Nr 2/2022 – Sida 2

Så här svarar Vänsterpartiet

Vi har länge föreslagit att regeringen ska ta fram förslag till en genomgripande och samlad samepolitik. Efter Girjasdomen har det blivit ännu tydligare att lagstiftningen måste ses över och anpassas till urminneshävd, sedvana, gällande rättspraxis och till det samiska folkets ställning som urfolk med de särskilda rättigheter som följer av internationell rätt. Vidare behöver förutsättningarna för att bedriva renskötsel och andra samiska näringar förbättras. Vår förhoppning är att den nu pågående rennäringsutredningen ska bli en början på detta arbete.

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Under arbetet med regeringens förslag till konsultationsordning drev vi till exempel frågan om att förslaget skulle baseras på FPIC principen (Free Prior and Informed Consent). FPIC är en grundläggande princip i folkrätten rörande staters relation till sina urfolk. Principen är central i FN:s urfolksdeklaration. FPIC innebär att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och har rätt att fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån.

Regeringen återkom efter våra invändningar med ett reviderat förslag till konsultationsordning. Det nya förslaget, som sedan antogs av riksdagen, innehåller bland annat skrivningar om att det vid utvärderingen av konsultationsordningen ska undersökas vad FPIC-principen innebär för den svenska statens relation till samerna. Vänsterpartiet anser att detta är en positiv början på ett arbete som bör utmynna i att FPIC-principen så småningom tillämpas fullt ut i svensk rätt. Vi kommer noga att följa regeringens arbete med utvärderingen av konsultationsordningen och vid behov återkomma med förslag på åtgärder.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Vänsterpartiet har följande klimatpolitiska förslag för att uppnå målen i Parisavtalet:

– Vi vill frigöra utrymme för ett historiskt investeringspaket på 700 miljarder till klimatomställningen genom ett tioårigt moratorium i det finanspolitiska ramverket. Genom ett sådant avsteg från dagens överskottsmål i statsbudgeten, med start år 2023, kan program för omställning av transporter, elproduktion och bostäder genomföras. Att inte agera i klimatfrågan är förenat med stora risker och enorma kostnader i framtiden. Därför ökar varje dags dröjsmål skulden till framtida generationer.

– Vi vill ha en statlig omställningsfond och en grön investeringsbank för industriomställning, ny teknik och hållbara bostäder. Vänsterpartiet föreslår en grön omställningsfond där staten använder sina ekonomiska resurser och att pengar förs över från företag som smutsar ner till klimatvänlig produktion samt en grön investeringsbank med 100 miljarder i kapital.

– Vi vill se en massiv satsning på hållbara transporter, billigare kollektivtrafik och en stärkt elöverföringskapacitet. Vi anser att staten måste öka sin kontroll över infrastrukturen och stärka utbyggnaden av järnväg och kollektivtrafik. Vänsterpartiet vill därför satsa ytterligare 170 miljarder på hållbara transporter i hela landet.

I Vänsterpartiets motion Klimatkrisen finns vår klimatpolitik för att nå 1,5 gradersmålet:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/klimatkrisen_H9023277

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?

I dag saknas dessvärre en helhetssyn över den samlade effekten som intrång i form av exempelvis skogsavverkningar, byggande av broar, vägar, vindkraftsparker och industrier orsakar i renbetesområden. Det finns därför ett stort behov av att koordinera olika politikområden för att det både ska kunna tas välavvägda beslut och för att samernas rättigheter ska respekteras och intressekonflikter kunna lösas.

Vi vill att en strategi tas fram så att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt bevaras. Avverkning av skogar med höga naturvärden bör stoppas genom starkare lagstiftning och kalhyggesbruket bör fasas ut. All statlig skog bör ha hållbart brukande av skogens resurser, inte avkastning, som främsta mål.

Vi vill även stärka lagstiftningen så att gruvprospektering i naturskyddade områden inte ska vara möjlig. Bergsstaten ska inte heller, utan synnerliga skäl, kunna bevilja undersökningstillstånd för att i framtiden eventuellt kunna bryta i kärnområden för renskötsel. Det är även rimligt att ställa krav på gruvans ekonomi så att det finns pengar även för miljökostnaderna, att de som bor i eller använder området, till exempel samebyarna, får större inflytande i tillståndsprocessen samt att det införs ett stopp för prospektering i naturreservat, Natura 2000-områden och världsarvsområden.

