1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Moderaterna värnar och ser värdet av den samiska kulturen inklusive rennäringen men gör samtidigt bedömningen att samhället måste kunna utvecklas och möta kommande behov nationellt och globalt. Det måste till exempel måste vara möjligt att utveckla gruvnäringen i norra Sverige.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Vår lösning för att fortsätta minska Sveriges klimatutsläpp består av flera delar där det allra viktigaste är att säkra tillgången på fossilfri el. Vi ser inte att vår samlade strategi för att minska klimatpåverkan kolliderar med ett urfolksperspektiv.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Rätten till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk har redan idag en starkare ställning jämfört med övriga modersmålsundervisning på övriga språk. Regeringen har även nyligen stärkt rätten till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk på gymnasiet. Det viktigaste är att kommunerna faktiskt lever upp till de skyldigheter som redan finns i skollagen och minoritetslagen. Vi ser positivt på att fjärr- och distansundervisning används i större utsträckning för att lösa tillgänglighetsproblem. Vi vill även att legitimationskrav för modersmålslärare införs för att höja kvaliteten. Därutöver är det arbetet som bedrivs på samiskt språkcentrum viktigt för samiskan.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar: Vi menar att en ökad kunskapsnivå om samerna sker bäst inom ramen för den befintliga politiken, bland annat när medel kanaliseras till olika organisationer som representerar samiska intressen. När samer utsätts för hatbrott är det polisens ansvar att utreda brotten och se till att de skyldiga ställs till svars. Vi satsar på fler poliser och vill renodla Polisens uppdrag med fokus på att ingripa mot, utreda och klara upp brott.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Svar: Vi ser inte att detta i grunden ska vara ett problem men frågor kring detta får hanteras mellan de som är bäst lämpade.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Moderaterna värnar och ser värdet av den samiska kulturen inklusive rennäringen, samtidigt som vi menar att delar av den kritik som riktas mot Sverige är missvisande.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar: Moderaterna prioriterar samisk kultur och språkrevitalisering. En pågående utredning – Sanningskommissionen för det samiska folket – kartlägger den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Sametinget har fått i uppdrag att stärka sitt arbete med frågor som rör återlämnandet av samiska mänskliga kvarlevor och föremål.
2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott där samer är en av de prioriterade minoriteterna. I juni 2025 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att genomföra insatser som förebygger och motverkar rasism mot samer.
Anslaget för den samiska teatern Giron Sámi Teáhter har förstärkts i syfte att stärka förutsättningarna för samisk konstnärlig utveckling och bidra till en ökad kunskap om samiskt liv, språk och kultur. För att nämna en del. Under nästa mandatperiod ser vi fram emot att ta emot Sanningskommissionens utredning samt fortsätta arbetet för att alla människor i Sverige ska kunna leva ett liv fritt från hat och rasism med samma rättigheter och möjligheter.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Ja.
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
Nej.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
Ja.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Concent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Vet ej.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Nej.
