NUORAT

Tidningen för, om och med samiska ungdomar

Birra

Birra nord, nr 1/2024

2023 varmaste året

2023 blev det varmaste året som hittills uppmätts på jorden med 0,17 grader över tidigare toppnotering. Det konstaterar EU:s klimattjänst Copernicus. 

Den globala genomsnittstemperaturen under 2023 var 14,98 grader, enligt Copernicus.

Det är 174 år sedan människan började sammanställa temperaturdata. Att 2023 var ett mycket varmt år kan delvis förklaras av väderfenomenet El Niño. 

– Men det räcker inte som förklaring till varför det var så pass mycket varmare än normalt i stora delar av världshaven och på många andra platser, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till TT. 

Kjellström säger också att vi kommer att se en fortsatt global uppvärmning. 

– Men det betyder inte att varje enskilt år kommer att vara varmare än 2023, det kan vara ett rekord som står sig några år framöver, säger han. 

Prisad för debutbok

I slutet av januari fick Ella-Maria Nutti äntligen ta emot priset ”Din bok – vårt val”. Hennes debutbok Kaffe med mjölk utsågs till bästa vuxenbok 2022 av Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen. Det är bokhandlare som nominerar böcker och röstar fram vinnarna.

Ella-Maria Nutti säger i en intervju med Sameradion att det är en ”supersuperstor ära” att få det här priset. 

– Det är folk som jobbar så nära böckerna som har röstat. Inte så mycket tyckare, utan människor som älskar böcker och som vet, de läser mycket och det är en bok som de rekommenderar till andra. Det är jättefint.

Kiruna kan bli kulturhuvudstad

Kiruna är en av två städer i Sverige som ansöker om att bli europeisk kulturhuvudstad 2029. 

Emilia Töyrä, socialdemokratisk ordförande i kultur- och utbildningsnämnden i Kiruna säger till Kulturnytt i P1 att det är väldigt viktigt att bevara kulturen när man rycker upp folks rötter och flyttar dem till en annan plats. 

– Jag tror också att det är intressant för gemene person att besöka, uppleva och se hur det konkret kan se ut, alltså hur bevarar vi kulturminnen när vi inte har några kvar. 

I inslaget berättas också att Elin Anna Labba har skrivit till Kulturnytt att kulturhuvudstäder i norr har möjlighet att lyfta sitt samiska arv, vilket kan leda till en större medvetenhet, också i framtiden. 

Förutom Kiruna ansöker även Uppsala om att bli europeisk kulturhuvudstad.

Pengar till film och serier

Under en treårsperiod kommer Samfunnsløftet i Norge att ge tio miljoner norska kronor till produktion av samisk film och tv-serier. Pengarna ska delas ut via det samiska filminstitutet, ISFI. I ett pressmeddelande säger Anne Lajla Utsi, direktör för ISF, att det är de stora produktionerna som lägger grunden för en ekonomiskt hållbar framtid, och att stödet från Samfunnsløftet därför är helt avgörande. 

Ny ledare

Pirita Näkkäläjärvi är ny ordförande för Sametinget i Finland, efter att ha vunnit med rösterna 13-8 mot Anni Koivisto.Under förra mandatperioden var Pirita Näkkäläjärvi ordförande för kulturnämnden.

Till Yle Sápmi säger hon att hon vill vara ordförande för alla samer, och att det är en stor ära att få leda samiskt samarbete. Hon säger också att det viktigaste är att det samiska språket förs vidare till kommande generationer, och att alla traditionella näringar måste stärkas. Hon efterträder Tuomas Aslak Juuso som fortsätter som andre vice ordförande.

Apple lanserar samiska

I och med lanseringen av iPhone och iPad iOS 17.2 inkluderar Apple nu stöd för 8 samiska språk, kildinsamiska, skoltsamiska, enaresamiska, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.

Under flera års tid har Divvun-gruppen vid UiT Norges arktiske universitet erbjudit en tredjepartslösning för samiska tangentbord på iOS, men detta har haft en del begränsningar. Den nya uppdateringen inkluderar stöd för alla samiska bokstäver på norska, svenska och finska tangentbord, vilket innebär att samiska platsnamn kan skrivas på korrekt sätt även om man inte använder samiskt tangentbord. 

Samerådets president Áslat Holmberg hoppas att fler stora teknologiföretag följer efter och anpassar sina tjänster och produkter för att små urfolksspråk ska kunna användas. 

