Valet 2022 – Sida 2

Så här svarar Kristdemokraterna

Kristdemokraterna värnar om både urfolk och äganderätt och är i grunden positiva till en ratificering av ILO 169. Girjasdomen var tydlig i att den endast avsåg Girjas område med de speciella omständigheter som finns där. Vidare står det i domen också att andra grupper kan ha lika stor eller bättre rätt något som domstolen inte utrett.

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Den internationella kritiken utgår från ett ramverk som inte kan ses som ett facit för vad Sverige bör göra. En dominerande del av kritiken rör ratificeringen av ILO 169 där äganderätten är en motvikt som också bör beaktas. I andra avsnitt kan man konstatera att samiskt självbestämmande kontinuerligt i både den nuvarande och den föregående regeringen stärkts och att Sametinget med brett stöd fått se sina resurser förstärkas.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Vi tror att teknikutveckling är en viktig faktor för att nå målet. Det kan handla om bland annat att fånga och lagra CO2 eller effektiv materialåtervinning. Vi anser att skogen behöver brukas aktivt för att skapa både klimatnytta, ekonomiska värden och naturvärden. Att använda trä istället för stål och betong ger stor miljö- och klimatnytta. Företagens vilja och möjlighet att ta fram bättre tekniska lösningar hindras ibland av långa och osäkra miljötillståndsprocesser så vi vill se ett nytag i byråkrati och regler kring dem.

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?

Kristdemokraterna vill värna samernas rätt till land och vatten, liksom lokalbefolkningens rätt. Det är vidare viktigt att värna den känsliga naturen, såsom fjällmiljön. Miljökonsekvensanalyser måste göras av kulturer och näringar som kan påverka för att värna fjällvärlden. Det är viktigt att systemen som hanterar kollektiva rättigheter är rättvisa och transparanta.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället?

Vi ser värdet av minoritetsspråken och dess betydelse. Det har ett starkt demokratiskt värde och skapar en ökad dynamik. Det bidrar också till ökad mångfald i samhället som vi kristdemokrater tycker är värdefullt. Kristdemokraterna anser att tillgången till god och evidensbaserad modersmålsundervisning behöver öka. För nationella minoriteter gäller utökad rätt till undervisning i modersmål. Det är något vi står bakom.

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

För ett bättre samhälle för olika urfolk som samer, kväner och lokalbefolkning. Vi utgår från alla människors unika människovärde och avser att ha det som grund även i fortsättningen vad gäller arbete med urfolksrättigheter. Alla är lika inför lagen. Det är viktigt att säkerställa. Med insyn och öppenhet kan konflikter förhindras.

Frågan om samers rätt till samiska kvarlevor i museisamlingarna är viktig. Det finns två vägledningar som utarbetats för att underlätta återlämnande av kvarlevorna. Dels den om God samlingsförvaltning – Stöd för museer i återlämningsärenden, och dels vägledningen om Stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar. I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastslås att de nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande och samråd i frågor som rör dem. Det finns även etiska regler (International Council of Museums) för hantering av återlämnandeärenden där vikten av att återlämnandet sker på ett opartiskt sätt och baseras på vetenskapliga, professionella och humanitära principer liksom på relevant lokal, nationell och internationell lagstiftning betonas. Trots de vägledningar och etiska regler som utarbetats har inte en samsyn nåtts, vilket förstärks av regeringens saktfärdighet i frågan. Man har inte tillräckligt tagit fasta på det yttrande från 2020 från Samiska rådet i Svenska kyrkan, Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd till FN:s råd för mänskliga rättigheter om vikten av att svenska staten utformar ett sammanhållet regelverk och en nationell finansiering av repatriering av samiska kvarlevor. Det är viktigt att denna fråga inte dras i långbänk, utan att samiska kvarlevor återlämnas och det blir en lösning i frågan.

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Ja. Vi är i grunden positiva till en ratificering av ILO 169.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?