1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Vi anser att konsultationsordningen behöver stärkas samt baseras på principen om rätt till fritt informerat förhandssamtycke (FPIC), idag ser vi alltför många exempel på när den konsultationsskyldige ”missar” att bjuda in till konsultation exempelvis regeringen. Vi anser därför att lagstiftningen behöver utvärderas och stärkas så att den uppfyller sitt syfte. Det är även viktigt att systemet med samråd fungerar för att lagstiftningen ska leva upp till sitt syfte men alltför ofta tenderar samråd att få formen av informationsmöten där möjligheterna att påverka beslut är små eller obefintliga. Vi är därför öppna för att se över samrådsmodellen så att den kan utvecklas och uppfylla syftet om att säkerställa ett reellt inflytande. Även praktiska förutsättningar för att delta i samråd behöver stärkas exempelvis genom att representanter får arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vi vill även stärka lagstiftningen för att skydda våra kvarvarande naturskogar samt öka kraven på miljöhänsyn inom skogsbruket och vid omprövning av vattenkraft. Under lång tid har vi motionerat i riksdagen om att stärka urfolket samernas rättigheter bland annat genom att kräva en ratificering av ILO 169 samt att FN:s urfolksdeklarationen ska implementeras. Vi har även väsentligt mer resurser i vår budget till civilsamhällets organisationer vilket är viktigt för att stärka urfolkets organisering och möjligheter att kräva sin rätt och utöva sitt inflytande.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Klimatomställningen måste utgå från rättviseperspektivet som omfattar urfolkets perspektiv. Det förutsätter att resurser fördelas rättvist samt delaktighet och möjlighet till utformning av beslut. Vänsterpartiet vill att Sverige ratificerar ILO- konvention 169 för att stärka urfolkets rätt till inflytande över markanvändning och beslut. Vi har även föreslagit kraftigt ökade anslag för att skydda skog vilket skulle stärka klimatomställningen, biologisk mångfald och urfolkets kultur.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Vi anser att goda kunskaper i modersmålet är en grund för allt lärande och därför behöver modersmålsundervisningen stärkas. Vi vill att flerspråkighet ska främjas tidigt eftersom den är viktig för identitet, utveckling och kunskapsinhämtning. Samtidigt ser vi att de nationella minoritetsspråken är hotade och att utbildning i och på dessa språk är avgörande för att vända utvecklingen. Modersmålsämnet måste få högre status i skolan, bland annat genom garanterad undervisningstid och bättre tillgång till behöriga lärare och kvalitativa läromedel. Vi ser också ett stort behov av en sammanhängande utbildningskedja från förskola till högre utbildning, eftersom dagens system brister och har fått återkommande kritik.
Vi vill därför stärka hela utbildningssystemet för minoritetsspråk, säkra tillgången till utbildning och kompetens samt ta fram en långsiktig strategi för att bevara och utveckla de nationella minoritetsspråken. Vi vill även permanenta och stärka samiskt språkcentrums finansiering och har föreslagit en stipendieordning för att ge studenter som vill läsa samiska möjlighet att göra det utöver sina ordinarie studier utan att behöva ta ytterligare studielån.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar: De nationella minoriteterna och urfolket samer har historiskt sett varit utsatta för marginalisering, diskriminering och rasism, även från staten. I dag lever fortfarande fördomar kvar som drabbar både på gruppnivå och enskilda individer. Dessvärre har det rådande politiska klimatet medfört att rasismen riktad mot nationella minoriteter och urfolket samer ökar. Europarådets rådgivande kommitté lyfte redan 2023 hur den allt mer polariserade politiska diskursen verkar slå mot personer som hör till nationella minoriteter, särskilt de som hör till samiska, judiska och romska grupper. Många som engagerar sig inom civilsamhällets organisationer möter hat och hot på grund av sitt engagemang. Särskilt utsatta är unga som tillhör minoritetsgrupper. Det innebär att många organisationer håller både aktiviteter och mötesplatser hemliga och döljer kontaktuppgifter till förtroendevalda. Många lägger också betydande resurser på säkerhetsarbete. Vänsterpartiet menar att den här utvecklingen är ett hot mot vår demokrati. Om unga redan i början av sitt föreningsengagemang upplever otrygghet är risken stor att man inte vågar ta plats i samhällsdebatten och skräms till tystnad vilket vore en förödande utveckling. Vänsterpartiet vill bl.a. se betydligt större satsningar på civilsamhällets organisationer. Vi tror på att man genom att organisera sig på bästa sätt kan påverka samhället, höras i samhällsdebatten och nå egenmakt.
