Damfotbollslag i Jokkmokk
Det är 22 år sedan sist, men den här säsongen har JSK, Jokkmokks skidklubb, kommit igång med ett damfotbollslag igen. Laget har spelat i division 4 i Norrbotten, och består av spelare från 14 år och uppåt.
Tone Staffansson är en av de som dammat av sina fotbollsskor och spelat igen. Hon berättar för Sameradion & SVT Sápmi att beslutet om att starta ett damlag togs i våras, och att det mest givande har varit att se utvecklingen hos de yngre spelarna.
Ny ordförande
Fia Kaddik från Jokkmokk är ny ordförande för Samernas Idrottsförbund, SIF. Hon valdes vid årsstämman i augusti, och ser fram emot sitt nya uppdrag.
– Jag känner mig ganska lugn. Jag har suttit många år i styrelsen, och jag tycker det här är jättekul. Det är en grej jag brinner för, idrott i allmänhet och framför allt samisk idrott, säger hon till Sameradion & SVT Sápmi.
Fia Kaddik har lång erfarenhet av att både delta vid och att arrangera tävlingar och mästerskap, och hon har ett brett kontaktnät bland både ung och gammal.
– Det samiska nätverket betyder mycket, säger hon.
Premiär för lesbisk odyssé
Med en utställning bestående av mer än 50 konstverk visas upplevelsen av att vara hbtq i Norra Sverige, historiskt och i nutid. Utställningen är en del av projektet Myter och verkligheter – En lesbisk odyssé, och först ut att visa utställningen är Norrbottens museum i Luleå.
I projektet har nio professionella konstnärer varit mentorer åt sammanlagt 34 deltagare mellan 13 och 25 år.
Ett syfte med projektet är att demokratisera historieskrivningen ur ett hbtq-pespektiv. På projektets hemsida, http://www.odysse.lesbiskmakt.nu/om-projektet/, beskrivs att sexualitet är jätteviktigt i den traditionella historieskrivningen. Så viktig att nästan alla livsöden beskrivs i heterosexuella termer. De som inte levde i heteronormen är nästan osynliga i arkiven, eller så förklaras deras ”avvikande” liv på ett sätt som är logiskt sett ur ett heteronormativt perspektiv.
Utställningen finns på Norrbottens museum i Luleå fram till den 29 november.
Starka kvinnor
Dansaren Liv Aira gestaltar två av de 25 kvinnor som presenteras i varsin dansfilm i projektet 100-tals år av kvinnokraft.
– Jag hoppas det ska inspirera dagens kvinnor i dagens samhälle till att våga påverka och utveckla, men också kunna känna stolthet. I mitt fall, jag representerar två samiska kvinnor, hoppas jag också att vi ska kunna känna wow, vilken stark och fin historia vi har, säger Liv Aira i en intervju med Sameradion & SVT Sápmi.
De kvinnor Liv Aira ska gestalta är Rika Maja, en mäktig kvinna i Arvidsjaur som ägde 3 000 renar, och Karin Stenberg, som bland annat var en av initiativtagarna till Same Ätnam.
– Det finns inte jättemycket skrivet om de samiska kvinnorna, så för mig var det som att ta del av min egen historia i den samiska kulturen.
Dansfilmerna är en del av en konstinstallation som ska visas på Moskosel creative lab under hösten och våren.
Teater mot vindkraft
Giedtine – hvem eier vinden? är en norsk teaterföreställning som också är ett inlägg i vindkraftsdebatten. Föreställningen är gjord av Nordland Teater tillsammans med Det sørsamiske teateret (Åarjelhsaemien teatere).
Premiären hölls i Mosjøen i Vefsn kommune, där tillstånd för 72 vindturbiner har beviljats i ett område som nyttjas för renar i Jillen-Njaarke beiteområde. Samma vecka som premiären inleddes rättssaken mellan renägare och vindkraftutbyggare i Oslo tingsrätt.
Föreställningen lyfter frågan om vem som äger Norges vildmark, de som skyddar och använder den, eller de som vill tjäna pengar på den.
Källa: NRK.no
Kalle Anka på samiska
Nu kommer Kalle Anka på samiska. I ett samarbete mellan Trøndelag fylkesbibliotek och förlaget Egmont översätts den populära serien till nord-, syd- och lulesamiska.
1988 gavs Kalle Anka ut på samiska första gången. Utgivningen blev uppskattad, och förstaupplagan blev snabbt slutsåld. Men av ekonomiska skäl kunde översättningen inte fortsätta.
Språkforskare Hanna Maret Outakoski välkomnar den nya satsningen på översättning av Kalle Anka, en av världens mest kända seriefigurer.
– Det är extra viktigt när det handlar om minoritet- och urfolksspråk att man får möjligheten att läsa på sitt eget språk, säger hon till NRK.