Manusförfattaren och skådespelaren Vegard Bjørsmo är aktuell med både ny teveserie och en ny musikkarriär. Själv säger han sig vara tacksam för att få möjligheten att testa så många olika jobb och för att lyfta sitt modersmål.
– Jag vill skapa mer innehåll på samiska. Just nu är samisk lyrik och poesi är viktigast i mitt liv och jag jobbar för att kunna lyssna på mer samisk musik.
I november släppte han låten Lohpádus och tanken är att det är första låten i löftet att göra den samiska låtskatten lite rikare. Ungefär samtidigt hade NRK:s ungdomssatsning Oro jaska premiär. I den första samiska ungdomsserien som görs av NRK Drama spelar Vegard Bjørsmo huvudrollen. Men han är även idéskapare, manusförfattare, översättare och har även gjort musiken och varit med och redigerat serien. Han har jobbat med tv-serien i fyra år.
– Jag har haft många hattar, jag är så tacksam att jag fått vara med i så många olika delar av produktionen.
Äpplet faller inte så långt från trädet brukar det heta. Vegards mor är också en driftig själ. Det var nämligen hon som startade det samiska språkcentret Gáisi i Tromsö när Vegard var liten. Men längtan hem blev för stor för henne och familjen flyttade till Karasjok, där Vegard fått växa upp. Och i ett samhälle där man klarar sig enbart på samiska har språket varit en naturlig del av hans uppväxt.
– Jag bryr mig om språket och jag har dessutom en mormor som är jätteduktig på samiska, som jag ärvt mitt intresse från.
Vegard berättar att samiskan varit så grundläggande att det inte varit så stort fokus på det i hans liv. Istället blev det musiken han föll för.
– Jag var duktig i skolan och fick därför hoppa över en klass. Jag flyttade till Alta som femtonåring. När jag började musik var det som om att jag glömde bort alla andra ämnen. Jag förälskade mig i musiken. Till slut var det det som jag kunde bäst av allt.
Efter det flyttade han till Oslo för att gå en musikteaterutbildning. Första stora jobbet var när han gjorde rösten till Kristoff i Frost 2.
– Det var första gången jag gjorde ett så stort jobb, och det var jätteroligt.
Sedan dess har Vegard i flera år jobbat på med teater, varit med i Stjernekamp och 2020 var det första gången som hans röst hördes i offentligheten, i låten Oainnán du, i gruppen BlimE.
De senaste fyra åren har han jobbat med att producera NRK Dramas första samiska ungdomsserie, Oro jaska, som också kan ses på SVT och YLE. Vegard har haft den samiska kontexten i centrum under resans gång.
– Eftersom jag är uppvuxen i Karasjok där många håller på och lär sig språket så har jag lärt mig att människors språkkunskaper varierar. Trots att vår familj har en stark språkbakgrund så är det viktigt att folk förstår vad jag säger. Jag vill inte tillrättavisa nybörjare eller vara någon språkpolis. Det viktigaste är att vi förstår varandra. Jag vill inte påpeka och säga vad som är rätt. Nybörjare måste få testa sig fram. Det har för mig varit naturligt att ha ett autentiskt ungdomsspråk i serien, säger Vegard.
Men myntet har två sidor. Vegard berättar att han upplever att ungdomar glömt samiska ord om svåra teman som är med i serien. Polisord och ord om våldtäktsteman bland annat. Därför ser han det som ett mål i serien att ungdomar ska exponeras för sådana här fraser som inte hörs så ofta i samiskan.
I serien Oro jaska använder han verkligheten som grund och någon av karaktärerna har tappat språket och återvänder till Karasjok och börjar ta tillbaka språket igen.
Själv bor Vegard både i Oslo och Karasjok. Han säger att det tar tid att vänja sig när han byter språkmiljö och pendlar mellan samiskan och norskan.
– När jag är i Karasjok är det mer naturligt att jag tänker på samiska. Men ibland är jag i mitt norska modus. Men jag har upptäckt att mina känslor är knutna till samiskan. Det blir ganska tydligt när jag använder samiskan i mitt skådespeleri jämfört med norskan. Då jag är uppvuxen med samiskan och har upplevt både bra och dåliga saker i livet på samiska medför det också att jag har lättare att skriva på samiska. Jag brukar använda engelskans I love you när jag jämför. Det är bara ord. När jag använder Mun ráhkistan du blir det mycket närmare för mig. Jag tycker det är mycket lättare att både skriva och skådespela på samiska.
När du var yngre, tänkte du att samiskan var viktig när du skulle skaffa jobb?
– Det har jag aldrig tänkt. Det var nog tvärtom. När jag var yngre ville alla sjunga på engelska och bli popstjärnor. Nu vill jag göra samisk musik så att samer ska ha mer att välja på och lyssna på mer samisk popmusik.
Text Lars-Ola Marakatt