Gemensamt för hatbrotten som riktas mot urfolket samer och de nationella minoriteterna är att få anmälda brott leder till åtal och fällande dom. Detta får som konsekvens att brottsoffren upplever att det inte är någon idé att göra polisanmälan. Därför har vi föreslagit att polisen ska få i uppdrag att fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott mot bl.a. urfolket samer och de nationella minoriteterna. Vi vill även se över möjligheten att inrätta ett rapporteringsverktyg för rasistiska incidenter, i likhet med det som finns på Irland. För att höja kunskapsnivån anser vi att det samiska informationscentrumet bör få mer resurser och vi vill inrätta en nationalscen för Sápmi. Därutöver behöver naturligtvis sanningskommissionen för det samiska folkets del- och slutbetänkande spridas och tas till vara på för att skapa en större kunskap.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Svar: Sveriges inträde i Nato har inte förändrat vår politik för samiska rättigheter. Stora delar av Sápmi används idag som övnings- och testområde, både för svensk och för utländsk militär. När stora ytor av landet reserveras för militära övningar riskerar viktiga näringar som t.ex. turism, skogsbruk och rennäring att få stå tillbaka. Det är knutar som måste lösas. De säkerhetspolitiska spänningarna i och kring Arktis ökar. När isen smälter möjliggörs utvinning av de naturresurser som finns i Arktis och nya transportleder öppnas upp genom nordost- och nordvästpassagerna. Vi vill att Sverige ska ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen. Det finns säkerhetspolitiska skäl för Sverige och Europa att minska beroendet av stormakter som USA och Kina. Det handlar bl.a. om att öka brytningen av viktiga metaller och mineraler i inom EU. Vi menar att ingen markanvändningsutveckling inom gruvdrift eller energisektorn ska ske utan FPIC och hänsyn till lokalsamhället.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Trots att Sverige ratificerat olika internationella avtal och därmed förbundit sig att skydda och stärka de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion, så återstår mycket att göra. Fortfarande förekommer diskriminering, rasism och hatbrott mot människor som tillhör de nationella minoriteterna. Av denna anledning måste vi ständigt fortsätta att förbättra och utveckla rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen. Vänsterpartiet är positivt till att inkludera språk som en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen och har även motionerat om att stärka grundlagsskyddet för de nationella minoriteterna och urfolket samer. Det har vi lyft i motioner till riksdagen, senast i höstas. I övrigt ser Vänsterpartiet mycket allvarligt på den diskriminering som drabbar människor på grund av att de tillhör en nationell minoritet eller urfolk och vill att arbetet för att förebygga, förhindra och beivra diskriminering stärks. Vi har återkommande krävt att Sverige ska implementera FN:s urfolksdeklaration och ratificera ILO 169.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar: De kommande åren kommer vårt fokus ligga på att återupprätta och stärka urfolks- och minoritetspolitiken generellt efter denna mandatperiods nedskärningar. Vår ambition är en långsiktig och stark finansiering som ska ligga till grund för stärkta rättigheter. Vänsterpartiet har under lång tid drivit frågor i syfte att stärka de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter, inflytande och livsvillkor. Vi har på olika sätt kritiserat de brister som finns idag och lyft frågorna, inte minst genom motioner i riksdagen och där krävt att de nationella minoriteterna och urfolket samerna ska få ett starkare grundlagsskydd, att språk ska räknas som diskrimineringsgrund samt att inkludering, inflytandet och självbestämmandet ska stärkas. Vi är kritiska till att kommunerna i dag kan bryta emot lagen utan några konsekvenser. Vi anser att det måste finnas ett fungerande nationellt tillsynsansvar så att syftet med lagstiftningen efterlevs. Utöver våra förslag i motioner så avsätter vi även väsentligt mycket mer resurser i vår budget totalt 293,5 miljoner mer än regeringen. Se exempelvis riksdagsmotion 2025/26:2787 En politik för urfolket samer samt motion 2025/26:2786 En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Svar: Nej tyvärr inte. Sverige har haft nästan 20 år på sig att implementera FN:s urfolksdeklaration och över 30 år på sig att ratificera ILO 169. Det är genant att ett land som Sverige bryter mot grundläggande folkrättsliga principer som ska ge urfolk möjlighet att upprätthålla sin kultur, säkerställa ett fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC), självbestämmande och mycket mer som utgör basala rättigheter. Vänsterpartiet har därför under många år lyft frågan i riksdagen och krävt att FN:s urfolksdeklaration snarast bör implementeras i Sverige. Vi har även under lång tid krävt att Sverige ska ratificera ILO 169 och anser att konsultationslagen ska baseras på principen om rätt till fritt informerat förhandssamtycke (FPIC).