Prisas för duodji

Jon Tomas Utsi får 2023 års Stora stipendium på 300 000 kronor från Bildkonstnärsfonden. I motiveringen sägs att Jon Tomas Utsis sami duodji är ”…en länk i en kedja av flera generationers kunskap, ett arv från familjen, ett slags rop från generna.” Bildkonstnärsfonden säger också att Jon Tomas Utsi skapar unika objekt genom handens känsla och genom att lyssna på materialets röst. ”Renhornen han arbetar med är oftast fällhorn som han hittar på fjället där de samlat på sig en naturlig patina av regn, köld och vind innan han börjar att slöjda. Jon Tomas Utsi låter naturen och tidens tand vara en naturlig del i skapandeprocessen – genom sitt hantverk visar han oss återvinning och hållbarhet när det är som vackrast.”

Stipendiet delades ut på Ájtte under Jokkmokks marknad. 

Stöld nominerad internationellt

Den engelska översättningen av Ann-Helen Laestadius bok Stöld har nominerats till Dublin Literary Award 2024. I motiveringen till nomineringen sägs bland annat att författaren avslöjar de djupt rotade spänningarna mellan etniska grupper i denna mindre kända del av Europa och att romanen inte bara är ett litterärt mästerverk utan också en upplysande berättelse. 

Dublin Literary Award har delats ut sedan 1996 och är ett av de mest betydande litteraturpriserna i världen. värt 100 000 Euro. Vinnaren presenteras under International Literature Festival i Dublin, som arrangeras 17-26 maj. 

Prisad bok på teaterturné

Under våren turnerar ”Herrarna satte oss hit”, en samproduktion mellan Giron Sámi Teater och Uppsala stadsteater, i Sápmi och Sverige. Föreställningen, som bygger på Elin Anna Labbas bok, skildrar ett mörkt kapitel i Sveriges historia genom de tvångsförflyttades ögon. Urpremiären hölls den 13 januari på Uppsala stadsteater. 

Oskal är årets same

Årets same är, enligt tidningen Ávvirs läsare, Mathis A. Oskal, som blev känd över hela Norge tack vare serien ”Søringen og samen” som sändes i TV2 Norge. I serien vaktar han sin renhjord tillsammans med Anders Kråkevik som samtidigt får lära känna den samiska kulturen. 

– Jag hade nog trott att jag skulle bli känd via jojken och inte genom en TV-serie, säger Mathis A. Oskal till Ávvir. 

I år röstade 1 099 personer på Årets same, och Oskal fick 41,3 procent av rösterna. Han var därmed en tydlig vinnare. 

Ny utställning om Norden

Nordbor är den största utställning som Nordiska museet haft. Utställningen ska berätta om människorna och livet i Norden genom 500 år. Den samiska historien berättas bland annat genom cirka 300 samiska föremål samt gestaltningar av tre historiska personer. En av dem är nåjden Lars Nilsson, som brändes på bål 1693 för att ha försökt återuppliva sitt barnbarn. 

I en intervju med Sameradion berättar museiintendent Marit Baer varför den historien är viktig att lyfta. 

– Den visar på det koloniala förtrycket, hur vi samer tvingats att bli kristna och överge vår gamla tro. Men den visar ju också på samernas rebelliska sida, att vi vägrar kuva oss, säger hon. 

Vill ha fler röster från unga

Sanningskommissionen efterlyser fler vittnesmål från unga samer. 

– Vi vill höra de yngres erfarenheter som inte bara handlar om historian utan vi vill se konsekvenserna av statens politik för dagens samer och hur de ser på sin framtid och möjligheter att leva ett samiskt liv, säger kommissionens ordförande Anders Lidén i en intervju i SVT Sápmi i samband med en träff med unga under Jokkmokks marknad. 

Sista dagen att anmäla sig till intervju var den 15 februari, medan sista datum för att lämna skriftliga berättelser är den 15 april i år. Uppdraget ska slutredovisas den 1 december 2025.

Snart premiär för filmen Stöld

Nu är det klart att Stöld har premiär på Netflix den 12 april. Filmen är baserad på Ann-Hélen Laestadius bok med samma namn, som bland annat blev Årets bok 2021. Manuset till Stöld är skrivet av Peter Birro. Filmen spelades in under 2023 regisserad av Elle-Márjá Eira. Huvudrollen Elsa spelas av Elin Kristina Oskal och i övriga roller syns bland annat Lars-Ánte Wasara och Ida Persson Labba.

Nomad på turné

Artisterna Sofia Jannok och Salamanca Taikon Gonzalez åker på turné med Riksteatern i vår med det poetiska scenkonstverket Nomad, baserad på intervjuer som dramatikern Lucia Cajchanova gjort med artisterna. Nomad beskrivs på Riksteaterns hemsida som en ”unik och musikalisk resa med samiskt och romskt perspektiv där det bofasta aldrig varit en norm”. Föreställningen regisseras av Anna Ulén och är ett samarbete mellan Riksteatern, Arthem och Folkteatern i Göteborg.

