att skriva om samisk identitet och hoppas att det kan leda till att fördomar om samer i majoritetssamhället uppmärksammas, och på sikt kan försvinna. Men hon tycker också det är viktigt att samer ska känna igen sig.

– Jag tänker att det är viktigt för unga samer att få prata om identitet, men ibland kan det vara svårt att sätta ord på det man upplever eller går igenom. Då kan det vara skönt att läsa om någon annan som går igenom liknande saker, och prata om det utifrån boken utan att behöva säga exakt vad man själv känner.

Moa får meddelanden från läsare som känner igen sig i hennes böcker och det är inte bara unga som hör av sig. Även en del vuxna skriver att de önskar att böckerna fanns när de var unga.

– Det är väldigt många olika åldrar som läst Himlabrand och bland annat fick jag brev från en 83-årig man som hade läst boken tre gånger. Det är ju fantastiskt att han som inte är i målgruppen unga vuxna gillade boken och att han kunde känna igen sig.

Moa hoppas att böckerna hon skriver ska hjälpa dem som är unga idag. Efter framgångarna med Himlabrand har hon ibland fastnat i skrivandet av Fjärilshjärta. Då har tankarna framförallt fastnat på vad läsarna förväntar sig av den nya boken, berättar Moa.

– Det hjälpte att jag började skriva om Vilda redan innan Himlabrand gavs ut. Men sen har det ändå varit svårt att inte jämföra den här boken med den tidigare, att inte försöka gissa mig till folks förväntningar. Då har jag försökt hitta tillbaka till berättelsen för att jag vill berätta den och inte jämföra med Himlabrands framgångar.

Fjärilshjärta släpptes den 21 april och när Nuorat pratar med Moa har boken funnits i affärerna nästan en vecka. Redan då hade det kommit några meddelanden från läsare, men det viktigaste när hon skriver är inte läsarna berättar Moa.

– För mig fungerar det inte att tänka på vilken typ av bok jag ska skriva eller vad den som ska läsa vill ha. Jag utgår ifrån vad jag vill skriva och läsa.

När Moa skriver brukar det börja med en karaktär, därifrån bygger hon upp en dramaturgi och händelseutveckling. När hon känner sig färdig med manuset skickar hon det till en förläggare och det är först då som Moa börjar anpassa boken till läsaren.

– Jag har fått öva mig på att andra ska läsa mina texter, först kändes det jobbigt. Men nu känner jag att det är värdefullt att någon annan läser och ger mig tips om hur läsare kanske uppfattar saker, om det är något som behöver förtydligas eller skrivas om.

Från karaktärsbyggande till utgiven bok tar det år. Vad vi kan förvänta oss i framtiden är hon lite hemlighetsfull med.

– Jag har börjat skriva på något men än vet jag inte vad det är eller om det kommer bli en bok. Men jag har något på gång som jag inte ens själv är säker på var det kommer landa än.

Text Klara Lundmark

Arkiv för juni 2023