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
Svar: Ja. Se tidigare svar.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
Svar: Nej. Vänsterpartiet anser att de intressekonflikter som finns kring mark, jakt och fiske behöver minska genom lösningar som balanserar olika gruppers intressen, både inom den samiska befolkningen och mellan samer och andra aktörer. I ljuset av Girjasdomen är det viktigt att rättsläget utreds och klargörs. Det är olyckligt att samebyar tvingas stämma staten och därmed behöver genomgå långa och kostsamma processer för att få det utrett.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Concent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Svar: Ja. Se svar ovan.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Svar: Ja minst sagt. Det är tydligt att flera riksdagspartier tar alldeles för lätt på den kritik som Sverige får från FN till skillnad från oss.
1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Det är viktigt att urfolket samernas rättigheter tas hänsyn till vid markexploatering. Under den tidigare s-ledda regeringen infördes bland annat en konsultationsordning vilket var ett steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Både klimatomställningen och urfolket samernas rättigheter är viktiga för oss. Det krävs att man väger in båda perspektiven vid beslut om exempelvis öppnande av gruvor eller anläggning av vindkraft. Klimatomställningen är samtidigt något som är angeläget för alla.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Vi har under mandatperioden drivit på för en allmän ambitionshöjning för minoritetspolitiken, och föreslagit medel för detta. Framåt vill vi också satsa på, och permanenta, de språkcentrum som visat sig vara centrala aktörer i att bevara och utveckla språken och kulturarvet de nationella minoriteterna. Genom att ge dem möjlighet att arbeta långsiktigt och stabilt kan vi säkerställa att deras värdefulla arbete kan fortsätta. Vi vill också permanenta satsningen på nationella minoritetsbibliotek, både fysiska och digitala, för att förbättra de nationella minoritetsgruppernas möjligheter att tillgå material på sina modersmål och om sina kulturer. Vi vill också stärka modersmålsundervisning och den nationella minoritetsspråksundervisningen i skolan.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar: Socialdemokraterna är ett parti som alltid står upp mot hat, hot och rasism. Det arbete som Sanningskommissionen för det samiska folket har gjort och fortfarande gör är ett viktigt för att belysa historiska övergrepp men också ge insikter för arbetet framåt. Hot och rasism får aldrig accepteras.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Svar: Att slå vakt om rikets säkerhet är statens mest grundläggande uppgift, och i det arbetet är Nato-medlemskapet en viktig del. Samtidigt ska samernas rättigheter som urfolk alltid beaktas i beslut där det kan uppstå intressekonflikter. Skyddet av Sveriges säkerhet har dock en unik tyngd vid sådana avvägningar.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Under den tidigare s-ledda regeringen infördes bland annat en konsultationsordning vilket var ett steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden. Därtill har vi under hela mandatperioden drivit på för en allmän ambitionshöjning för minoritetspolitiken och avsatt medel för detta.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar: Vi vill stärka minoritetspolitiken och har bland annat föreslagit ett stärkt grundanslag till minoritetspolitiken, liksom permanentande av språkcentrum och de nationella minoritetsbiblioteken. Det är vidare viktigt att public service tar ett ansvar för programverksamhet på de nationella minoritetsspråken och att det finns kulturstöd för att stödja minoritetsspråken.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Det finns alltid mer att göra för att stärka urfolkets ställning, kultur och möjlighet att bevara sina traditioner, men Sverige står upp för urfolks rättigheter både i Sverige och internationellt.