Birra lule, nr 1/2024

Vann Golden Globe

Lilly Gladstone vann en Golden Globe för sin skådespelarinsats som Mollie Burkhart i filmen ”Killers of the flower moon”. Hon har också nominerats till en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll. Lily Gladstone är därmed den första från de amerikanska urfolken att nomineras i denna kategori, enligt Sameradion. Filmen, som hyllats av filmvärlden, utspelar sig i 1920-talets Oklahoma och skildrar seriemord på ursprungsbefolkningen. Bland skådespelarna kan, förutom Lily Gladstone, även Leonardo DiCaprio och Robert DeNiro nämnas. 

Ny lag

En ny lag som kan försvaga urfolkets rättigheter, och beskrivs som en attack mot urfolk, har röstats igenom i Brasilien, enligt The Guardian. 

Lagen innebär att urfolken enbart har rätt till de marker som de fysiskt förfogade över 1988, när konstitutionen bildades. Många urfolk blev dock förflyttade från sina marker innan dess. 

Ungdomsstipendiater

Isabell Kitok och Aslak Vasara – Hammare är var för sig årets mottagare av Samiska Minnesfondens ungdomsstipendium på 7 000 kronor. 

Isabell Kitok vill använda stipendiet för sina studier till tandläkare, och för att utveckla och främre samiska språket i sitt blivande yrke. 

Aslak Vasara-Hammare satsar på en framtid inom renskötseln och vill med hjälp av stipendiet utveckla en hållbar renskötsel. 

Stipendiet inrättades 2022 och delas ut till unga samer mellan 16 och 25 år, för att uppmuntra och främja arbete, studier och samisk kultur. 

Kielatis x 2 prisade

Lisbeth Kielatis får årets lulesamiska kulturpris från föreningen Julevsámega, och Noomie Kielatis får Nils Hövenmark-stipendiet. 

Bägge två prisas för sitt arbete med arbete med slöjd, och de fick ta emot priserna under Jokkmokks marknad. 

I en intervju med Sameradion säger Lisbeth Kielatis, som arbetat som lärare under många år och får stipendiet för sitt arbete med att föra slöjdtraditionen vidare till kommande generationer, att det är en livsuppgift för henne att föra slöjden vidare. 

Noomie Kielatis får stipendiet för sin föremålsforskning runt tenntrådsbroderier bland annat på en altarduk från 1700-talet. Hon säger till SVT Sápmi att hon ska använda stipendiet till fortsatta föremålsundersökningar. 

Trummor till Sápmi

Två trummor har hittat hem till Sápmi igen, efter många år på drift. De finns på Ájtte fjäll- och samemuseum som ett lån under ett års tid. Museichefen Elisabeth Pirak Kuoljok hoppas att de ska bli kvar för gott. Trummorna tillhör ett museum i Marseille, men har varit utställda på Östasiatiska museet i Stockholm, rapporterar SVT Sápmi. 

De är från 1700-talet och kommer ursprungligen från umesamiskt område. Bägge trummorna är dokumenterade i etnologen Ernst Mankers böcker. Under 1930-talet besökte han europeiska museer för att fota, mäta och katalogisera trummor som stulits med våld från Sápmi.

Våtmark renar vatten

Våtmarksväxter kan rena vatten från kemikalier som exempelvis miljögiftet PFAS. Idag används en metod med aktivt kol för att rena dricksvatten från PFAS. Den metoden är dyr och används endast i reningsverk. Forskare vid Stockholms universitet menar att odling av våtmarksväxter därför kan vara en bra och billigare metod för att rena vatten i naturen. 

I ett inslag i Vetenskapsradion förklaras att vissa våtmarksväxter tar upp PFAS från färskvatten och samlar det i skotten. Genom att skörda växterna och ta bort dem från platsen kan man rena vattnet ute i naturen.  Miljögiftet PFAS används bland annat i funktionskläder och skidvalla.

Lulesamiska på frimärken

För första gången i historien finns nu det lulesamiska språket representerat på norska frimärken. Det berättar NRK Sápmi. Frimärksdirektör Halvor Fasting säger att det är naturligt att man gör denna markering i samband med att Bodö är kulturhuvudstad 2024. Sedan tidigare har nord- och sydsamiska språk funnits på frimärken. 

Frimärkena, som blev tillgängliga den 5 februari, har designats av Kristin Slotterøy, Nordland. 

