mars 2022

Trender och identitet, nr 1/2022

I Sápmi har vi begåvats med många kreativa och duktiga duojarat som kan traditionerna och samtidigt är nyskapande. Det gör att exempelvis gáktin kan vara trendig samtidigt som den är traditionell.

Under de senaste två åren har tillfällena att träffas varit begränsade, och det är ju när vi träffas som kreativiteten växer ytterligare. Även den minst duodjiintresserade, exempelvis jag, kommer på sig själv med att trendspana när tillfälle ges. Som till exempel på Jokkmokks marknad.

Hur ska vi kunna veta vad som trendar när vi inte träffas? Nelly Engström, tidigare duodjielev på Samernas, kallar sig själv för en riktig duodjinörd och hon tog sig an uppdraget att fördjupa sig i duodjitrender med några unga duojarat.

Så, vad är trendigt då? Mer tillbehör till gáktin, starka och klara färger, traditioner från början av 1900-talet är några av svaren. Kanske är ni några som just nu inspireras av Jenni Laitis laxrosa gákti som ni ser på omslaget. Läs mer om den och svaren från våra trendspanande duojarat i detta nummer.

Att veta vem man är och ha en trygg identitet är ett ständigt aktuellt ämne. För vissa är det en självklarhet, för andra är det ett sökande och en saknad. Ingen historia är den andra lik och oavsett vilken identitet man har så är det okej att tvivla och lika okej att stå upp för den man är. Ens identitet behöver inte vara densamma under hela livet, det är den nog sällan, och det berättar professor Siv Kvernmo om i detta nummer. Några unga som vi pratat med resonerar också kring temat identitet.

Gruvplanerna i Gállok utanför Jokkmokk har funnits i människors medvetande ett bra tag nu och ett antal manifestationer har hållits genom åren. Senast i början på februari när Sáminuorra och Fridays for Future manifesterade i Gállok. Den berättar vi om i detta nummer. Och för er som har svårt att minnas det som hänt så har vi även satt ihop en tidslinje med ett urval av händelserna kring Gállok hittills. När Nuorat gick i tryck fanns ännu inget beslut om gruvan i Gállok.

I skrivande stund befinner sig omkring två miljoner människor på flykt från Ukraina och oron i Europa är påtaglig sedan Ryssland invaderade Ukraina. Hur kriget kommer att påverka världen, Europa och Sápmi i närtid och i framtid vet vi inte. Ett ljus i mörkret är den medmänsklighet som många människor visat prov på och det ger hopp för framtiden. Våra tankar går till alla oskyldiga människor som drabbas.

Katarina Hällgren

Birra nord, nr 1/2022

Silvermästare

Mångkonstnären Randi Marainen är en av de samiska silversmeder i Sápmi som har längst erfarenhet av silversmide, och har fått flera utmärkelser för sitt arbete. Nu är hon också den första silversmed i svenska Sápmi som fått mästarbrev i samiskt silver. Mästarbrevet delas ut av Svenska Hantverksrådet, och det är Sámi Duodji som är branschorganisation.

Randi Marainen säger till Sameradion & SVT Sápmi att hon är hedrad och att det är en stor händelse att få mästarbrev i silver.

Sofia skådis igen

Sofia Jannok är en av skådespelarna i långfilmen Ellos Eatnu som handlar om Altakonflikten.

– Det är en ära att få vara med, det här är den hittills viktigaste filmen som finns, säger hon i en intervju med NRK Sápmi.

Hon menar också att det är viktigt att beskriva samernas kamp, och det som satte igång många rättighetskamper.

– Grunden är nog att man vill ge en bild av samernas rättighetsfrågor i stort, inte bara enskilda händelser, säger hon i intervjun.

Inspelningarna i Alta avslutades i månadsskiftet januari/februari, och filmen har premiär om ungefär ett år. Regissör är Ole Giäver.

Konsultation

Med minsta möjliga marginal röstade Konstitutionsutskottet igenom förslaget på en konsultationsordning med samerna. S, MP, C, V och L röstade för, M, KD och SD emot.

Enligt förslaget till ny lag ska konsultationen fortsätta tills enighet eller samtycke i den fråga som är som är orsak till konsultationen uppnåtts eller tills den konsultationsskyldige eller den samiska företrädaren förklarar att enighet eller samtycke inte kan nås i ärendet.

Den nya lagen gäller från 1 mars 2022 och omfattar regeringen och förvaltningsmyndigheter. Kommuner och regioner ansluter 2024.