Vänsterpartiet vill lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Självfallet ska hänsyn vid etablering av vindkraft tas till människors hälsa, miljön och påverkan på renbetesområden.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället?

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehåller bestämmelser om förvaltningsområden och reglerar bl.a. rätten att använda minoritetsspråk hos myndigheter och domstolar. Samernasställning som urfolk bör avspegla sig i lagstiftningen även när det gäller de samiska språken enligt oss. Vi har därför föreslagit att regeringen i nära samarbete med Sametinget och det samiska samhället ska ta fram ett förslag till särskild samisk språklag.

Vi vill se över möjligheten att överflytta ansvaret för sameskolan från Sameskolstyrelsen till Sametinget i syfte att förbättra förutsättningarna för samisk utbildning.

I dag måste de högskolestudenter som vill läsa samiska göra det utöver sina ordinarie studier och ta ytterligare studielån. Det har medfört stor brist på utbildade lärare i samiska språk. Vänsterpartiet vill ge Sametinget möjlighet att införa en stipendieordning i syfte att ge samiska studenter möjlighet att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska. Vi avsatte medel till Sametinget för detta ändamål i vår budgetmotion för 2022.

Vi föreslog även en satsning i vår budgetmotion på 30 miljoner kronor för 2022 för att ge Sametinget mer resurser för att arbeta med språkfrågorna. Satsningen var även tänkt att kunna användas för att förstärka det samiska biblioteket.

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

Rasismen mot samer har sin grund i hur den svenska staten undvikit att hantera samiska frågor i nutid, sammantaget med att den svenska skolan brister i barns historiska utbildning angående samer, samt den svenska statens övergrepp mot det samiska folket och den samiska kulturen. Om inte dessa problem på allvar hanteras av regeringen och riksdagen så kommer hatet och hoten mot samer att fortgå. Vi har regelbundet lagt förslag i riksdagen som syftar till att förbättra förhållandena för samer generellt. Men det behöver även vidtas konkreta åtgärder för att snabbt komma till rätta med det eskalerande hatet och hoten mot samer. Polisen har en viktig roll i detta arbete både när det gäller att förebygga och utreda brotten. Vi har därför föreslagit att regeringen ska ge Polismyndigheten i uppdrag att ta fram en strategi för hur hatbrott mot samer bättre kan förebyggas, utredas och lagföras.

Dessvärre är det samiska politikområdet konstant underfinansierat och det behövs därför mer resurser på ett flertal områden. Till exempel behöver det samiska biblioteket förstärkas och rovdjursersättningen har knappt förändrats på 20 år.Vi har regelbundet drivit en rad frågor som särskilt berör samer. Utöver dem vi nämner ovan har vi till exempel föreslagit ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa, att ILO-konvention 169 ska ratificeras och att FN:s urfolksdeklaration ska implementeras. Vi har även drivit fråga om en sanningskommission och om repatriering av samiska föremål och kvarlevor. Förslaget om repatriering har nu blivit ett tillkännagivande i riksdagen och vi kommer bevaka att regeringen tillsätter en utredning. Vi kommer att fortsätta driva samtliga krav under den kommande mandatperioden. Vi kommer särskilt att bevaka den pågående rennäringsutredningen och utvärderingen av konsultationsordningen.

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar:Ja. Vi har föreslagit det regelbundet i riksdagen sedan år 1991.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Ja. Samers rättigheter har generellt stärkts de senaste decennierna, men de övergrepp och den diskriminering som den svenska staten har utsatt samer för och som fortfarande pågår på många plan är ofta okänd för både beslutsfattare och allmänhet.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?

Svar:Nej. Dessvärre inte.

