1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Vi anser att konsultationsordningen behöver stärkas samt baseras på principen om rätt till fritt informerat förhandssamtycke (FPIC), idag ser vi alltför många exempel på när den konsultationsskyldige ”missar” att bjuda in till konsultation exempelvis regeringen. Vi anser därför att lagstiftningen behöver utvärderas och stärkas så att den uppfyller sitt syfte. Det är även viktigt att systemet med samråd fungerar för att lagstiftningen ska leva upp till sitt syfte men alltför ofta tenderar samråd att få formen av informationsmöten där möjligheterna att påverka beslut är små eller obefintliga. Vi är därför öppna för att se över samrådsmodellen så att den kan utvecklas och uppfylla syftet om att säkerställa ett reellt inflytande. Även praktiska förutsättningar för att delta i samråd behöver stärkas exempelvis genom att representanter får arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vi vill även stärka lagstiftningen för att skydda våra kvarvarande naturskogar samt öka kraven på miljöhänsyn inom skogsbruket och vid omprövning av vattenkraft. Under lång tid har vi motionerat i riksdagen om att stärka urfolket samernas rättigheter bland annat genom att kräva en ratificering av ILO 169 samt att FN:s urfolksdeklarationen ska implementeras. Vi har även väsentligt mer resurser i vår budget till civilsamhällets organisationer vilket är viktigt för att stärka urfolkets organisering och möjligheter att kräva sin rätt och utöva sitt inflytande.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Klimatomställningen måste utgå från rättviseperspektivet som omfattar urfolkets perspektiv. Det förutsätter att resurser fördelas rättvist samt delaktighet och möjlighet till utformning av beslut. Vänsterpartiet vill att Sverige ratificerar ILO- konvention 169 för att stärka urfolkets rätt till inflytande över markanvändning och beslut. Vi har även föreslagit kraftigt ökade anslag för att skydda skog vilket skulle stärka klimatomställningen, biologisk mångfald och urfolkets kultur.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Vi anser att goda kunskaper i modersmålet är en grund för allt lärande och därför behöver modersmålsundervisningen stärkas. Vi vill att flerspråkighet ska främjas tidigt eftersom den är viktig för identitet, utveckling och kunskapsinhämtning. Samtidigt ser vi att de nationella minoritetsspråken är hotade och att utbildning i och på dessa språk är avgörande för att vända utvecklingen. Modersmålsämnet måste få högre status i skolan, bland annat genom garanterad undervisningstid och bättre tillgång till behöriga lärare och kvalitativa läromedel. Vi ser också ett stort behov av en sammanhängande utbildningskedja från förskola till högre utbildning, eftersom dagens system brister och har fått återkommande kritik.
Vi vill därför stärka hela utbildningssystemet för minoritetsspråk, säkra tillgången till utbildning och kompetens samt ta fram en långsiktig strategi för att bevara och utveckla de nationella minoritetsspråken. Vi vill även permanenta och stärka samiskt språkcentrums finansiering och har föreslagit en stipendieordning för att ge studenter som vill läsa samiska möjlighet att göra det utöver sina ordinarie studier utan att behöva ta ytterligare studielån.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar: De nationella minoriteterna och urfolket samer har historiskt sett varit utsatta för marginalisering, diskriminering och rasism, även från staten. I dag lever fortfarande fördomar kvar som drabbar både på gruppnivå och enskilda individer. Dessvärre har det rådande politiska klimatet medfört att rasismen riktad mot nationella minoriteter och urfolket samer ökar. Europarådets rådgivande kommitté lyfte redan 2023 hur den allt mer polariserade politiska diskursen verkar slå mot personer som hör till nationella minoriteter, särskilt de som hör till samiska, judiska och romska grupper. Många som engagerar sig inom civilsamhällets organisationer möter hat och hot på grund av sitt engagemang. Särskilt utsatta är unga som tillhör minoritetsgrupper. Det innebär att många organisationer håller både aktiviteter och mötesplatser hemliga och döljer kontaktuppgifter till förtroendevalda. Många lägger också betydande resurser på säkerhetsarbete. Vänsterpartiet menar att den här utvecklingen är ett hot mot vår demokrati. Om unga redan i början av sitt föreningsengagemang upplever otrygghet är risken stor att man inte vågar ta plats i samhällsdebatten och skräms till tystnad vilket vore en förödande utveckling. Vänsterpartiet vill bl.a. se betydligt större satsningar på civilsamhällets organisationer. Vi tror på att man genom att organisera sig på bästa sätt kan påverka samhället, höras i samhällsdebatten och nå egenmakt.