Lise prisad

Lise Tapio Pittja är årets Asa Kitok-stipendiat. Hon har arbetat med samisk slöjd i 35 år, och tog mästarbrev i duodji 2016. Stipendiet anses vara ett av de mest prestigefyllda stipendier som slöjdare från svenska sidan Sápmi kan tilldelas.

I motiveringen säger Sámi Duodji bland annat att Lise Tapio Pittja är en mångsidig designer och duojár som uppvisar stor bredd i sitt slöjdande både vad gäller tekniker och materialval. Hennes skapande ger en reflektion av trygghet och naturens lugn, ofta med en koppling till den samiska mytologin. Prissumman är i år 75 000 kronor. Förutom äran och prissumman får stipendiaten utforma en egen utställning som visas under Jokkmokks vintermarknad.

Sikku till Bryssel

Olov-Anders Sikku är ny pressekreterare för Socialdemokraternas EU-parlamentariker Erik Bergkvist i Bryssel. Han tillträdde den 1 februari.

Olov-Anders Sikku har tidigare arbetat som samepolitisk ledarskribent för Östersunds-posten och har bland annat en Masterexamen i Statsvetenskap från Uppsala universitet.

Gualinga prisad

Olof Palmepriset 2021 tilldelas Patricia Gualinga, ledare för Kichwa-folket i Sarayaku i ecuadorianska Amazonas. Patricia Gualinga har i många år varit en profil i protesterna mot den landskövling som olje-, gruv- och skogsbolag orsakar.

”Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog”, sägs i motiveringen.

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar.

Nina Gualinga, systerdotter till Patricia Gualinga, riktar i ett instagraminlägg ett tack till Sveriges statsminister Magdalena Andersson för att hennes moster och kampen för rättigheter, marker och framtid i Amazonas uppmärksammas med Olof Palmepriset. I samma inlägg vädjar hon till Magdalena Andersson och regeringen att respektera urfolksrättigheterna i Sverige och sätta stopp för den planerade gruvbrytningen i Kallak.

”Samtidigt som ni gratulerar Patricia som har kämpat mot exploatering av naturresurser på urfolksmarker i Amazonas, så pågår en liknande kamp i norra Sverige och vi vet ännu inte i vilket beslut den socialdemokratiska regeringen kommer landa i. Vår kamp i Amazonas och kampen i Sápmi handlar om samma sak: skydda moder jord och vårt folks överlevnad.”

Namnbyte

Det amerikanska fotbollslaget Washington NFL byter nu namn till the Commanders.

Detta görs efter årtionden av protester från urfolk, som påpekat att deras förra namn var rasistiskt, eftersom det var ett nedlåtande ord för landets urfolk. Laget har också skaffat en ny logga. Den tidigare loggan var en stereotyp bild av en urfolksman.

Indian Country Today rapporterar att anledningen till namn- och loggabytet är krav från stora sponsorer.

Källa: Sameradion & SVT Sápmi

Årets roman 2021

Ann-Helén Laestadius bok Stöld får Adlibrispriset i kategorin Årets roman 2021. Vinnarna röstas fram av läsare, och omkring 20 000 personer har varit med och röstat i tävlingen.

Författaren menar att det är en av hennes viktigaste böcker hittills.

Källa Sameradion & SVT Sápmi

”Smygfota kulturministern”

Sametinget har vid flera tillfällen framfört önskan om att få ta över ägandet av de rasbiologiska bilderna som finns på arkivet i Uppsala, men önskan har inte beviljats av vare sig universitetet eller kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Komikern och programledaren Kristoffer Ahonen Appelquist lade med anledning av detta fram ett förslag till Sametinget i satirprogrammet ”Svenska Nyheter”.

”Nu gör vi så här. Sametinget, ni skickar Bingo Rimér för att smygfota kulturministern.”, sa han bland annat.

Ny app

Med hjälp av appen IndyLan hoppas Samerådet att fler ska få möjlighet att lära sig nordsamiska. Appen, som finns i både AppStore och hos GooglePlay, har skapats inom ramen för ett EU-projekt, och är gratis.

Ögonblicket

En manifestation mot gruvplanerna väntar och en eld ska tändas. Klimataktivisten Greta Thunberg hjälper till att skotta bort snö.

Birra lule, nr 1/2022

Urfolk kompenseras

Kanada har utlovat upp till 40 miljarder kanadensiska dollar (287 miljarder kronor) för att kompensera urfolken för den diskriminering de utsatts för. I september ifjol fastställde Högsta domstolen ett beslut från 2016, och beordrade att 40 000 kanadensiska dollar (287 000 kronor) skulle utbetalas till varje barn som fanns med i välfärdssystemet efter 2006.