Länk till vår senaste motion ”En samepolitik för framtiden:”

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-samepolitik-for-framtiden_H9022601

Så här svarar Miljöpartiet

Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?
Rätten till mark och vatten för samiska intressen måste säkras och stärkas. Gruvnäringen, omställningen till ett förnybart energisystem och svensk viltvård kan inte fortsätta att i så hög grad ske på bekostnad av det samiska folkets rättigheter och möjligheter att bruka mark och bedriva näringar. Även skogsnäringen behöver ta hänsyn till det samiska folkets rätt till traditionell användning av marken för renskötsel, jakt och fiske. Hänsynskrav finns inskrivet i andra lagstiftningar men tillämpningen brister. Därför krävs förtydliganden i berörda lagstiftningar. Efter Girjasdomen tillsatte regeringen en utredning som ska lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Miljöpartiet vill se en lagstiftning som ger hela det samiska folkets de rättigheter som följer av de internationella konventioner Sverige ställt sig bakom och kommer vara drivande i riksdagen för att det ska ske.

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?
Kritiken från FN visar tydligt att det fortsatt finns brister i hur Sverige respekterar urfolksrätten. FN:s specialrapportörer för urfolksrätt och mänskliga rättigheter och miljö riktade till exempel skarp kritik mot beslutet att säga ja till järnmalmsgruvan i Gállok. En återkommande kritik är att dialogen med samer brister i beslutsprocesser. Miljöpartiet ledde därför arbetet med att ta fram en konsultationsordning, just för att möjliggöra en meningsfull dialog. Nu när lagen är på plats finns en skyldighet att konsultera samer tidigt med det uttalade syftet att komma överens. Det är en viktig milstolpe, men konsultationsordningen måste också tillämpas i praktiken. Det arbetet kommer Miljöpartiet att följa noga.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Miljöpartiet vill bygga ett nytt grönt folkhem, där Sverige har världens bästa klimatarbete. Men där också välfärden finns till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Miljöpartiet vill att Sverige skärper klimatmålen för att nå netto noll utsläpp tidigare – senast 2035. Och vi har en plan för hur vi ska nå dit. Vi vill se en investeringssatsning på 100 miljarder per år i tio år för att bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är en historisk satsning – där vi investerar i vår framtid, i nya gröna jobb och en stärkt grön ekonomi. Den gröna omställningen av industrin skapar jobb, välfärd och en möjlighet att exportera våra innovationer till andra länder. Miljöpartiet har som enda parti gått fram med en klimatfärdplan där vi presenterar 224 åtgärder för att klara klimatomställningen. Den kan du läsa här:https://www.mp.se/sites/default/files/klimatfardplan_2021_webb.pdf

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?
Sverige ska ta sitt ansvar i att bidra till att förse världen med de material som krävs för att genomföra den globala klimatomställningen. Men en omställning som kränker mänskliga rättigheter är inte grön. Det är avgörande att samers rättigheter respekteras.
I närtid har vi sett flera exempel på när det inte har skett, inklusive regeringens beslut om gruvan i Gállok. Sverige har återkommande fått internationell kritik för att dialogen med samer brister i beslutsprocesser. Miljöpartiet ledde därför arbetet med att ta fram en konsultationsordning, för att möjliggöra en meningsfull dialog med samerna med det uttalade syftet att komma överens. Nu när lagen är på plats hoppas vi att den kommer leda till att samers rättigheter stärks. Ett annat sätt att minska industrins negativa påverkan på samiska rättigheter är att satsa stora resurser på att öka vår återvinning istället för att öppna nya gruvor.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället?
Det krävs ett omfattande och brett arbete för att revitalisera och stärka samiska språk i Sverige. Miljöpartiet vill att minoritetsspråk införs som ett eget ämne och att nya bestämmelser om undervisning i nationellt minoritetsspråk införs för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det är också viktigt att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. Språkcenter för fler samiska språk behövs också. Miljöpartiet lanserade i regering satsningen på att inrätta ett nytt nationellt språkcentrum för samiska. Vi var också drivande i regeringen för att upprätta resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken. Vi presenterade dessutom en betydande resursförstärkning av språksamarbetet Sami Giellagáldu i 2022 års budgetproposition.