Kritik mot tv-satsning

SVT:s satsning ”Historien om Sverige” har kritiserats för att serien osynliggör norra Sveriges historia. Malin Brännström, chef för Silvermuseet i Arjeplog, är en av kritikerna, och hon menar att okunskapen är stor och förståelsen liten.

– Berättelsen om Sverige är väldigt mycket utifrån södra Sveriges perspektiv, men det är lika viktigt att förstå vad som har hänt här uppe och att det skiljer sig. För att vi ska kunna fatta beslut om framtiden måste man förstå backspegeln, vad som har hänt, säger hon i en intervju med SVT. 

Birra lule, nr 2/2023

Ohållbar livsstil visar rapport

Vår livsstil och energiförbrukning är ohållbar. Utsläppen måste vända ner inom bara ett par år först mildra effekterna av klimatförändringarna. Det är några av slutsatserna som FN:s klimatpanel IPCC presenterar i sin rapport 2023m, rapporterar SVT.

Bland annat nämns följande huvudpunkter:

Uppvärmningen – temperaturen har stigit 1,1 grad på grund av bland annat utsläpp från fossila bränslen.

Isarna – inlandsisarna på Grönland och i Antarktis smälter fortare och fortare, glaciärerna krymper och havsisen kring Nordpolen blir mindre och tunnare.

Havsnivån – har stigit med 20 centimeter sedan 1900. Bedömningen är att havet stiger mellan en halv och en meter fram till 2100, därefter flera meter under de kommande århundradena.

Extremväder – värmeböljor och skyfall har blivit vanligare och mer intensiva.

Mat och vatten – brist hotar miljontals människor, jordbruksmark kan bli oanvändbar.

Hot mot naturen – många ekosystem har redan skadats allvarligt, djur och växter riskerar att utrotas, arter drivs mot polerna eller upp på högra höjd.

Projekt om skogsbruk

Projektet Mähttse – samiska skogslandskap ska samordna och stärka samiska aktörers möjligheter till inflytande över skogsbruket i Sápmi, samt skapa en gemensam plattform för lokal dialog om skogsfrågor och en samverkan mellan samebyarna, de lokala aktörerna och skogsägarna.

Stiftelsen Silvermusset driver projektet, som ska pågå fram till mars 2025 och Svenska postkodstiftelsen bidrar med 2 090 000 kronor.

Tanken är också att man med projektets hjälp ska höja kunskaps- och kompetensnivå hos både samebyar och aktörer inom skogsbruket, rapporterar Sameradion.

Unga mot staten i klimaträttegång

Greta Thunbergs och hundratals andra ungdomars stämning mot staten kommer att leda till rättegång. Totalt 300 personer står bakom stämningen, och de vill att domstolen ska fastställa att staten har skyldighet att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringar.

Stämningsansökan lämnades in till Nacka tingsrätt, som konstaterat att ”det funnits skäl att utfärda stämning i målet”.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris säger i en intervju med SVT att hon delar oron för klimatet, och att regeringen därför arbetar med en effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik.

Samerådets stipendiater

Samerådet har delat ut fyra arbetsstipendier för 2023. De har gått till Elle Valkeapää (duodji 200 000 kronor), Moa Backe Åstot (litteratur 200 000 kronor), Elin Kåven (litteratur och musik 200 000 kronor) samt Merja Aletta Ranttila (konst 200 000 kronor).

I ett pressmeddelande säger Mary Sarre, ledare för Samerådets kulturutvalg, att behovet av arbetsstipendier ökar. Det är orsaken till att man i år valde att dela ut fyra arbetsstipendier istället för tre.

Däremot har antalet projektansökningar minskat. En av orsakerna är att det inte finns någon möjlighet att stötta kulturaktiviteter i den ryska delen av Sápmi. Totalt delar Samerådet ut 2 miljoner kronor till olika kultursatsningar inom Sápmi.

Material kanske till Ájtte

Material från Sanningskommissionens intervjuer bör förvaras i ett samiskt arkiv. Den begäran har skickats från kommissionen till regeringen och Riksarkivet.

– Frågan om var intervjumaterialet ska bevaras för framtiden inverkar på viljan att lämna vittnesmål, säger kommissionens ordförande Kerstin Calissendorff till SVT Sápmi.

Förslaget är att materialet, när Sanningskommissionen slutfört sitt uppdrag, ska förvaras i Ája – samiskt bibliotek och arkiv hos Ájtte i Jokkmokk.

Massor med film

På FIlmarkivet.se publiceras nu över 150 filmer med samiskt innehåll. Filmerna är inspelade från början av 1900-talet och fram till och med 1980-talet.