Regeringen tänkte överklaga domen, men när över 1 100 omärkta gravar upptäcktes på platserna för tidigare internatskolor, drog regeringen tillbaka planen på överklagande.

Fram till 1996 separerade Kanadas skolsystem urfolksbarn från sina familjer och skickade dem till internatskolor. Många av barnen blev undernärda, misshandlade och sexuellt utnyttjade, och uppskattningsvis 6 000 barn dog i skolorna. Det uppger BBC News.

Hårdslöjdsbok

Författarna Lisa Gaelok, Gun Aira och Katarina Spik Skum har fått 60 000 norska kronor från Samerådet för att ta fram en lulesamisk hårdslöjdsbok utifrån dagens ortografi.

De har samlat över 800 lulesamiska ord, och boken kommer att innehålla både ordlista, text och bilder. Boken riktar sig till lärare, studenter och andra språkintresserade.

Ny jurymedlem

Maxida Märak finns nu med i juryn för Raoul Wallenbergpriset. Priset har delats ut sedan 2012 till en person som arbetar mot rasism, diskriminering och för alla människors lika värde. Som ny jurymedlem kommer Maxida Märak att bidra med erfarenheten av hur det är att tillhöra ett urfolk.

– Jag tillhör en av de många grupper som lever i ett demokratiskt land men fortfarande behöver utstå förtryck, säger hon i en intervju på raolwallenberg.se

Rieban på pitesamiska

Räven, som de senaste åren varit en populär figur i samiska barnprogram kommer nu att göras på pitesamiska. Producenten Jenny Israelsson Skoglund säger till SVT Sápmi att det är en del utmaningar, men att det är kul att visa att det är möjligt. Det är första gången SVT gör ett barnprogram på pitesamiska.

Unga stipendiater

Travkusken Nathalie Eriksson, Östersund och fotbolls- och hockeyspelaren Niklas Kitok från Gällivare har bägge två fått ta emot stipendium från John Kuoljoks minnesfond.

Niklas Kitok spelar hockey i Malmberget AIF under vintern, och fotboll i Gällivare SK under sommaren.

Nathalie Eriksson blev Östersunds bästa kategori B kusk på Östersundstravet 2020, och hennes häst Rakkaus blev Östersunds bästa kategori B-häst.

John Kuoljoks minnesfond förvaltas av Storlule sameförening, och fondens syfte är att stimulera samiska ungdomar mellan 12-15 år till vidareutveckling inom idrott, duodji, musik, skrivande eller annan konst. Stipendiet är på 2 500 kronor.

Ortnamnsskämt

Språktidningen har utsett namnet på ett fjäll i Jokkmokks kommun till Sveriges roligaste ortnamn. Dock är det den svenska versionen, Snålkul, som prisats. Olle Kejonen, doktorand i samiska språk vid Uppsala universitet ryckte in och redde ut begreppen i en intervju i SVT Sápmi. Där förklarar han att fjället heter Snålkkukk som kommer från samiskans snålkke som betyder brant klippa.

– Det här namnet är bara roligt när man läser det på svenska.

Han säger att det positiva med tävlingen är att det blivit en diskussion om ortsnamn, eftersom det finns mycket kunskap och information i samiskan om platserna och hur man brukat marken.

Birra syd, nr 1/2022

Fotbolls-VM

FA Sápmis damer har bra chanser att vinna Conifas första världsmästerskap i fotboll för damer. Det säger FA Sápmis president Håkan Kuorak i en intervju med Sameradion & SVT Sápmi.

– Jag ser att vi har ett jättebra lag, så chanserna är stora, säger han.

VM:et hålls i början av juli, i norra Indien. Arrangör är Tibet.

Forskning

Varför uppstår likartade konflikter inom minoritetsgrupper i Australien och i samhällen i Sápmi? Den frågan ska Kristina Sehlin MacNeils försöka besvara i ett flera år långt forskningsprojekt. Kristina Sehlin MacNeils ser flera likheter mellan konflikterna, trots att det handlar om olika typer av situationer, olika länder, olika klimat och olika lagar. I Sápmi kommer hon bland annat att titta på lokalsamhällena Kiruna och Lycksele. Kristina Sehlin MacNeils är knuten till centret för samisk forskning Várdduo, och forskningen ska presenteras om fyra år.

Barnbok

Jåvva gaavna – Jåvva gávdná. Att skriva och sälja en barnbok på nord- och sydsamiska är den uppgift Alva Fjellström och Maret Kuhmunen satsar på i sitt UF-företag, med namnet Gärja UF. Läs mer på Instagramprofilen @garjauf.