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
Innan en ratificering kan ske måste de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna vara noggrant utredda. Konsultationsordningen som nu finns på plats pekar på skyldigheten att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
I en rättsstat river man inte upp domar. Däremot är vår hållning att vi behöver en ny lagstiftning som säkrar inflytande för alla parter med samförvaltning, där staten har ett huvudansvar.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Concent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Den konsultationsordning som finns är till för att ge det samiska folket möjlighet att ge sina synpunkter på beslut som har stor betydelse.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Kritik ska alltid tas i beaktan och värderas och det finns definitivt saker som behöver göras för att ytterligare stärka urfolksrättigheterna.
1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Vi vill verkligen värna de samiska kulturyttringar som är öppna för alla samer. När det gäller renskötseln menar vi att det behövs en bättre balans mellan rennäringens intressen och övriga samhällets behov.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Vi ser inte klimatfrågan ur ett urfolksperspektiv speciellt, vi arbetar för att på ekonomiskt hållbara sätt ställa om samhället till att bli fossilberoende.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Vi skulle gärna satsa mer på de samiska språken och kommer inom kort att anordna ett seminarium i riksdagen kopplat just till hur staten bättre kan främja de samiska språkens fortlevnad.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar: Hat, hot och rasism hör inte hemma i Sverige, vi har lagstiftning mot dessa företeelser och den lagstiftningen gäller hot och rasism mot samer såväl som andra grupper som utsätts.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Svar: Omvärldsläget är extremt allvarligt och hoten mot Europa och Sverige är något vi behöver ta på största allvar. Vi har gått med i Nato av en anledning och vi ser att det är av yttersta vikt att vi tillsammans med Nato arbetar för vår gemensamma säkerhet och det betyder att en del andra intressen kommer att behöva stå tillbaka. Men ingen ska inbilla sig att dessa intressen hade fått större gehör vid ett militärt angrepp från tredje land. Så alternativet är långt värre, nu kommer säkerheten först.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Vi delar inte FN’s syn på frågan så vi bedriver inget särskilt arbete i den frågan.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar: Vi vill begränsa rennäringens särintressen och på så sätt öka möjligheterna för samer utanför samebyarna att få bättre tillgång till friluftsliv, jakt och fiske på statens marker. Vidare vill vi satsa på att stärka de samiska språken och de kulturyttringar som inte begränsas till att man är medlem i en sameby.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Med tanke på att samer i Sverige har likvärdiga eller fler rättigheter än övriga medborgare så ser vi i vart fall inte att Sverige på något sätt ligger efter i urfolksrättssammanhang.
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
Nej, absolut inte.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
Ja, vi vill se en annan lagstiftning, där rätten att upplåta jakt och fiske alltid ska tillfalla markägaren och där rätten att bedriva naturbetesbaserad renskötsel skiljs helt från rätten att jaga och fiska. Det är inte en tidsenlig ordning.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Concent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Nej, vi ser att dagens ordning är en inskränkning i äganderätten och tycker att den samplanering som råder i dag med skogsbruket är alltför hämmande för svensk skogsindustri.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Nej, absolut inte.
1. Hur jobbar ert parti för att skydda urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i samband med markexploateringar och industriomställning?
Svar: Miljöpartiet arbetar för att samernas rätt till mark och vatten ska stärkas i lag och väga tyngre i samband med markexploateringar. Skyldigheten att samråda med berörda samiska aktörer måste stärkas, samtidigt som samiska aktörer garanteras tillräckliga resurser för att delta i samråden. Även samiska ungdomsorganisationer bör få komma till tals i frågor som påverkar deras förutsättningar och framtiden för samiskt liv. Vi vill också att tillståndsprövningar tar hänsyn till de samlade, kumulativa effekterna på renskötseln, samisk kultur och naturen och att större del av intäkter från naturresurser i Sápmi bidrar till samiskt samhällsliv, språk och kultur.