Filmerna skildrar samers liv, kultur och historia utifrån majoritetssamhällets uppfattningar under den aktuella tiden, och är indelade i fem språkområden, sydsamiskt, umesamiskt, pitesamiskt, lulesamiska och nordsamiskt område.

FA Sápmi får pengar mot rasism

FA Sápmi får 10 000 kronor av Klaravik Plan för att motverka rasism mot samer. Bakgrunden är att spelarna i FA Sápmi fått utstå rasistiska påhopp under Piteå summer games, och pengarna ska användas för en utställning och information i samband med årets Piteå summer games.

– Det är en början, säger Håkan Kuorak, FA Sápmis president till Sameradion. Han säger också att det finns föräldrar som inte vill att deras barn ska delta i lagidrotter på grund av den rasism de utsätts för.

Birra nord, nr 2/2023

Gákti försvann på flygresa

För fyra år sedan reste Aili Guttorm med Norwegian mellan Oslo och Tromsö. I bagaget hade hon bland annat en kolt, silkesjal och en hel del silversmycken. Värdet på hennes bagage uppgick till ungefär 95 000 kronor.  Men bagaget försvann, och efter ett helt års letande och återkommande samtal till både Norwegian och flygplatserna i Tromsö och Oslo, gav Aili Guttorm upp.

I februari i år hittade hon sina saker i en Till salu-annons, och prislappen var på 39 500 kronor.

Flera köpare uttryckte intresse, och Aili kände sig tvungen att snabbt köpa sina saker, för att undvika att någon annan skulle göra det. Affären slutade med att hon fick betala 35 000 kronor för sina egna saker. Från försäkringsbolaget fick hon ersättning för kolten, 7 000 kronor, men för smyckena finns ingen ersättning att få.

Det visade sig att säljaren hade köpt allt på en polisauktion i januari 2023. Norwegian kan inte svara på varför bagaget hamnade hos polisens hittegodsavdelning. Det rapporterar NRK Sápmi.

Stöld är snart film

Netflix inspelning av Ann-Helén Laestadius roman Stöld har pågått under våren och premiären planeras till 2024. Huvudrollen spelas av Elin Kristina Oskal. Med på rollistan finns även Martin Wallström, Lars-Ánte Wasara, Ida Persson Labba, Pávva Pittja, Ingahilda Tapio, Magnus Kuhmunen, Simon Issát Marainen, Niilá Omma och Anne Lajla Westerfjell Kalstad. Manuset har skrivits av Peter Birro, och regissör är Elle Márjá Eira.

Boken Stöld gavs ut i januari 2021, och har sedan dess sålts till över 20 länder. Ann-Helén Laestadius är exekutiv producent, och har varit med på några inspelningskaraktärer.

– Det var magiskt att se mina karaktärer få nytt liv, och se Elle-Márjá Eira ge regi på samiska. Då slog det mig verkligen hur samisk den här filmen blir, säger hon i en intervju i Expressen.

Fotbollsarena får samiskt namn

Alfheim stadion i Tromsö byter namn till Romssa Arena. Det är första gången i fotbollshistorien att en fotbollsarena får ett samiskt namn. Den samiska kulturen ska också synliggöras på andra sätt, exempelvis med samisk mat i samband med matchdagar och samisk speaker som komplement till den norskspråkiga.

Bakom det nya namnet finns ett avtal med energikoncernen Troms Kraft, som har köpt namnrättigheterna i fem år. Avtalet är värt totalt 12,5 miljoner kronor. Det berättar NRK Sápmi.

Första urfolkskvinnan i rymden

Nicole Aunapu Mann, den första urfolkskvinnan i rymden, har landat på jorden igen rapporterar SVT Sápmi. Under de nästan fem månader hon varit ute i rymden har hon varit överste och lett besättningen NASA`S SpaceX Crew-5 på internationella rymdstationen ISS.

Nicole Aunapu Mann tillhör Wailakifolket och är medlem i Round Valley Indian Tribe i norra Kalifornien.

Nytt konfakoncept på gång

Efter kritiken mot förra sommarens samiska konfirmationsläger anställde Luleå stift Nils-Johan Labba för att utreda vad som behöver förändras inför kommande läger.

Tillsammans med Sofia Strinnholm och Evelina Olofsson har han samlat in tankar och åsikter från bland andra tidigare ledare för det samiska konfirmationslägret, och nu pågår sammanställning av det materialet.