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?
Det hat, hot och rasism som samer har utsatts för historiskt och som fortsätter idag är fruktansvärt. Det är inte värdigt ett land som värnar om och alla människors lika värde. Miljöpartiet vill göra insatser på bred front för att bekämpa rasismen. På kort sikt vill vi intensifiera polisens och Åklagarmyndighetens arbete mot hatbrott, så att ansvariga ställs inför rätta och brottsoffer får upprättelse. Vi behöver också förstärka arbetet på nätet så att alla ska kunna känna sig trygga där. I det breda perspektivet måste vi göra upp med historien, synliggöra de övergrepp som begåtts mot samerna och främja en väg till upprättelse och försoning. Därför är den sanningskommission som nu förbereds så viktig. Det är också viktigt att stärka samers rätt att utveckla sin kultur, språk, utbildning och samhällsliv. Sápmi måste synliggöras mer och det samiska som en del av Sverige behöver ta större plats i det offentliga rummet.

Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Under vår tid i regering och nu som oppositionsparti har Miljöpartiet arbetat intensivt med att främja samernas villkor och rättigheter. Vi ledde till exempel arbetet med att ta fram den nya konsultationsordningen, så att det nu finns en skyldighet att konsultera samer om frågor som berör dem med det uttalade syftet att komma överens. Miljöpartiet såg också till att en sanningskommission nu ska inrättas för det samiska folket och satsade betydande resurser på att stärka samisk kultur, utbildning och språk. Men vi är långt ifrån nöjda. Utöver att fortsätta arbetet med ovan nämnda frågor vill vi under kommande mandatperiod:

– Skapa en färdplan för svensk samepolitik, i brett samarbete med samiska aktörer och de andra riksdagspartierna.

– Se till att samiska kvarlevor och offergåvor återbördas till det samiska folket.

– Utreda hur det samiska folket kan få ersättning för naturresurser som den svenska staten har genom historien tagit i anspråk i Sápmi.

– Se över Sametingets konstruktion för att utveckla och förtydliga organisationen, mandatet och ändamålet med Sametinget, i samråd med det samiska samhället.

– Säkra och stärka rätten till mark och vatten för samiska intressen, i ljuset av Girjasdomen, utredningen om ny renskötsellag och aktuell urfolksrätt.

– Synliggöra Sápmi genom att till exempel uppmuntra användandet av ortsnamn på samiska och uppmärksamma högtidsdagar, såsom samernas nationaldag och urfolksdagen.

– Ta krafttag mot psykisk ohälsa bland samer genom att till exempel förbättra villkoren för renskötare och förstärka regionernas insatser för samisk hälsa.

– Bekämpa rasism mot samer genom att bland annat intensifiera myndigheternas arbete mot hatbrott och synliggöra de övergrepp som begåtts mot samerna historiskt men även de som sker idag.

– Inrätta en nordisk samekonvention, en gemensam nordisk bottenplatta av rättigheter.

– Ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk, som Sverige fortfarande inte har förbundit sig till sedan den antogs av ILO 1989.

Ni kan läsa mer om vår samepolitik i den här motionen till riksdagen från 2021: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H9024109

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?
Ja.
Detta har varit vår politik sedan många år tillbaka.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?
Nej.Det är inte ett begrepp vi vanligen brukar använda men vi är väl medvetna om de övergrepp som svenska staten har utsatt det samiska folket för och fast beslutna att stärka samernas villkor och rättigheter.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Nej.
Så länge Sverige får omfattande kritik från samer, internationella organ och organisationer m.fl. kan vi inte hävda att Sverige är något föregångsland.

Urfolksrätt och riksdagsval

Äntligen kom sommaren till Sápmi. Och lagom tills vårsolen så smått började värma sa regeringen ja till fortsatta gruvplaner i Gállok. Trots många års kamp mot gruvan valde Sveriges regering till slut att gå på Beowulf Minings linje.

Vad som händer framöver i Gállok med omnejd återstår att se, men en sak är säker, urfolksrätten är ett begrepp som använts en hel del både innan och efter beslutet togs, och dessutom både nationellt och internationellt.

Jag får för mig att vi har rätt så bra koll på urfolksrätt, konventioner och deklarationer i Sápmi, men det skadar inte att bli lite uppdaterad. Vi kontaktade Rebecka Forsgren, nybliven jurist på Civil Rights Defenders för att reda ut begreppen.

I en annan del av världen, närmare bestämt i Costa Rica, har man förbjudit dagbrott. Hur det gått till och varför kan ni läsa om i detta nummer.