Utställning

”Vems är du” är namnet på en utställning om minoriteterna samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar, som nu visas i Stadsmuseet i Stockholm. Tio personer är porträtterade i utställningen, och en av dem är Sebastian Björkman, med släktnamnet Partapouli. Sebastian är uppväxt i Stockholm, och han hoppas att utställningen ska förmedla hopp för de som söker sin identitet och stärka de samer som bor i Stockholm.

Källa: Sameradion & SVT Sápmi.

Nytt namn

På den samiska nationaldagen, den sjätte februari, ändrade Skogsmuseet i Lycksele namn till Skogs- och samemuseet. Nyinvigningen var en del av firandet av nationaldagen, och skedde bland annat med jojk av Jörgen Stenberg. I en intervju i P4 Västerbotten säger museichefen Eva Lundström att de samiska samlingarna och den samiska kulturen ska synliggöras på ett mycket bättre sätt än tidigare.

– Vi kommer att jobba en del med utställningarna, vi har många samlingar som inte ryms idag, men sen ska vi också jobba i en samtid med föreläsningar, med diskussion och använda museet som en plattform för dialog och diskussion, säger hon.

Natur- och miljöpris

Maja Kristine Jåma har fått Trøndersk natur- och miljöpris. I motiveringen sägs att hon värnar om den samiska kulturen och rätten att driva den, och hon har kämpat för samernas sak i flera stora frågor, bland annat i frågan om vindkraft i den så kallade Fosen-saken. En fråga som betecknas som den viktigaste frågan ur samisk synpunkt sedan Alta. Till NRK Sápmi säger Maja Kristine Jåma att priset ger henne mer motivation, och bekräftar att det hon försöker förmedla faktiskt når fram.

Årets duodjielever vill bevara det värdefulla

För andra året i rad blev Jokkmokks marknad digital och ännu en kull avgångselever på slöjdlinjen fick lov att anpassa sin vernissage efter restriktionerna.

– Det är så klart tråkigt, men jag har inte valt att gå på Samernas för att vara på marknaden, jag går här för att jag vill lära mig slöjda, konstaterar Erica Jonsson.

Det var tio trötta men lyckliga elever som blickade ut över sin duodjiutställning Seailluhit, att bevara något värdefullt, när den äntligen var på plats.

– De senaste tre veckorna innan utställningen har det inte blivit mycket sömn. Alltså klockan tre har blivit det nya midnatt, så vi har kämpat på, säger Inga Máret Solberg Åhrén.

Tre veckor innan Jokkmokks marknad skulle dra igång kom beskedet, marknaden blir digital. Och jo, det var tungt, medger flera av eleverna, även om det hela tiden funnits en vetskap om risken att pandemin skulle sätta stopp för en fysisk marknad.

– Vi har ju varit inställda på att det skulle bli marknad, men för mig var det jobbigast att höra att vi hade kunnat genomföra ett vanligt vernissage sju dagar senare, säger Ida Jannok och syftar på att restriktionerna togs bort den 9 februari.

Fjolårets avgångselever fick tidigt veta att marknaden inte blir av, så de var förberedda och inställda på digitalt vernissage. Så blev det inte för årets tvåor.

– Det var jättetufft att få beskedet så sent, även om man förstår varför det blev som det blev. Men det hade känts lättare om vi hade fått beskedet lite tidigare, säger Ebba Svonni.

När utställningen väl var på plats i aulan på Samernas var det första gången de såg varandras verk.

– Det är så inspirerande att se för man är så inne i sitt eget. Man ser bara vad den som sitter närmast en gör. Men att få samla alla våra fina saker så här, det är ju som en aha-upplevelse, säger Ebba Svonni.

Under förra året tvingades klassen, som då gick första året, att ha större delen av undervisningen på distans. Denna höst har de fått tillbringa på skolan och många timmar har gått åt till att slöjda inför utställningen.

– Vi har ju fått gå igenom det här tillsammans och jag tycker att vi är ett härligt gäng. Även om vi pluggat mycket på distans ifjol och varit ifrån varandra så har vi gjort det här tillsammans och det har varit det viktigaste, säger Erica Jonsson.

Förutom digitalt vernissage så har besökare kunnat boka tid för att se utställningen på plats.

Bland de 38 alster som visades upp under marknadsveckan kunde besökarna bland annat beundra väskor, vävda band, mössor, kappor, knivar och träföremål.

Erica Jonsson hade kämpat hårt med både förarbetet och sömnaden av en muadta.

– Jo, det var ganska mycket jobb, säger hon leende och hennes klasskompisar avslöjar att hon fick tejpa armarna under skinnberedningen på grund av skavsår.

