Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?
Mot bakgrund av Girjas- och Nordmalingsdomarna vill Centerpartiet att frågan ska hanteras politiskt för att få till stånd närproducerade lösningar i dialog såväl mellan samer som icke-samer. Fler utdragna rättsprocesser är inte önskvärda och vi tycker att regeringens utredning om översyn av rennäringslagen, Renmarkskommittén, är ett positivt steg framåt, men anmärkningsvärt att frågan om majoritetsbefolkningens intressen och relationen mellan samebyar, det övriga lokala näringslivet och privata markägare över huvud taget inte inkluderats. Centerpartiet har medverkat till tillkännagivandet i Miljö- och jordbruksutskottet förra våren och verkar för att samråd och dialog sker med dessa grupper.
FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?
Enligt Centerpartiets uppfattning är det givet att en demokrati som Sverige ska försvara urfolks rättigheter och det är en självklarhet att staten ska säkerställa de samiska språken och den samiska kulturen. Inför FN:s 2020 års granskning av situationen i Sverige hade Samiska rådet m.fl. framfört vikten av att svenska staten ska utforma ett nationellt regelverk samt nationell finansiering av repatriering av samiska kvarlevor. Centerpartiet välkomnar förslagen och anser att det är angeläget att staten skyndsamt säkerställer regelverket och finansieringen för ett fortsatt återbördande av samiska kvarlevor och kulturföremål. Centerpartiet har under innevarande år bejakat tillkomsten av en samisk konsultationsordning Lagen är ett viktigt steg för att säkerställa det samiska folkets rätt att delta i beslutsprocesser och ytterligare främja samernas inflytande i frågor som särskilt berör dem. Lagen kommer förhoppningsvis möta och svara upp mot kritik som tidigare riktats mot Sverige av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, FN:s universella granskningsmekanism och möta krav från FN:s expertmekanism för urfolks rättigheter.
Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?
Centerpartiet har en ambitiös klimatagenda och många konkreta förslag på hur Sverige kan ställa om och ta täten i klimatarbetet. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb, kan Sverige och EU visa ledarskap internationellt.Samtidigt är det internationella klimatarbetet också en prioriterad fråga för oss. Samtidigt kan klimatet inte räddas av ett land ensamt, utan internationellt samarbete och gemensamma ansträngningar är det som behöver komma till. Vi har varit med och förhandlat den klimatlag som slår fast målet att Sverige år 2045 ska vara fritt från nettoutsläpp av växthusgaser och drivande för att EU:s utsläpp till år 2030 minskar med 60% samt att varje medlemsland ska vara klimatneutralt senast år 2050. Vi vill gärna gå ännu längre och skärpa målen. Men klimatarbetet behöver mer än målsättningar.
För att ställa om behöver fossilberoendet brytas och storsatsningar göras på klimatsmarta innovationer, på grön teknik. Subventioner till fossila bränslen behöver fasas ut och utsläppen bära sina fulla miljökostnader genom att de antingen omfattas av ett koldioxidpris eller av ett handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp behöver ha ett pris för att vi ska nå målen i Agenda 2030 och Parisavtalet. Samtidigt kan stöd behöva införas till mer hållbara alternativ. Vårt mål är att storskaliga stöd ska kunna rullas ut redan 2024.
Vi behöver samtidigt göra stora investeringar i helt nya tekniker, material, system, tjänster, transportlösningar, sätt att bygga och mer därtill. Då är det viktigt att investeringar riktas mot det som är hållbart och som kan bidra till efterlevnaden av klimatmålen. Vi vill också att det antas ett nationellt mål för minusutsläpp i Sverige, som säkerställer att vi når våra klimatmål. Med teknik för minusutsläpp kan vi inte bara minska utsläppen utan också ta bort dom. Vi vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. När vi skapar och exporterar framtidens tekniker ger det inte bara fler jobb och företag här utan vi levererar klimatnytta som gör nytta långt bortom Sveriges gränser.