Och medan ministrar i Sverige säger sig älska gruvor och blickarna riktas mot norra Sverige för den så kallade ”gröna omställningen”, eller den gröna kolonialismen som många i Sápmi väljer att kalla den, så närmar sig riksdagsvalet med stormsteg. När sommaren övergår till höst är det dags att bege sig för att rösta.

Och vad ska man då rösta på? Bryr sig politikerna om klimatkrisen? Vad säger de egentligen om urfolksrätten och hur jobbar de egentligen med frågor som berör de samiska väljarna?

Under våren skickade vi ut en enkät till samtliga riksdagspartier och samtliga svarade lydigt på alla våra frågor. I det här numret har vi sammanställt partiernas svar när det gäller klimatet och även valt ut några av de övriga svaren som vi publicerar här i tidningen.

Vill ni fördjupa er i alla svar så finns de i sin helhet på vår webb, nuorat.se. Vi hoppas att det ska hjälpa er inför höstens val.

På omslaget ser ni systrarna Marja och Ingir Bål Nango och de berättar om hur drömmar kan inspirera till filmskapande.

I höst kommer också en viktig film, Tystnaden i Sápmi. En av de medverkande, Ida Persson Labba, och regissören Liselotte Wajstedt berättar mer om den i detta nummer. Bland mycket annat.

Vi önskar er en glad sommar och ses igen till hösten!

Katarina Hällgren

Sara-Elvira jojkar på flera scener

Sáminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen slutade på en andraplats efter Jörgen Stenberg i Sámi Grand Prix jojkdel. Än vill hon knappt kalla sig för artist, men hon använder i jojken i sitt uppdrag som ordförande.

Vad gör du musikaliskt just nu?

– Det senaste är att jag har deltagit i jojkdelen på Sámi Grand Prix, annars så händer det inte så jättemycket just nu. Det är mycket med Sáminuorra.

Minns du hur du började jojka?

– Nej, det gör jag faktiskt inte. Jag har nog hållit på hela mitt liv. Jag har alltid älskat att stå på scen och sjunga när det var skolavslutning och lucia. Den riktigt första gången jag stod på scenen då var jag åtta eller nio år och då sjöng jag Sofia Jannoks låt Liekkas. Jag kommer inte exakt ihåg varför jag valde den låten, men det är en bra låt med jojk och sång.

Du tävlade i Sámi Grand Prix i år, varför ville du tävla i SGP?

– Det har nog något jag alltid velat göra och tänkt att jag ska delta, med det har som aldrig riktigt blivit av. Men i år så kände jag att det var rätt år att vara med.

Hur var det att vara med i Sámi Grand Prix?

– Jag tyckte det var jättekul och särskilt att få stå på den här jättefina scenen som de hade byggt upp. Och så tyckte jag också att det var så speciellt att det är första egna grejen jag har gjort, den här jojken, annars så har jag inga egna låtar.

Kommer du att delta fler gånger?

– Det vet jag inte riktigt än vi får se, förhoppningsvis är tävlingen kvar några år till. Då skulle jag vilja testa på att vara med i sångdelen också.

Var det en besvikelse eller lycka att komma tvåa?

– Det var kanske var lite både och. Jag tyckte det förstås att det var jättekul att komma tvåa men sen hade så klart varit kul att vinna. Men jag är stolt över en andraplats, med tanke på att det var första gången och för att jag tävlat mot mer rutinerade artister som deltagit förut, och som hållit på med mer musik än vad jag gjort.

Hur var stämningen bland er artister under Sámi Grand Prix?

– Jag tycker det var en jättebra stämning, det var inga konkurrenskänslor. Alla var jättestöttande och tyckte det var jättekul att vi fick den här möjligheten att delta i den här produktionen som sändes på NRK och samisk musik nådde ut till så många.

När du var liten hade du Sofia Jannok som förebild och idol, varför?

– Det var dels för hon syntes mycket när jag var liten. Då var hon som förebilden man hade, dels för att hon vann Sámi Grand Prix med Liekkas. Jag har alltid tänkt att jag också vill stå på som hon har gjort. Men idag är det nog Áillohaš som är min riktigt stora förebild.