2. Hur ska ert parti jobba för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till år 2030 och samtidigt jobba för klimaträttvisa ur ett urfolksperspektiv?
Svar: Klimaträttvisa är en förutsättning för en framgångsrik klimatpolitik. Miljöpartiet har tagit fram en omfattande plan för att nå klimatmålen på ett rättvist sätt. Vi vet att samer drabbas hårt både av klimatförändringarnas konsekvenser och åtgärder som genomförs i omställningens namn. Därför är det helt avgörande att urfolks rättigheter respekteras och stärks i den gröna omställningen. Samtidigt ser vi att samisk och annan urfolkskunskap är en viktig del av lösningen på klimatkrisen, som bör tas tillvara för att skapa en långsiktig och rättvis politik som inte bara minskar utsläppen utan respekterar mänskliga rättigheter och alla ekologiska gränser.
3. Hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och urfolksrätt?
Svar: Miljöpartiet vill att unga samers rätt till sitt språk ska gälla i praktiken, inte bero på vilken kommun man bor i. Samiska är både ett nationellt minoritetsspråk och ett urfolksspråk, och staten har ett särskilt ansvar att säkra undervisning, lärare och läromedel. Vi vill stärka modersmålsundervisningen, införa nationellt minoritetsspråk som eget ämne och garantera mer undervisningstid inom skoldagen. Skolverket bör få ett tydligt uppdrag att samordna undervisningen, inklusive fjärrundervisning, och främja läromedel på samiska.
4. Hur jobbar ert parti för att öka kunskapsnivån i Sverige om urfolket samerna med anledning av hat, hot och rasism som drabbar samer?
Svar: Vi tror att mer kunskap och förståelse, är grunden till att motverka hat, hot och rasism. I detta har skolan en central roll, vi vill stärka kunskapshöjande insatser om urfolksrätt, om statens övergrepp mot samer och om situationen för samer idag, särskilt unga samer. Samhällets reaktion på rasism, hat och hot mot samer måste samtidigt skärpas. Vi vill stärka polisens hatbrottsarbete, bekämpa hatbrott på nätet, införa en stödlinje för hatbrottsutsatta och se över diskrimineringslagen så att språk blir en diskrimineringsgrund. Sanningskommissionen för det samiska folket kommer att presentera sin slutrapport senare i år, det kommer vara en viktig grund för fortsatt arbete. Kommissionens slutsatser måste, när de kommer, tas på allvar och följas upp i nära dialog med samer.
5. Hur jobbar ni med att säkerställa samiska rättigheter med anledning av Natointräde och nuvarande säkerhetspolitiska läge?
Svar: Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och i en nödvändig upprustning av totalförsvaret. Miljöpartiet står upp för folkrätten och för samiska rättigheter. Samers rättigheter ska beaktas i försvarets utbyggnad och verksamhet, liksom i all annan verksamhet på samisk mark. Det är av yttersta vikt att Sverige står upp för Ottawafördraget mot personminor.
6. Såväl FN:s rasdiskrimineringskommitté som Diskrimineringsombudsmannen har riktat skarp kritik mot att Sverige brister i att skydda samers rättigheter som urfolk. Hur jobbar ert parti för att rätta till bristerna?
Svar: Miljöpartiet tar kritiken från FN:s rasdiskrimineringskommitté och Diskrimineringsombudsmannen (DO) på största allvar. Sverige måste leva upp till sina skyldigheter gentemot samerna som urfolk. Mycket måste göras för att åtgärda de brister som FN och DO har uppmärksammat. Miljöpartiet vill, bland annat, stärka skyddet mot diskriminering genom att se över diskrimineringslagen och införa språk som diskrimineringsgrund. Vi vill också att DO får mer resurser så att de i högre grad kan utreda diskrimineringsanmälningar och driva ärenden till domstol.
7. Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Svar: Under den gångna mandatperioden har vi i Miljöpartiet drivit bland annat drivit frågor som berör samisk rätt till språk och kultur, återbördande av samiska kvarlevor och föremål, arbetat för att bekämpa hat, hot och rasism mot samer och stått upp för urfolksrätten i samband med till exempel gruvplanerna i Gállok, Girjasdomen och jakt- och fiskerättigheter. De kommande fyra åren vill vi återinföra en kraftfull satsning på nationella minoritetsspråk, stärka samiskt inflytande och självbestämmande. Miljöpartiet kommer fortsätta driva en ratificering av ILO 169, att Renmarkskommitténs arbete återupptas och se till att urfolksrätten respekteras i klimat-och miljöpolitiken.
Ja eller nej (motivera gärna svaren):
1. Är Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Nej, tyvärr. Sverige har en lång tradition när det gäller att värna om mänskliga rättigheter, men när det kommer till att värna urfolksrätten så har Sverige visat en tydlig dubbelmoral. Det blev inte minst tydligt i samband med antagandet av ILO:s konvention 169 1989, då Sverige ställde sig bakom ett antagande och tog initiativ till en resolution som uppmanade övriga medlemsstater att ratificera. Dessvärre har Sverige för egen del inte ratificerat konventionen, till skillnad från till exempel Norge.
För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sverige står upp för mänskliga rättigheter för urfolk både runt om i världen och här i vårt eget land, tyvärr ser det inte ut så idag utan urfolksrätten får gång på gång stå tillbaka för andra intressen.
2. Ska Sverige ratificera ILO nr 169?
Ja. Miljöpartiet längre drivit på för en ratificering, bland annat under tiden vi satt i regering men då fanns tyvärr inte en majoritet för det i riksdagen. En ratificering skulle stärka samers rättigheter här och innebära en väldigt tydlig signal mot omvärlden om att Sverige står upp för urfolks rättigheter.
3. Bör HD:s dom som ger samebyn Girjas ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske rivas upp?
Nej. Utspelet från Sverigedemokraterna om att Girjasdomen bör rivas upp är populistiskt och polariserande. Det visar en anmärkningsvärd historielöshet och en grundläggande brist på förståelse för att samers rättigheter som urfolk är kopplade till kulturutövning genom renskötsel, mark och naturresurser, och skyddas av såväl svensk grundlag som internationella konventioner.
Utspelet är också en attack på rättsstaten. Retoriken kring att “riva upp” en HD-dom är en farlig normalisering av idén att politiken ska kunna överpröva domar från oberoende domstolar. För Miljöpartiet är det en självklarhet att det inte är politikens roll att recensera eller ogiltigförklara domstolarnas beslut.
4. Ska samer kunna säga nej till exploateringar i enlighet med FPIC (Free prior and Informed Consent/Fritt, på förhand givet och informerat samtycke)?
Ja. Miljöpartiet har länge påtalat att Sverige bör ratificera ILO 169, där återfinns principen om fritt och informerat förhandssamtycke. Det är ett återkommande problem idag att det samiska folkets kunskap och intressen inte tas till vara i tillräckligt stor utsträckning i samrådsprocesser – vi måste stärka implementeringen av samråd genom att stärka lagstiftningen. Vi vill också se att samiska representanter garanteras tillräckliga resurser för att delta i samråd, det görs inte idag.
5. Är den upprepade kritiken från FN att Sverige brister i att säkerställa samernas urfolksrättigheter befogad?
Ja. Vi i Miljöpartiet tar den kritik och de synpunkter som uppmärksammats från bland annat FN på mycket stort allvar. Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges förpliktelser i att respektera mänskliga rättigheter. Urfolket samerna ska fullt ut kunna åtnjuta de rättigheter de har enligt svensk lag och internationell rätt. Än idag utsätts samer för övergrepp och diskriminering – vi har ett stort ansvar att lära av historien och att säkra allas rätt till språk, kultur och inflytande.
