Nils Ove Kuorak, 29, från Gällivare vann Sámi Grand Prix jojkdel med Njealječalmmat som beskrivare Máhtte Ánte och hans hund. För Nuorat berättar han hur det kännes att vinna och om det kommer mer musik från honom.
Kan du berätta vem Nils Ove Kuorak för våra läsare?
– Jag är 29 år gammal, född och uppvuxen i Gällivare. Min mor är från Kautokeino så jag har spenderat mycket tid där också genom åren. Jag var iväg söderut och bodde bland annat i Göteborg i sex år, men kände att det inte passade mig eftersom att jag trivs bäst ute i naturen i vårat vackra Sápmi. Jag har förutom jojk ett stort intresse för slöjd och lägger därför mycket tid på det också i den mån jag hinner.
Du vann jojkdelen i årets Sámi Grand Prix, hur känns det?
– Först och främst så är jag glad över att ha varit med och lyckats framföra något som jag kan känna mig nöjd med. Det är givetvis jätteroligt att de som röstat har tyckt om det jag framförde och det har varit ett kvitto på att det var rätt för mig att delta.
Innan Sámi Grand Prix har inte så många vetat om att du jojkat, hur länge har du jojkat?
– Det har väldigt länge varit något som jag håller varmt om hjärtat, både att lyssna på jojk och att jojka själv. Jag kan inte säga exakt när jag skulle ha börjat men det har nynnats och lyssnats i princip så länge jag kan minnas.
Varför började du jojka?
– Jag har alltid tyckt att det kan vara väldigt vackert både melodiskt men också hur man kan beskriva den eller det man jojkar. Jag har nog bara fastnat för det och ryckts med.
Vad jojkar du mest?
– Egentligen gillar jag det mesta, jag jojkar med när det spelas nyare typer av jojk med mycket musik och fart men hemma är det lite mer traditionella och äldre jojkar. Men mest av allt jojkar jag närmaste släkten och familjen.
Det är din ipmi Máret Ristiina Haetta Sara som gjort jojken
Njealječammat, varför ville du tävla med den i Sámi Grand Prix?
– Tanken att vara med i SGP har länge funnits men det har ändå inte varit så lockande förrän jag hörde just den här jojken. Jag fick en sån sinnesro och texten var som en berättelse för mig så där och då bestämde jag att om jag ska vara med så ska det vara med den jojken.
Du gjorde lite ändringar i jojken innan du tävlade, varför?
– Det var mer omedvetna än medvetna ändringar. Hon har sitt sätt att jojka medan jag har mitt så ändringarna har vuxit fram i takt med att jag har övat in jojken, en del ”svängar” har fått en annan ton som jag är bekvämare med.
Vad sa Máret Ristiina Haetta Sara när du vann?
– Egentligen inte så mycket om själva resultatet, men det var givetvis roligt för oss bägge två att det gick bra på scenen för mig. Jag är väldigt tacksam för all hjälp jag fått av henne genom åren och för att jag fick lov att tävla med en jojk som hon har gjort.
Årets Sámi Grand Prix kunde man se i Norge, Finland och Sverige, vad betyder för dig att nå ut till så många i Sápmi?
– Det är fint att hela tävlingen har fått en större spridning och det är som sagt roligt att få ett kvitto på att mitt bidrag har uppskattats av en större publik.
När du tävlade så hade du en snygg ljusshow, hur visualiserar man jojkar med ljus och lampor?
– Jag hade själv ingen aning om hur det skulle se ut på scenen innan långfredagen så jag fick också en överraskning av det. Jag tycker att det ramar in hela upplevelsen på ett bra sätt eftersom att man i jojkkategorin är ganska blottad annars.
Vad har vinsten i Sámi Grand Prix betytt för din musikkarriär?
– Jag har fått lite förfrågningar så tanken är att uppträda lite redan i sommar. Jag har också med hjälp av nya bekanta börjat fila på konserten till nästa påsk.
Kommer du släppa mer jojkar?
– Än så länge så har jag faktiskt inte gjort någon egen jojk men målet är att komma igång med det också. Jag har en liten tanke om att det hade varit roligt att spela in ett album med både nytt material och lite mer kända jojkar.
Kommer du spela live någonstans i sommar?
– Det är inte helt spikat men tanken är att uppträda som en del av större arrangemang.
Har du någon favoritjojk eller favoritsång från någon tidigare års Sámi Grand Prix?
– Det finns många fina jojkar men jag har nog ingen som jag kan peka ut som favorit.
Intervju Marica Blind