Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?
Vi har länge föreslagit att regeringen ska ta fram förslag till en genomgripande och samlad samepolitik. Efter Girjasdomen har det blivit ännu tydligare att lagstiftningen måste ses över och anpassas till urminneshävd, sedvana, gällande rättspraxis och till det samiska folkets ställning som urfolk med de särskilda rättigheter som följer av internationell rätt. Vidare behöver förutsättningarna för att bedriva renskötsel och andra samiska näringar förbättras. Vår förhoppning är att den nu pågående rennäringsutredningen ska bli en början på detta arbete.
FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?
Under arbetet med regeringens förslag till konsultationsordning drev vi till exempel frågan om att förslaget skulle baseras på FPIC principen (Free Prior and Informed Consent). FPIC är en grundläggande princip i folkrätten rörande staters relation till sina urfolk. Principen är central i FN:s urfolksdeklaration. FPIC innebär att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och har rätt att fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån.
Regeringen återkom efter våra invändningar med ett reviderat förslag till konsultationsordning. Det nya förslaget, som sedan antogs av riksdagen, innehåller bland annat skrivningar om att det vid utvärderingen av konsultationsordningen ska undersökas vad FPIC-principen innebär för den svenska statens relation till samerna. Vänsterpartiet anser att detta är en positiv början på ett arbete som bör utmynna i att FPIC-principen så småningom tillämpas fullt ut i svensk rätt. Vi kommer noga att följa regeringens arbete med utvärderingen av konsultationsordningen och vid behov återkomma med förslag på åtgärder.
Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?
Vänsterpartiet har följande klimatpolitiska förslag för att uppnå målen i Parisavtalet:
– Vi vill frigöra utrymme för ett historiskt investeringspaket på 700 miljarder till klimatomställningen genom ett tioårigt moratorium i det finanspolitiska ramverket. Genom ett sådant avsteg från dagens överskottsmål i statsbudgeten, med start år 2023, kan program för omställning av transporter, elproduktion och bostäder genomföras. Att inte agera i klimatfrågan är förenat med stora risker och enorma kostnader i framtiden. Därför ökar varje dags dröjsmål skulden till framtida generationer.
– Vi vill ha en statlig omställningsfond och en grön investeringsbank för industriomställning, ny teknik och hållbara bostäder. Vänsterpartiet föreslår en grön omställningsfond där staten använder sina ekonomiska resurser och att pengar förs över från företag som smutsar ner till klimatvänlig produktion samt en grön investeringsbank med 100 miljarder i kapital.
– Vi vill se en massiv satsning på hållbara transporter, billigare kollektivtrafik och en stärkt elöverföringskapacitet. Vi anser att staten måste öka sin kontroll över infrastrukturen och stärka utbyggnaden av järnväg och kollektivtrafik. Vänsterpartiet vill därför satsa ytterligare 170 miljarder på hållbara transporter i hela landet.
I Vänsterpartiets motion Klimatkrisen finns vår klimatpolitik för att nå 1,5 gradersmålet:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/klimatkrisen_H9023277
Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?
I dag saknas dessvärre en helhetssyn över den samlade effekten som intrång i form av exempelvis skogsavverkningar, byggande av broar, vägar, vindkraftsparker och industrier orsakar i renbetesområden. Det finns därför ett stort behov av att koordinera olika politikområden för att det både ska kunna tas välavvägda beslut och för att samernas rättigheter ska respekteras och intressekonflikter kunna lösas.
Vi vill att en strategi tas fram så att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt bevaras. Avverkning av skogar med höga naturvärden bör stoppas genom starkare lagstiftning och kalhyggesbruket bör fasas ut. All statlig skog bör ha hållbart brukande av skogens resurser, inte avkastning, som främsta mål.
Vi vill även stärka lagstiftningen så att gruvprospektering i naturskyddade områden inte ska vara möjlig. Bergsstaten ska inte heller, utan synnerliga skäl, kunna bevilja undersökningstillstånd för att i framtiden eventuellt kunna bryta i kärnområden för renskötsel. Det är även rimligt att ställa krav på gruvans ekonomi så att det finns pengar även för miljökostnaderna, att de som bor i eller använder området, till exempel samebyarna, får större inflytande i tillståndsprocessen samt att det införs ett stopp för prospektering i naturreservat, Natura 2000-områden och världsarvsområden.