Nej. Sápmi har varit en del av Sverige under lång tid. Dess invånare, såväl samer som andra, är fullvärdiga svenska medborgare. Det finns däremot en tendens till minskad förståelse för den stora nytta som hela Sverige har av de naturresurser som finns i norra Sverige, som det tas för givet att exploatera samtidigt som vinsterna ofta inte kommer lokalbefolkningen till del.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?

Det finns en bred politiskvilja att identifiera hinder och överbrygga målkonflikter för att främja urfolksrätten.

Så här svarar Vänsterpartiet

Vi har länge föreslagit att regeringen ska ta fram förslag till en genomgripande och samlad samepolitik. Efter Girjasdomen har det blivit ännu tydligare att lagstiftningen måste ses över och anpassas till urminneshävd, sedvana, gällande rättspraxis och till det samiska folkets ställning som urfolk med de särskilda rättigheter som följer av internationell rätt. Vidare behöver förutsättningarna för att bedriva renskötsel och andra samiska näringar förbättras. Vår förhoppning är att den nu pågående rennäringsutredningen ska bli en början på detta arbete.

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Under arbetet med regeringens förslag till konsultationsordning drev vi till exempel frågan om att förslaget skulle baseras på FPIC principen (Free Prior and Informed Consent). FPIC är en grundläggande princip i folkrätten rörande staters relation till sina urfolk. Principen är central i FN:s urfolksdeklaration. FPIC innebär att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och har rätt att fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån.

Regeringen återkom efter våra invändningar med ett reviderat förslag till konsultationsordning. Det nya förslaget, som sedan antogs av riksdagen, innehåller bland annat skrivningar om att det vid utvärderingen av konsultationsordningen ska undersökas vad FPIC-principen innebär för den svenska statens relation till samerna. Vänsterpartiet anser att detta är en positiv början på ett arbete som bör utmynna i att FPIC-principen så småningom tillämpas fullt ut i svensk rätt. Vi kommer noga att följa regeringens arbete med utvärderingen av konsultationsordningen och vid behov återkomma med förslag på åtgärder.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Vänsterpartiet har följande klimatpolitiska förslag för att uppnå målen i Parisavtalet:

– Vi vill frigöra utrymme för ett historiskt investeringspaket på 700 miljarder till klimatomställningen genom ett tioårigt moratorium i det finanspolitiska ramverket. Genom ett sådant avsteg från dagens överskottsmål i statsbudgeten, med start år 2023, kan program för omställning av transporter, elproduktion och bostäder genomföras. Att inte agera i klimatfrågan är förenat med stora risker och enorma kostnader i framtiden. Därför ökar varje dags dröjsmål skulden till framtida generationer.

– Vi vill ha en statlig omställningsfond och en grön investeringsbank för industriomställning, ny teknik och hållbara bostäder. Vänsterpartiet föreslår en grön omställningsfond där staten använder sina ekonomiska resurser och att pengar förs över från företag som smutsar ner till klimatvänlig produktion samt en grön investeringsbank med 100 miljarder i kapital.

– Vi vill se en massiv satsning på hållbara transporter, billigare kollektivtrafik och en stärkt elöverföringskapacitet. Vi anser att staten måste öka sin kontroll över infrastrukturen och stärka utbyggnaden av järnväg och kollektivtrafik. Vänsterpartiet vill därför satsa ytterligare 170 miljarder på hållbara transporter i hela landet.

I Vänsterpartiets motion Klimatkrisen finns vår klimatpolitik för att nå 1,5 gradersmålet:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/klimatkrisen_H9023277

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?

I dag saknas dessvärre en helhetssyn över den samlade effekten som intrång i form av exempelvis skogsavverkningar, byggande av broar, vägar, vindkraftsparker och industrier orsakar i renbetesområden. Det finns därför ett stort behov av att koordinera olika politikområden för att det både ska kunna tas välavvägda beslut och för att samernas rättigheter ska respekteras och intressekonflikter kunna lösas.

Vi vill att en strategi tas fram så att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt bevaras. Avverkning av skogar med höga naturvärden bör stoppas genom starkare lagstiftning och kalhyggesbruket bör fasas ut. All statlig skog bör ha hållbart brukande av skogens resurser, inte avkastning, som främsta mål.

