Bästa uppsats med urfolkstema
Ánná-Káisá Eriksen Partapuoli har fått årets Árdnapris för sin masteruppsats i matematik. Uppsatsen är skriven på samiska och handlar om hur körning med ren och släde kan bidra till att förstå och förmedla vektorberäkning i matematikundervisning.
Hennes uppsats ger ny insikt och nya perspektiv på hur undervisning kan ske, och den är utsedd till årets bästa masteruppsats med urfolkstema.
Árdnapriset delas ut av UiT (Norges arktiske universitet) och Senter for samiske studier. Det här är fjärde gången priset, som består av 10 000 NOK, delas ut, och det skedde i samband med årets Riddu Riđđu.
Samer och kurder samarbetar
Under ett års tid ska fem samiska och fem kurdiska författare träffas digitalt, i Sápmi och i Turkiet, för att samarbeta och skriva tillsammans. Målet är att ge ut en bok.
Elin Anna Labba, Tjállegoahte, säger till Sameradion & SVT Sápmi att det finns många olikheter mellan samiska och kurdiska kulturer, men också många likheter.
”Det här att vi lever i många olika länder, vi har gränser som skiljer oss åt, vi har en språksituation där man inte haft en stark skriftkultur, där många talar men inte kan skriva sitt språk”, säger hon.
Tjállegoahte vill med detta samarbetsprojekt man arbeta internationellt med samisk litteratur och ge samiska författare nya möjligheter att nå ut.
Samiskt i Sommar
Det är hittills bara ett handfull samer som varit sommarpratare i P1, men i år fanns två samer med i Sommar i P1, nämligen författaren Elin Anna Labba och serietecknaren Mats Jonsson.
Aftonbladets Kristoffer Bergström är en av dem som hyllar deras insats och utnämner Elin Anna Labba till sin bästa lärare. I Svenska Dagbladet återfanns också Elin Anna Labbas sommarprat med på deras lista över årets tio bästa sommarpratare.
Berättarprojekt
En mick, en människa, en berättelse. Att ta fram vanliga människors ovanliga berättelser är grunden i Storydox verksamhet. Nu startar ett nytt berättarprojekt, där man söker de som vill berätta på meänkieli eller samiska. Berättelserna som framförs på scenen läggs upp på UR Play.
Temat för höstens föreställningar är ”Första gången”.
Klimatsmart kött
Renkött kan vara ett av världens mest klimatsmarta kött och de marker som fjällvandrare i Sverige rör sig i är ett av de få kvarvarande herdelandskapen i Europa. Det menar lantbrukaren Linda Elvingson. I en krönika i tidningen Jordbruksaktuellt utvecklar hon sina tankar kring renen och renskötseln. Hon pekar bland annat på att renens bete främjar en mångfald av gräs och örter, att deras rörelser mellan dalar och toppar lyfter näringsämnen från dalarna upp till topparna, och att näring i form av gödsel bidrar till smaragdgröna fjällängar och ett rikt insektsliv i bäckar och tjärnar. Hon pekar också på att renköttet produceras på ett småskaligt och naturanpassat sätt, samt att vi har gått från att exportera smör och ost till resten av Europa, till att nu importera nästan hälften av vår konsumtion av kött och mejeriprodukter. ”Endast renskötseln verkar ha blivit kvar och motstått avvecklingen. Det som har försvunnit får vi nog inte tillbaka men det finns tid för att värna renskötseln.”, skriver hon.
Nya Zeeland blir återigen Aotearoa?
Maoripartiet Te Pāti Māori vill att Nya Zeeland ska byta namn tillAotearoa och har lämnat in ett förslag om detta. I förslaget vill man också att städer och platser bör byta namn enligt det maoriska språket te reo Maori. Enligt partiet bör processen kunna vara klar till 2026. Det skriver tidningen NZ Herald.