Gemensamt för hatbrotten som riktas mot urfolket samer och de nationella minoriteterna är att få anmälda brott leder till åtal och fällande dom. Detta får som konsekvens att brottsoffren upplever att det inte är någon idé att göra polisanmälan. Därför har vi föreslagit att polisen ska få i uppdrag att fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott mot bl.a. urfolket samer och de nationella minoriteterna. Vi vill även se över möjligheten att inrätta ett rapporteringsverktyg för rasistiska incidenter, i likhet med det som finns på Irland. För att höja kunskapsnivån anser vi att det samiska informationscentrumet bör få mer resurser och vi vill inrätta en nationalscen för Sápmi. Därutöver behöver naturligtvis sanningskommissionen för det samiska folkets del- och slutbetänkande spridas och tas till vara på för att skapa en större kunskap.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Svar: Sveriges inträde i Nato har inte förändrat vår politik för samiska rättigheter. Stora delar av Sápmi används idag som övnings- och testområde, både för svensk och för utländsk militär. När stora ytor av landet reserveras för militära övningar riskerar viktiga näringar som t.ex. turism, skogsbruk och rennäring att få stå tillbaka. Det är knutar som måste lösas. De säkerhetspolitiska spänningarna i och kring Arktis ökar. När isen smälter möjliggörs utvinning av de naturresurser som finns i Arktis och nya transportleder öppnas upp genom nordost- och nordvästpassagerna. Vi vill att Sverige ska ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen. Det finns säkerhetspolitiska skäl för Sverige och Europa att minska beroendet av stormakter som USA och Kina. Det handlar bl.a. om att öka brytningen av viktiga metaller och mineraler i inom EU. Vi menar att ingen markanvändningsutveckling inom gruvdrift eller energisektorn ska ske utan FPIC och hänsyn till lokalsamhället.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Trots att Sverige ratificerat olika internationella avtal och därmed förbundit sig att skydda och stärka de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion, så återstår mycket att göra. Fortfarande förekommer diskriminering, rasism och hatbrott mot människor som tillhör de nationella minoriteterna. Av denna anledning måste vi ständigt fortsätta att förbättra och utveckla rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen. Vänsterpartiet är positivt till att inkludera språk som en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen och har även motionerat om att stärka grundlagsskyddet för de nationella minoriteterna och urfolket samer. Det har vi lyft i motioner till riksdagen, senast i höstas. I övrigt ser Vänsterpartiet mycket allvarligt på den diskriminering som drabbar människor på grund av att de tillhör en nationell minoritet eller urfolk och vill att arbetet för att förebygga, förhindra och beivra diskriminering stärks. Vi har återkommande krävt att Sverige ska implementera FN:s urfolksdeklaration och ratificera ILO 169.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar: De kommande åren kommer vårt fokus ligga på att återupprätta och stärka urfolks- och minoritetspolitiken generellt efter denna mandatperiods nedskärningar. Vår ambition är en långsiktig och stark finansiering som ska ligga till grund för stärkta rättigheter. Vänsterpartiet har under lång tid drivit frågor i syfte att stärka de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter, inflytande och livsvillkor. Vi har på olika sätt kritiserat de brister som finns idag och lyft frågorna, inte minst genom motioner i riksdagen och där krävt att de nationella minoriteterna och urfolket samerna ska få ett starkare grundlagsskydd, att språk ska räknas som diskrimineringsgrund samt att inkludering, inflytandet och självbestämmandet ska stärkas. Vi är kritiska till att kommunerna i dag kan bryta emot lagen utan några konsekvenser. Vi anser att det måste finnas ett fungerande nationellt tillsynsansvar så att syftet med lagstiftningen efterlevs. Utöver våra förslag i motioner så avsätter vi även väsentligt mycket mer resurser i vår budget totalt 293,5 miljoner mer än regeringen. Se exempelvis riksdagsmotion 2025/26:2787 En politik för urfolket samer samt motion 2025/26:2786 En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Svar: Nej tyvärr inte. Sverige har haft nästan 20 år på sig att implementera FN:s urfolksdeklaration och över 30 år på sig att ratificera ILO 169. Det är genant att ett land som Sverige bryter mot grundläggande folkrättsliga principer som ska ge urfolk möjlighet att upprätthålla sin kultur, säkerställa ett fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC), självbestämmande och mycket mer som utgör basala rättigheter. Vänsterpartiet har därför under många år lyft frågan i riksdagen och krävt att FN:s urfolksdeklaration snarast bör implementeras i Sverige. Vi har även under lång tid krävt att Sverige ska ratificera ILO 169 och anser att konsultationslagen ska baseras på principen om rätt till fritt informerat förhandssamtycke (FPIC).
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
Svar: Ja. Se tidigare svar.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
Svar: Nej. Vänsterpartiet anser att de intressekonflikter som finns kring mark, jakt och fiske behöver minska genom lösningar som balanserar olika gruppers intressen, både inom den samiska befolkningen och mellan samer och andra aktörer. I ljuset av Girjasdomen är det viktigt att rättsläget utreds och klargörs. Det är olyckligt att samebyar tvingas stämma staten och därmed behöver genomgå långa och kostsamma processer för att få det utrett.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Concent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Svar: Ja. Se svar ovan.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Svar: Ja minst sagt. Det är tydligt att flera riksdagspartier tar alldeles för lätt på den kritik som Sverige får från FN till skillnad från oss.