Vi vill även stärka lagstiftningen så att gruvprospektering i naturskyddade områden inte ska vara möjlig. Bergsstaten ska inte heller, utan synnerliga skäl, kunna bevilja undersökningstillstånd för att i framtiden eventuellt kunna bryta i kärnområden för renskötsel. Det är även rimligt att ställa krav på gruvans ekonomi så att det finns pengar även för miljökostnaderna, att de som bor i eller använder området, till exempel samebyarna, får större inflytande i tillståndsprocessen samt att det införs ett stopp för prospektering i naturreservat, Natura 2000-områden och världsarvsområden.

Vänsterpartiet vill lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Självfallet ska hänsyn vid etablering av vindkraft tas till människors hälsa, miljön och påverkan på renbetesområden.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället?

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehåller bestämmelser om förvaltningsområden och reglerar bl.a. rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter och domstolar. Samernasställning som urfolk bör avspegla sig i lagstiftningen även när det gäller de samiska språken enligt oss. Vi har därför föreslagit att regeringen i nära samarbete med Sametinget och det samiska samhället ska ta fram ett förslag till särskild samisk språklag.

Vi vill se över möjligheten att överflytta ansvaret för sameskolan från Sameskolstyrelsen till Sametinget i syfte att förbättra förutsättningarna för samisk utbildning.

I dag måste de högskolestudenter som vill läsa samiska göra det utöver sina ordinarie studier och ta ytterligare studielån. Det har medfört stor brist på utbildade lärare i samiska språk. Vänsterpartiet vill ge Sametinget möjlighet att införa en stipendieordning i syfte att ge samiska studenter möjlighet att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska. Vi avsatte medel till Sametinget för detta ändamål i vår budgetmotion för 2022.

Vi föreslog även en satsning i vår budgetmotion på 30 miljoner kronor för 2022 för att ge Sametinget mer resurser för att arbeta med språkfrågorna. Satsningen var även tänkt att kunna användas för att förstärka det samiska biblioteket.

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

Rasismen mot samer har sin grund i hur den svenska staten undvikit att hantera samiska frågor i nutid, sammantaget med att den svenska skolan brister i barns historiska utbildning angående samer, samt den svenska statens övergrepp mot det samiska folket och den samiska kulturen. Om inte dessa problem på allvar hanteras av regeringen och riksdagen så kommer hatet och hoten mot samer att fortgå. Vi har regelbundet lagt förslag i riksdagen som syftar till att förbättra förhållandena för samer generellt. Men det behöver även vidtas konkreta åtgärder för att snabbt komma till rätta med det eskalerande hatet och hoten mot samer. Polisen har en viktig roll i detta arbete både när det gäller att förebygga och utreda brotten. Vi har därför föreslagit att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur hatbrott mot samer bättre kan förebyggas, utredas och lagföras.

Dessvärre är det samiska politikområdet konstant underfinansierat och det behövs därför mer resurser på ett flertal områden. Till exempel behöver det samiska biblioteket förstärkas och rovdjursersättningen har knappt förändrats på 20 år.Vi har regelbundet drivit en rad frågor som särskilt berör samer. Utöver dem vi nämner ovan har vi till exempel föreslagit ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa, att ILO-konvention 169 ska ratificeras och att FN:s urfolksdeklaration ska implementeras. Vi har även drivit fråga om en sanningskommission och om repatriering av samiska föremål och kvarlevor. Förslaget om repatriering har nu blivit ett tillkännagivande i riksdagen och vi kommer bevaka att regeringen tillsätter en utredning. Vi kommer att fortsätta driva samtliga krav under den kommande mandatperioden. Vi kommer särskilt att bevaka den pågående rennäringsutredningen och utvärderingen av konsultationsordningen.

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar:Ja. Vi har föreslagit det regelbundet i riksdagen sedan år 1991.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Ja. Samers rättigheter har generellt stärkts de senaste decennierna, men de övergrepp och den diskriminering som den svenska staten har utsatt samer för och som fortfarande pågår på många plan är ofta okänd för både beslutsfattare och allmänhet.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?