Redan nu kan Nils-Johan Labba se att många vill att lägret ska vara minst två veckor långt, att det ska flytta runt inom Sápmi och att det ska ske i juni månad. Det rapporterar Sameradion.

Ny bok för de yngsta

Giðða Sámis/Vår i Sápmi är en alldeles ny bok, gjord för de yngsta, med text av Elin Marakatt och illustrationer av Anna-Stina Svonni.

Alla ord i boken finns på både nordsamiska och svenska, och hos förlaget, OLIKA, ska en film finnas tillgänglig på hemsidan för den som vill lära sig hur de samiska orden uttalas.

Caroline spelar Kristina i sommar

Vilhelm Mobergs Utvandrarna blir sommarteater i Gustavsbergs hamn. Caroline Johansson Kuhmunen har fått en av huvudrollerna, som Kristina.

– Det är ärofyllt att få spela den här rollen, säger hon i en intervju publicerad i tidningen Mitt i Enköping-Bålsta.

Rollen som Kristinas make, Karl-Oskar, gick till Emil Lundqvist.

Det är den lokala teatergruppen Porslinsteatern som sätter upp produktionen, och premiär sker den 20 juni.

Samers hälsa i studie

”Samer är tjockare och gladare” och ”Samer sover bättre men snusar mer” var några av rubrikerna när media rapporterade om den hälsostudie som gjorts av Folkhälsomyndigheten och Umeå universitet. Studien visar att de allra flesta samer mår bättre än svenskar i allmänhet. De har bättre sömn, mindre trötthet och psykisk påfrestning. I studien har över 3 600 samer i Sverige i åldrarna 18-84 år besvarat en enkätundersökning om hälsa.

Resultatet av undersökningen visar dock samtidigt att det finns en problematik med psykisk ohälsa, depressioner, ångest, oro och självmordstankar/självmordsförsök i det samiska samhället.

– Det är en komplex bild, säger forskaren och psykologen Jon Petter Stoor vid Umeå universitet till Sameradion.

Uppmärksammad dokumentär

Tystnaden i Sápmi finns nu att se på SVT Play fram till den 2 maj 2025.

– Vi vill nå ut till många. Jag hoppas att dokumentären ska väcka samtal, att folk ska våga prata om och synliggöra det som pågår, säger Ida Labba Persson i ett pressmeddelande.

Tillsammans med Marion Anne Mienna Rimpi tar hon upp svåra och tabubelagda ämnen, som sexuella övergrepp och självmord, i dokumentären. Regissör för dokumentären är Liselotte Wajstedt.

Ella Marie prisas

Ella Marie Hætta Isaksen har tilldelats Stiftelsen Fritt Ords hederspris på 100 000 norska kronor för sin kamp för att värna minoriteten och de samiska urfolksrättigheterna.

”Konstnären och aktivisten Isaksen har blivit en stark symbol för den förnyade rättighetskämpen urfolk har fört i Norge, 40 år efter Alta-aktionerna.”, skriver stiftelsen Fritt Ord på sin hemsida.

Stiftelsens ordförande Grete Brochmann säger också att Ella Marie Hætta Isaksen har satt igång viktiga samhällsdebatter och reflektionsprocesser.

I sitt tal i samband med utdelningen av hederspriset sa Ella Marie Hætta Isaksen att hon ville tacka för priset med ett löfte: ”Jag kommer aldrig att ge mig.”

Karasjok ägs av invånarna

Efter en dom i Utmarksdomstolen blir nu invånarna i Karasjok ägare av kommunen, en markareal på 5 361 kvadratkilometer. Det innebär att invånarna i Karasjok blir Norges tredje största markägare.

– Det här är en viktig dom i norsk rättshistoria och en seger för lokalbefolkningen och för urbefolkningens rättigheter, säger advokaten Caroline Lund till NRK. Hon hoppas att nuvarande markägare, Finnmarkseiendommen (FeFo), kommer att acceptera domen.

I ett pressmeddelande gratulerar sametingspresidenten Silje Karine Muotka (NSR) befolkningen i Karasjok, och säger att Sametinget kommer att titta noga på domen. Hon uppmanar också FeFo att respektera domen, för att ge möjlighet till befolkningen i Karasjok gemensamt ska kunna förvalta sina rättigheter på bästa sätt.

App för unga

Sikku Media i Tana får 300 000 kronor från sametingsrådet för att utveckla en app med ett nordsamiskt ”peka och tryck-spel”.

Spelet ska ge barn och unga möjlighet att spela spel med samisk prägel. Handlingen i spelet kommer fram genom dialoger, bilder och ljud.

Sametingsrådet Mikkel Eskil Mikkelsen (NSR) säger i ett pressmeddelande att det är viktigt att stötta utveckling av appar och spel på samiska.