Anja Linnéa Sjulsson hade bland annat gjort en tsovvehtahkemed en ”hemlig” detalj gömd i mitten.

– Jag kan avslöja vad det är. Jag har sytt in en mässingsring från vårt gamla lappskatteland i amuletten.

Trots glädjen över att lyckas få till en utställning med imponerande föremål så sörjer eleverna att deras äldre inte fick se utställningen på plats.

Närmast väntar sommarutställning på Ájtte, förhoppningsvis en fysisk version och inte digital.

– Vi återkommer med det. I höstas trodde vi ju att det skulle bli en fysisk marknad, så vi får inte ta ut något i förskott och jinxa. Men då kanske vi kan bjuda in våra äldre till vernissage, säger Ebba Svonni.

Text Katarina Hällgren

Astrid kombinerar musik med företagande

Astrid Lindstrand Tuorda, från Randijaur utanför Jokkmokk, går sista året på musiklinjen på gymnasiet i Kiruna. Musik är hennes största hobby och nu driver hon UF-företaget Juojgos där hon ska spela in remixer av lulesamiska jojkar.

Du har startat UF företag, där du ska producera cd-skivor med moderna remixer av lulesamiska jojkar. Varför det?

– Eftersom jag går musiklinjen på gymnasiet så tänkte jag ville göra ett UF-företag som handlar om musik. Det var faktiskt mamma som spånade fram idén om att göra ett sådan här projekt.

Vad har du lärt dig av att driva ett eget skivbolag hittills?

– Hittills har vi fått lära oss att pröva på att göra affärsplan och gå till banken och skaffa ett företagskonto. Eftersom varje företag ärindividuellt blir det mest ekonomi. Det har inte varit jättesvårt och inte så jättemycket att hålla reda på. Men resultatbudget och likviditetsbudget var ju nya saker för mig.

Vad är lätt och svårt med att driva UF?

– Det blir lätt om du har en produkt eller en tjänst som du verkligen tycker om och som är roligt att göra. Som nu ska jag göra cd-skivor och musik brinner jag för. Det blir lätt eftersom jag tycker det är roligt. Det svåraste jag stött på hittills är väl att nå ut till så många som möjligt. Jag är ju på sociala medier, men jag skulle vilja på något sätt ut ännu mer. Det är nog det svåraste att kunna marknadsföra sig så att folk hittar till en.

Du har gjort remixer av lulesamiska jojkar, vilka jojkar har du valt och varför?

– Jag saknar lite grann den lulesamiska musiken och jojken. Det är väldigt mycket nordsamiskt, så jag tänkte varför inte göra lulesamiska jojkar när det är något som behövs.

Är dina eller någon andras jojkar?

– Det är andras lulesamiska jojkar. Vi har en jojk som är inspelad 1914, men den nyaste är väl från 2010-talet.

Vilken remix tycker du bäst om och varför?

– Jag har börjat lite på alla jojkar, men allt är i inte klart ännu. Men den jag har hållit på mest med och försöker få klar just nu är faktiskt en av Anders Paulus Hulju. Då han sitter på Fjälletheter den. Och den tror jag kommer att bli väldigt bra.

När sjöng du för publik första gången?

– Det var länge sedan. Jag tror jag var 9 år eller 10 år. Och det var när jag var med i kulturskolan i Jokkmokk. Då både jojkade jag och sjöng några sånger.

Vilka är dina musikaliska förebilder?

– Jag har ingen speciell idol men jag gillar verkligen att lyssna på Felgen Orkester och många andra så klart. Och självklart Adele hon är ju jättejätteduktig på att sjunga. Man strävar ju alltid att bli bättre så klart, då lyssnar jag mycket på Adeles musik. Hon är ju så himla duktig.

Vilka förväntningar har du på 2022?

– Det är att få ut den här skivan till så många som möjligt och att jag fortsätter få sånguppdrag med olika konserter. Jag ska bland annat medverka på Påskfestivalen i Kautokeino.

Vilken är din favorit grupp/artist från Sápmi?

– Felgen Orkester.

Vilken är din favoritlåt från Sápmi?

– Det finns så många att välja på. Senaste har jag lyssnat på mycket är ISÁKs Roasut.

Frågeställare Marica Blind

Vad är ett UF-företag?

Det är ett företag som startas, drivs och avvecklas under ett läsår på gymnasiet. Tidigare har samiska gymnasieelever till exempel gjort och sålt kokböcker, planeringskalendrar och renmärkesböcker genom sina UF-företag.

Arkiv för mars 2022