Svar:Nej. Dessvärre inte.

Länk till vår senaste motion ”En samepolitik för framtiden:”

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-samepolitik-for-framtiden_H9022601

Så här svarar Miljöpartiet

Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?
Rätten till mark och vatten för samiska intressen måste säkras och stärkas. Gruvnäringen, omställningen till ett förnybart energisystem och svensk viltvård kan inte fortsätta att i så hög grad ske på bekostnad av det samiska folkets rättigheter och möjligheter att bruka mark och bedriva näringar. Även skogsnäringen behöver ta hänsyn till det samiska folkets rätt till traditionell användning av marken för renskötsel, jakt och fiske. Hänsynskrav finns inskrivet i andra lagstiftningar men tillämpningen brister. Därför krävs förtydliganden i berörda lagstiftningar. Efter Girjasdomen tillsatte regeringen en utredning som ska lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Miljöpartiet vill se en lagstiftning som ger hela det samiska folkets de rättigheter som följer av de internationella konventioner Sverige ställt sig bakom och kommer vara drivande i riksdagen för att det ska ske.

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?
Kritiken från FN visar tydligt att det fortsatt finns brister i hur Sverige respekterar urfolksrätten. FN:s specialrapportörer för urfolksrätt och mänskliga rättigheter och miljö riktade till exempel skarp kritik mot beslutet att säga ja till järnmalmsgruvan i Gállok. En återkommande kritik är att dialogen med samer brister i beslutsprocesser. Miljöpartiet ledde därför arbetet med att ta fram en konsultationsordning, just för att möjliggöra en meningsfull dialog. Nu när lagen är på plats finns en skyldighet att konsultera samer tidigt med det uttalade syftet att komma överens. Det är en viktig milstolpe, men konsultationsordningen måste också tillämpas i praktiken. Det arbetet kommer Miljöpartiet att följa noga.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Miljöpartiet vill bygga ett nytt grönt folkhem, där Sverige har världens bästa klimatarbete. Men där också välfärden finns till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Miljöpartiet vill att Sverige skärper klimatmålen för att nå netto noll utsläpp tidigare – senast 2035. Och vi har en plan för hur vi ska nå dit. Vi vill se en investeringssatsning på 100 miljarder per år i tio år för att bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är en historisk satsning – där vi investerar i vår framtid, i nya gröna jobb och en stärkt grön ekonomi. Den gröna omställningen av industrin skapar jobb, välfärd och en möjlighet att exportera våra innovationer till andra länder. Miljöpartiet har som enda parti gått fram med en klimatfärdplan där vi presenterar 224 åtgärder för att klara klimatomställningen. Den kan du läsa här:https://www.mp.se/sites/default/files/klimatfardplan_2021_webb.pdf

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?
Sverige ska ta sitt ansvar i att bidra till att förse världen med de material som krävs för att genomföra den globala klimatomställningen. Men en omställning som kränker mänskliga rättigheter är inte grön. Det är avgörande att samers rättigheter respekteras.
I närtid har vi sett flera exempel på när det inte har skett, inklusive regeringens beslut om gruvan i Gállok. Sverige har återkommande fått internationell kritik för att dialogen med samer brister i beslutsprocesser. Miljöpartiet ledde därför arbetet med att ta fram en konsultationsordning, för att möjliggöra en meningsfull dialog med samerna med det uttalade syftet att komma överens. Nu när lagen är på plats hoppas vi att den kommer leda till att samers rättigheter stärks. Ett annat sätt att minska industrins negativa påverkan på samiska rättigheter är att satsa stora resurser på att öka vår återvinning istället för att öppna nya gruvor.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället?
Det krävs ett omfattande och brett arbete för att revitalisera och stärka samiska språk i Sverige. Miljöpartiet vill att minoritetsspråk införs som ett eget ämne och att nya bestämmelser om undervisning i nationellt minoritetsspråk införs för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det är också viktigt att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. Språkcenter för fler samiska språk behövs också. Miljöpartiet lanserade i regering satsningen på att inrätta ett nytt nationellt språkcentrum för samiska. Vi var också drivande i regeringen för att upprätta resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken. Vi presenterade dessutom en betydande resursförstärkning av språksamarbetet Sami Giellagáldu i 2022 års budgetproposition.