– Ju flera barn och unga som får spela spel på samiska, ju bättre är det för språkstimuleringen, säger han.

Harnesk och Laestadius nominerade

Folk som sår i snö av Tina Harnesk och Straff av Ann-Helén Laestadius är två av de tolv böcker som nominerats till Årets Bok 2023. För att nomineras krävs bland annat en hög språklig kvalitet, en väl berättad historia och att det är en läsupplevelse som berör och tilltalar en bred läsekrets.

Utmärkelsen delas ut av Bonniers Bokklubbar och vinnaren utses av läsarna. Röstning sker via Bonniers Bokklubbs hemsida, och pågår fram till den 3 september.

Ann-Helén Laestadius vann utmärkelsen Årets Bok 2021 med boken Stöld.

Renar och vindkraft

I en studie om renens konkurrens med andra markintressen har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bland annat tittat på hur utbyggnad av vindkraft påverkar renens beteende.

– Det vi har sett är bland annat att renarna minskar användningen av områden där de kan se eller höra vindkraftverken, säger Anna Skarin, professor i renskötsel till Sameradion.

Effekterna kan ses på flera kilometers avstånd från vindkraftverken, och konsekvensen blir att markerna inte kan användas som förut.

Anna Skarin menar att vindkraft som energikälla har sina fördelar, men utbyggnad behöver planeras i förhållande till renskötseln.

Birra syd nr 1 2020

Stipendium till dansare

Dansarna och koreograferna Liv Aira, Jokkmokk, och Marika Renhuvud, Falun, tilldelas 2019 års stipendium från Stiftelsen Kaija Anstensens Minnesfond. De arbetar både tillsammans och var för sig för att synliggöra samisk kultur och scenkonst inom och utom Sápmi. 

Närmast kommer de att arbeta i ett gemensamt projekt, ”Liv och Marika dansar samiska berättarsagor för barn”, där dans och jojk är uttrycksformen. 

Genom stipendiet vill stiftelsen lyfta fram dansen som samisk konstform, och uppmuntra Liv Aira och Marika Renhuvud till fortsatt arbete. Stipendiet uppgår till 30 000 kronor. 

Kaija Anstenstens Minnesfond har inrättats av Stockholms Sameförening. Kaija Anstensen var bosatt i Stockholm men hade sitt ursprung från sydsamiskt område på norsk sida av riksgränsen. 

Saara tävlar för Sápmi

Snart avgörs Liet International 2020, melodifestivalen för minoritetsspråk och Saara Hermansson från Klimpfjäll representerar Sápmi. Hon tävlar med Mov laavlome – Min sång, samma låt som hon för snart ett år sedan vann med i Sámi Grand Prix. 

Liet International 2020 hålls i Aabenraa i södra Danmark i början av april och Saara Hermansson är en av tjugo artister som deltar. Till Sameradion & SVT Sápmi säger Saara Hermansson att hon jobbat mycket med sin musik och sitt språk, och att det känns jättebra att hon får visa upp det i detta sammanhang. 

Årets Liet International blir lite annorlunda jämfört mot tidigare år. På fredag den 3 april kommer alla tjugo artister att uppträda inför publik och jury. Tio av dem går vidare till den stora finalen på lördag den 4 april. 

Prisad bok blir teater

Ædnan blir teater, med premiär 4 september 2020. Det är Giron Sámi Teáhter, som i samarbete med Riksteatern nu dramatiserar Linnea Axelssons Augustprisbelönade bok från 2018. Ædnan är en poetisk berättelse där tre generationer samiska kvinnor och samernas moderna historia skildras. En av skådespelarna i teateruppsättningen blir Lene Cecilia Sparrok. 

Carola Grahn ställer ut

Carola Grahn, född och uppvuxen i Jokkmokk, visar nu utställningenI Have Scrutinized Every Stone and Log on the Southwest Side of the Mountain på Röda sten konsthall i Göteborg. 

I utställningen utvecklar Carola Grahn sin undersökning av klyftan mellan hur samhället ser på henne som same, konstnär, kvinna, mor, vadsomhelst… och hur hon uppfattar sig själv och världen. Besökarna möts bland annat av skulpturer skapade av 60 kubikmeter ved. Utställningen pågår till den 5 april.

Vill ha barns syn på klimatförändringar

Klimataktivisten Doris Toolanen vill ha barnens berättelser om hur samiska näringar, kultur och miljö har påverkats av klimatförändringarna. 