Ifjol släppte du och Kitok Luleå Hockeylåten Vi kan gå på vatten, hur kommer det sig att ni jobbade ihop?

– Det började med att jag var i hans studio för att testa på hur man spelar in och se hur det gick till. Till slut så ville han att jag skulle testa en låt som han suttit och skrivit på. Det var Vi kan gå på vattenoch både två tyckte att den passade min röst och att det blev en fin låt. Och jag fick också lägga jojken som är med i låten. Det var superkul att testa på hur det är att spela in och se hur den processen går till.

Som alla vet är du Sáminuorras ordförande, går det att kombinera med att stå på scenen som artist? Vad är enkelt och vad är svårt?

– Det går nog ganska bra just för att jag är i början av min artistkarriär. Jag kan knappt kalla mig själv för artist just nu. Men jojken är också något jag använder i Sáminuorra när jag är och representerar organisationen och håller tal. Man får igenom sitt budskap på ett helt annat sätt än om man bara står och pratar – just för att det når lyssnarnas hjärtan och känslor.

Vad vill du göra med din musik/jojkkarriär i framtiden?

– Om jag skulle satsa på musiken så vill jag så klart komma långt, släppa låtar, skriva låtar själv och släppa ett album, hela den delen. Men just nu så får jag se vad som händer, jag är fortfarande fullt engagerad i Sáminuorra och satsar på det till 100 procent.

Har du något uppträdande inplanerat i sommar?

– Just nu har jag ingenting inplanerat, utan jag ska ta det lite lugnt och utföra de uppdrag jag har i Sáminuorra.

Vilken är din favorit grupp/artist från Sápmi?

– Áillohašär ju så klart en av mina största förebilder. Och så tycker jag Mari Boine är jättebra och Sofia Jannok så klart. De är väl de tre största för mig.

Vilken är din favoritlåt/jojk från Sápmi?

– Sofia Jannoks Viellja Jearrá. Den tycker jag är fin.

FrågeställareMarica Blind

Album och turné väntar för SOÁ

Bandet SOÁ från Tana blev stjärnor över en natt efter sin andraplats i Sámi Grand Prix sångdel. Nu väntar ett debutalbum och en festivalsommar, berättar SOÁs sångerska Ellinor Skartland.

Vad gör ni musikaliskt just nu?

– Just nu skriver jag massor av nya låtar. Jag gör det mesta som sångare i SOÁ inför vårt kommande album och festivalsommaren. Nu lägger jag också upp musik på min Tiktok i hopp om att kanske bli upptäckt.

Du är sångerska i SOÁ, hur bildades bandet och vilka är ni?

– Under pandemin var jag mest hemma i Tana. Det var då jag och kompositören Andreas Gundersen började spela tillsammans. Jag tror att vi skrev tio låtar på en vecka för att spela på vår första konsert i Kautokeino på påskafton 2021. Efter det fick vi vår underbara trummis David Cariano Timme. Andreas Gundersen och David Cariano Timme blev bekanta när de studerade vid Norges Musikhögskola, NMH, i Oslo.

Vad betyder namnet SOÁ och varför har ni valt det namnet?

– SOÁär portugisiska för något som ”låter”. Vår trummis David Cariano Timme är portugisisk, medan jag och Andreas Gundersen är samer. Först tänkte vi välja ett samiskt namn, men till slut valde vi SOÁ. På ett sätt tar namnet fram vår blandning av olika bakgrunder – både musikaliskt, språkligt och kulturellt. Dessutom låter det ganska trevligt.

Varför ville ni tävla i Sámi Grand Prix och hur var det att delta?

– Sami Grand Prix är den i särklass största scenen i Sápmi. Där har det dykt upp otroligt många bra artister och stora samiska låtar. Att få vara med i år var otroligt, och det var extra stort att sångtävlingen sändes i direktsänd TV i Norge, Sverige och Finland för första gången. Vi är otroligt tacksamma för all härlig respons vi fått kring Sami Grand Prix och personligen känner jag att detta tog mig ett steg närmare att leva drömmen.

SOÁ slutade på andraplats i sångdelen med låten Ággi Mielde, kan du berätta mer om låten?