Vänsterpartiet vill lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Självfallet ska hänsyn vid etablering av vindkraft tas till människors hälsa, miljön och påverkan på renbetesområden.
Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället?
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehåller bestämmelser om förvaltningsområden och reglerar bl.a. rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter och domstolar. Samernasställning som urfolk bör avspegla sig i lagstiftningen även när det gäller de samiska språken enligt oss. Vi har därför föreslagit att regeringen i nära samarbete med Sametinget och det samiska samhället ska ta fram ett förslag till särskild samisk språklag.
Vi vill se över möjligheten att överflytta ansvaret för sameskolan från Sameskolstyrelsen till Sametinget i syfte att förbättra förutsättningarna för samisk utbildning.
I dag måste de högskolestudenter som vill läsa samiska göra det utöver sina ordinarie studier och ta ytterligare studielån. Det har medfört stor brist på utbildade lärare i samiska språk. Vänsterpartiet vill ge Sametinget möjlighet att införa en stipendieordning i syfte att ge samiska studenter möjlighet att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska. Vi avsatte medel till Sametinget för detta ändamål i vår budgetmotion för 2022.
Vi föreslog även en satsning i vår budgetmotion på 30 miljoner kronor för 2022 för att ge Sametinget mer resurser för att arbeta med språkfrågorna. Satsningen var även tänkt att kunna användas för att förstärka det samiska biblioteket.
Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?
Rasismen mot samer har sin grund i hur den svenska staten undvikit att hantera samiska frågor i nutid, sammantaget med att den svenska skolan brister i barns historiska utbildning angående samer, samt den svenska statens övergrepp mot det samiska folket och den samiska kulturen. Om inte dessa problem på allvar hanteras av regeringen och riksdagen så kommer hatet och hoten mot samer att fortgå. Vi har regelbundet lagt förslag i riksdagen som syftar till att förbättra förhållandena för samer generellt. Men det behöver även vidtas konkreta åtgärder för att snabbt komma till rätta med det eskalerande hatet och hoten mot samer. Polisen har en viktig roll i detta arbete både när det gäller att förebygga och utreda brotten. Vi har därför föreslagit att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur hatbrott mot samer bättre kan förebyggas, utredas och lagföras.
Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Dessvärre är det samiska politikområdet konstant underfinansierat och det behövs därför mer resurser på ett flertal områden. Till exempel behöver det samiska biblioteket förstärkas och rovdjursersättningen har knappt förändrats på 20 år.Vi har regelbundet drivit en rad frågor som särskilt berör samer. Utöver dem vi nämner ovan har vi till exempel föreslagit ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa, att ILO-konvention 169 ska ratificeras och att FN:s urfolksdeklaration ska implementeras. Vi har även drivit fråga om en sanningskommission och om repatriering av samiska föremål och kvarlevor. Förslaget om repatriering har nu blivit ett tillkännagivande i riksdagen och vi kommer bevaka att regeringen tillsätter en utredning. Vi kommer att fortsätta driva samtliga krav under den kommande mandatperioden. Vi kommer särskilt att bevaka den pågående rennäringsutredningen och utvärderingen av konsultationsordningen.
Ja eller nej:
Bör Sverige ratificera ILO nr 169?
Svar:Ja. Vi har föreslagit det regelbundet i riksdagen sedan år 1991.
Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?
Svar: Ja. Samers rättigheter har generellt stärkts de senaste decennierna, men de övergrepp och den diskriminering som den svenska staten har utsatt samer för och som fortfarande pågår på många plan är ofta okänd för både beslutsfattare och allmänhet.
Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Svar:Nej. Dessvärre inte.
Länk till vår senaste motion ”En samepolitik för framtiden:”
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-samepolitik-for-framtiden_H9022601