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?
Det hat, hot och rasism som samer har utsatts för historiskt och som fortsätter idag är fruktansvärt. Det är inte värdigt ett land som värnar om och alla människors lika värde. Miljöpartiet vill göra insatser på bred front för att bekämpa rasismen. På kort sikt vill vi intensifiera polisens och Åklagarmyndighetens arbete mot hatbrott, så att ansvariga ställs inför rätta och brottsoffer får upprättelse. Vi behöver också förstärka arbetet på nätet så att alla ska kunna känna sig trygga där. I det breda perspektivet måste vi göra upp med historien, synliggöra de övergrepp som begåtts mot samerna och främja en väg till upprättelse och försoning. Därför är den sanningskommission som nu förbereds så viktig. Det är också viktigt att stärka samers rätt att utveckla sin kultur, språk, utbildning och samhällsliv. Sápmi måste synliggöras mer och det samiska som en del av Sverige behöver ta större plats i det offentliga rummet.

Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Under vår tid i regering och nu som oppositionsparti har Miljöpartiet arbetat intensivt med att främja samernas villkor och rättigheter. Vi ledde till exempel arbetet med att ta fram den nya konsultationsordningen, så att det nu finns en skyldighet att konsultera samer om frågor som berör dem med det uttalade syftet att komma överens. Miljöpartiet såg också till att en sanningskommission nu ska inrättas för det samiska folket och satsade betydande resurser på att stärka samisk kultur, utbildning och språk. Men vi är långt ifrån nöjda. Utöver att fortsätta arbetet med ovan nämnda frågor vill vi under kommande mandatperiod:

– Skapa en färdplan för svensk samepolitik, i brett samarbete med samiska aktörer och de andra riksdagspartierna.

– Se till att samiska kvarlevor och offergåvor återbördas till det samiska folket.

– Utreda hur det samiska folket kan få ersättning för naturresurser som den svenska staten har genom historien tagit i anspråk i Sápmi.

– Se över Sametingets konstruktion för att utveckla och förtydliga organisationen, mandatet och ändamålet med Sametinget, i samråd med det samiska samhället.

– Säkra och stärka rätten till mark och vatten för samiska intressen, i ljuset av Girjasdomen, utredningen om ny renskötsellag och aktuell urfolksrätt.

– Synliggöra Sápmi genom att till exempel uppmuntra användandet av ortsnamn på samiska och uppmärksamma högtidsdagar, såsom samernas nationaldag och urfolksdagen.

– Ta krafttag mot psykisk ohälsa bland samer genom att till exempel förbättra villkoren för renskötare och förstärka regionernas insatser för samisk hälsa.

– Bekämpa rasism mot samer genom att bland annat intensifiera myndigheternas arbete mot hatbrott och synliggöra de övergrepp som begåtts mot samerna historiskt men även de som sker idag.

– Inrätta en nordisk samekonvention, en gemensam nordisk bottenplatta av rättigheter.

– Ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk, som Sverige fortfarande inte har förbundit sig till sedan den antogs av ILO 1989.

Ni kan läsa mer om vår samepolitik i den här motionen till riksdagen från 2021: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H9024109

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?
Ja.
Detta har varit vår politik sedan många år tillbaka.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?
Nej.Det är inte ett begrepp vi vanligen brukar använda men vi är väl medvetna om de övergrepp som svenska staten har utsatt det samiska folket för och fast beslutna att stärka samernas villkor och rättigheter.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Nej.
Så länge Sverige får omfattande kritik från samer, internationella organ och organisationer m.fl. kan vi inte hävda att Sverige är något föregångsland.

Valet till riksdagen 2022

Vi kommer att publicera materialet om riksdagsvalet 2022 under denna kategori. Håll ut.