– Áiggi mielde handlar om att ta sig tid att hjälpa till att ta sig igenom något. Det är en riktig powerlåt som jag hoppas ger de som lyssnar på den tror sig själva. Andreas Gundersen har komponerat och skrivit låten på engelska. När jag hade översatt den till nordsamiska var det ingen tvekan om att vi var tvungna att skicka den till Sami Grand Prix.

Hur känns det att ni slutade som tvåa?

– Att nå guldfinalen med Inga Maret Gaup Juuso var helt overkligt. Även om vi kom på andraplats så känner jag ändå att vi vunnit otroligt mycket. Vi debuterade inför världens vackraste publik i Bakteharji och folk i Norge, Sverige och Finland fick se hur mycket vi trivs på scenen. Att P3 (NRKs radiokanal P3, reds.anm.) listade vår låt till ”Bäst just nu” var också en otrolig upplevelse, det är inte så ofta det spelas samisk musik i norska radiokanaler.

I vår har ni släppt låtarna Mu Balddas och Ággi Mielde. Kommer ni ge ut mer musik i år?

– Vi har fått stöd från Sametinget att släppa ett album så vi jobbar på att producera det. Under året kommer det också bli fler singlar så det är bara att följa med!

Vad har ni för mål och drömmar med SOÁ?

– Vårt mål är att producera och släppa ny samisk musik. Annars hoppas vi verkligen få spela så mycket live som möjligt, det är trots allt på scenen vi känner oss hemma.

Vad händer i sommar för SOÁ?

– Det är säkert att publiken på festivalerna vi spelar på kommer att få höra helt nya samiska låtar som kommer att vara en del av vårt kommande album. Exakt var vi ska spela är inte offentligt än, men vi ser verkligen fram emot det.

Vilken är din/er favorit grupp/artist från Sápmi?

– Vi gillar ISÁK!

Vilken är din/er favoritlåt från Sápmi?

– Just nu är det här våra favoritlåtar: David: Ain Du av ISÁK. Ellinor: Ále guođe mu av Felgen Orkester. Andreas: Bisutgo av Leagus.

Frågeställare Marica Blind

Birra nord, nr 2/2022

Guldbrottare

Med två SM-guld bakom sig tog 15-åriga Ossian Norberg Juuso, Härnösand, silver under Nordiska Mästerskapet i brottning, som avgjordes i Tallin i maj. Ossian Norberg Juuso är med i svenska ungdomslandslaget, och tävlar i 48-kg-klassen, i grekisk-romersk stil, som innebär att brottarna inte får ta grepp under motståndarens höft.

Sitt första SM-guld tog han i november 2021.

Källa: Sameradion

Söndagsintervjun

Elin Anna Labba berättar i Söndagsintervjun i P1 om hur arbetet med den Augustprisade boken Herrarna satte oss hit – om tvångsförflyttningarna i Sverige förändrade henne i grunden. Under den nära en timme långa intervjun berättar hon om bland annat det samiska språket, och vikten av att bevara det. Hon delar också med sig av sina tankar kring den planerade gruvan i Gállok.Programmet finns att höra på SR Play.

Spelsatsning

Skábma: Snowfall blir världens första stora samiska spelsatsning. Det är utvecklat av ett finskt spelföretag, och manuset har gjorts av Marjaana Auranen.

– Jag hoppas att folk med samisk bakgrund känner sig stolta när de spelar vårt spel, men att det också ska vara en känslosam spelupplevelse för alla. Att alla kan både le och gråta lite medan de spelar Skábma, säger hon i en intervju med NRK.

All dialog i spelet är på nordsamiska, och textas på andra språk.

NRK:s spelrecensent Rune Fjeld Olsen menar att spelet borde gå rakt in till skolorna i alla länder som har samisk befolkning. ”Det är ett engagerande sätt att lära om samisk kultur och tradition.”, säger han.

Skábma: Snowfall är inte det endaste samiska spelet som ges ut i år. Ett mindre spel, Midnattssol, utvecklas nu av ett företag i Norge.

Opassande annons

”Gränsen för vad som kan anses som acceptabelt i debatten är passerad!”

Det slår SSR fast i ett pressmeddelande med anledning av en annons som Vinterstadens skoter och fritidsförening i Kiruna publicerat i ett antal media i Norrbotten. Annonsen innehåller bland annat påståenden som att det, på grund av rennäringen, läggs en våt filt över landskapet.