– Vi måste göra det här innan det är för sent. Barn har rätt att sätta högre press på politiker i klimatfrågan, säger hon till Sameradion & SVT Sápmi och hänvisar till FN:s barnkonvention.

Hon vänder sig till samiska barn och familjer som lever norr om polcirkeln, och vill ha deras vittnesmål. Tanken är att hon ska anmäla eller skriva en rapport till EU:s domstol. 

Birra lule nr 1 2020

Norrsken och snö vann

Nuhtte Thomassen blev vinnare av Sápmi Art Junior 2020 och 10 000 kronor med sin målning ”Norrsken i en snöig natt”. 

Stipendiet, som delas ut av Team Lapland i samband med Jokkmokks vintermarknad, har som mål att uppmuntra samiska talanger att fortsätta sin konstutövning, och att uppmärksamma den samiska kulturen. 

Appen som renvarnar

Med appen Porokello kan bilförare varnas för renar på eller vid vägarna. Appen testades under 2019 av Boliden och Renfors Åkeri, och nu finns möjlighet för alla med en android att delta i testet. Systemet bygger på att appens användare varnar varandra. En varning ligger kvar i trettio minuter, och alla inom 750 meter från varningsplatsen som har appen installerad får en varning i sin mobil. 

Fler vill ha samiska efternamn

Fler och fler väljer att ta tillbaka sina samiska släktnamn.

– Det handlar om identitet och vem man är, säger Jonas Michael Tjågne till NRK Sápmi. Han valde att byta bort det norska efternamnet Paulsen mot det gamla samiska släktnamnet Tjågne, som inte använts på över hundra år. 

Många samiska släktnamn försvann när namnen försvenskades eller förnorskades i offentliga register, och när samerna själva bytte sina efternamn för att slippa diskriminering. Men nu har trenden vänt, fler och fler tar istället tillbaka sina samiska namn, vilket Jonas Michael Tjågne gillar. 

– Det är ju tråkigt när alla ska heta Paulsen, Johnsen eller Mikkelsen. Det är ju mer speciellt med ett samiskt efternamn, säger han. 

Hälsa i Jokkmokk kartläggs

Nu ska skillnader i hälsa och levnadsförhållanden mellan samisk och icke-samisk befolkning jämföras i ett forskningsprojekt. Projektet leds av Christina Storm och Per Axelsson vid Umeå universitet, och ska genomföras i Jokkmokk.

Alla boende i Jokkmokks kommun bjuds in att delta i det här projektet, och deltagarna får själva uppge om de är samer eller inte. Studien som görs i Jokkmokk är en del i forskningsprojektet HALDI, Health and Living Conditions.

Forskningsprojektet har fått fem miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. 

Står bakom kampen mot gruva i Nasafjäll

Civil Rights Defenders, CRD, ställer sig bakom kampen mot en kvartsgruva på norska sidan av Nasafjäll, och uppmanar både den norska och den svenska staten att garantera samernas urfolksrätt.

Det kinesiskt ägda företaget Elkem har ansökt om tvångsinlösen av ett område som under lång tid använts för renskötsel av både norska och svenska samer. CRD:s juridiska avdelning har, i samarbete med en samisk expertgrupp, analyserat dokument och därefter skrivit ett yttrande i frågan. CRD uppmanar den norska staten att avslå Elkems ansökan om expropriation, och den svenska staten att skydda naturmiljön samt svenska medborgares, och det samiska folkets, rättigheter genom att ta ställning mot gruvan. 

Kortsiktig klimatförändring tycker kungen

Väderleken kan ställa till problem, men den värmeutveckling och förändring vi ser nu är kortsiktig, det kommer att stabilisera sig. 

Den teorin presenterade kung Carl XVI Gustaf i en intervju till TV4, vid sitt besök på sameskolan i Jokkmokk i samband med samernas nationaldag och marknaden. 

– Jag har varit här tidigare när det har varit svårt på grund av växlingar i väderleken, det fryser, töar och fryser igen och då har renarna väldigt svårt att komma åt sin föda. Det här tror jag att många, många generationer har varit med om tidigare, men det kanske har blivit lite värre nu. 

Bok på pitesamiska

Nu finns den första boken översatt till pitesamiska. Den heter Biejve näjjda, och är en översättning av den norska boken Solens dotter, skriven av Marry Ailonieida Somby och illustrerad av Ingrid Jangaard Ousland. 

Pitesamiskan, som en gång var huvudspråk i Arjeplog, fick sitt skriftspråk godkänt i augusti 2019. Översättningen av boken har gjorts av Peter Steggo och Inger Fjällås, och boken finns att köpa bland annat på Silvermuseet i Arjeplog.