”Vi kommer aldrig att acceptera att okunskap och oriktiga påståenden används för att öka motsättningarna och konflikterna mellan oss och andra grupper…. Den annons som publicerats kan inte läsas på något annat sätt än att syftet är att misskreditera renskötseln och dess utövare.”, sägs i pressmeddelandet.

Animerat

Under hösten kommer säsong två av Jassamánat på TV. Förutom de karaktärer som känns igen från första säsongen dyker det upp några nya, och berättelsen kan knytas ihop med händelser i dagens Sápmi.

Jassamánát är SVT:s första egna animation. Nilsá Nutti från Karesuando lånar ännu en gång ut sin röst till Niillas i det animerade barnprogrammet. Marit Kuhmunen-Blom har skrivit manus, och inslagsproducent är Jenny Israelsson-Skoglund.

– Det här är ingen fiktion, som inte hör hemma i vårt samhälle. Både skådespelarna och vi kan relatera till de här berättelserna, säger Jenny Israelsson-Skoglund i en intervju med SVT Sápmi.

Nominerad

Sáminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen var en av de tio unga ledare som kung Carl XVI Gustav nominerade till stipendiet Kompassrosen.

Kompassrosen instiftades när kungen fyllde 60 år, och stipendiet ska gå till unga människor som oberoende av formell titel, i handling visat att de tagit ett ansvar och visat ett engagemang utöver det vanliga.

Stipendiet delades ut den 4 maj, och gick till Hanna Larsson, grundare av föreningen Psynlighet, Helen Izzedine, grundare av nätverket Ladies of Tomorrow, samt Linda Hjort, vice ordförande för KFUM Sverige.

Stipendiater

2021 års stipendium från Sofia Jannok Foundation tilldelas de samiska konstnärerna Máret Ánne Sara, Anders Sunna och Pauliina Feodoroff, som i år gjorde om den nordiska paviljongen vid konstbiennalen i Venedig till en samisk paviljong.

Detta betecknas som ett historiskt ögonblick. Det är första gången som enbart samiska konstnärer presenteras i en nationell paviljong vid Venedigbiennalen, och det är första gången som Sápmi blir erkänt som en nation i en paviljong som bär dess eget namn.

I motiveringen från Sofia Jannok Foundation sägs att de ”…med sin konst ha utmätt ett eget universum för Sápmi och för att ständigt flytta fram positionerna för vad konsten är kapabel till när det kommer till att förändra världen.”

Disneypraktik

Anne Katja Gaup och Ophelian L.J. Ekblad har valts ut av Walt Disney Animation Studios som lärlingar och får delta i ett tio veckor långt traineeprogram i Los Angeles tillsammans med andra ungdomar från hela världen.

En satsning på utveckling för unga samiska talanger är en del av samarbetsavtalet för Frost 2, mellan Sametingen, Samerådet och Walt Disney Animation Studios.

Sametingen och Samerådet har instiftat ett resestipendium på 100 000 norska kronor till lärlingarna för att bidra till resa och boendekostnader, och för att motivera samisk ungdom till att söka plats som lärling. Totalt kom över 40 ansökningar från hela Sápmi in.

Anne Katja Gaup jobbar till vardags som fotograf och filmskapare i sitt företag Johtti Productions, och Ophelian L.J Ekblad, som arbetar som illustratör, har precis färdigställt sin master i Design vid NABA i Milano.

Tips om konst

Samiska konstnärer dyker allt oftare upp på utställningar världen över, men ett av de största konstgallerierna finns på din mobilskärm. NRK Sápmi tipsar om enkla sök som exempelvis #samiskkunst, #sápmi, #gákti, #digitalart och #indigenousart, och presenterar fem konstnärer som valt sociala medier för att visa sin konst:

Kai Mikkel: Dáidda Stállu – digitalkonst i dataspel

Liana: Ryurai art – konst med inspiration från Asien

Per Arne: Perdrawstheworld – självlärd tatuerare och illustratör

Rita Synnöve: Galleri Rita – blomsterdekoratör som blev konstnär

Martha Sofie: Marthasofies – visar sin saknad och längtan via konsten