Sverige har stora möjligheter att, bl.a. genom de gröna näringarna, själv producera förnybar energi, drivmedel och el. Samtidigt minskar kan vi då minska beroendet av rysk olja och gas. Centerpartiet har föreslagit en dubblering av elproduktionen till 2030 och har tagit fram en färdplan för att nå dit. I färdplanen har vi ett stort antal förslag som syftar till att få ett robust svenskt elsystem, mer billig, grön och utsläppsfri el, och en snabb utbyggnad av det förnybara. Färdplanen innehåller tre delar:
– Öka produktionen av klimatsmart energi
– Förenkla energiproduktion och effektivisering
– Blixtinkalla till nya energisamtal
Några av förslagen i handlingsplanen är att införa:
– Ett snabbspår för att ersätta äldre vindkraftverk med nyare, större verk som genererar mer energi bör införas.
– En plan för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet tas fram.
– Slopa skatten på bio-oljor för elproduktion och uppvärmning.
– En kraftvärmestrategi som skapar incitament för produktion av mer biokraft, tar tillvara på befintlig biokraft samt främjar användningen av biogas, tas fram.
– Anslagen till energiforskningen ska ökas med 390 miljoner kr till år 2024.
– Slopa skatten för produktion av solel för eget bruk.
– Ge skatteavdrag till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus.
– Underlätta för dem som vill investera i gemensam solenergianläggning (solkooperativ).
– Att befintliga reaktorer utnyttjas fullt ut.
Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?
Centerpartiet anser att samernas kultur och samiska rättigheter kommer att aktualiseras i takt med att de konkreta planerna för den gröna omställningen läggs fram. Samerna har genom konsultationsordningen möjligheter till insyn och inflytande i olika skeden av ”grön omställning”. De flesta verksamheter förutsätter en prövning av miljöfarlig verksamhet och då har samebyarna en konkret sakägarställning.
Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället?
För Centerpartiet är det en självklarhet att staten ska säkerställa de samiska språken och för att stärka den samiska identiteten och det kulturella arvet är språket betydande. Med satsningar på läraryrket behöver förutsättningarna för modersmålslärare förbättras genom satsningar på digitalisering, fjärrundervisning och distansundervisning. Modersmålslärare bör även fortsättningsvis undantas kravet på lärarlegitimation. Under mandatperioden har vi efterfrågat regeringens åtgärder för att stärka minoritetsspråksinlärningen i skolan enligt förslagen i SOU 2017:91. Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering.
Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?
Främlingsfientlighet och rasism är ett allvarligt hot mot vårt samhälle. Den bryter ned den ömsesidiga respekten och värdigheten människor emellan och underminerar de principer om öppenhet och utbyte som Sveriges välstånd vilar på. Centerpartiet vill att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram uppdaterat kunskapsunderlag, för att stötta lärare i undervisningen om samernas och vår gemensamma historia så att elever får bättre kunskaper om samer och deras historia.
Centerpartiet vill genomföra flera reformer för att ta itu med diskriminering baserad på alla de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Vi vill reformera Diskrimineringsombudsmannens (DO) uppdrag så att myndigheten mer aktivt upptäcker och agerar mot diskriminering, bland annat genom att utföra fler stickprovskontroller och driva långt fler fall, istället för som idag främst för att etablera praxis. Vi vill dessutom att DO ska få ökade resurser för att kunna genomföra sitt nya uppdrag.
Vi vill höja diskrimineringsersättningen. Arbetsgivare och andra juridiska personer som diskriminerar mot en person kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den utsatte. Diskrimineringsersättningen har två syften: att likt skadestånd ge den enskilde ersättning för den kränkning hon utsatts för och att avskräcka från diskriminering. Vi anser att dagens ersättning i många fall är så pass låg att den inte lever upp till dess syften. Därför vill vi tillsätta en utredning som ska rekommendera en mer ändamålsenlig nivå.
Vi vill inrätta en diskrimineringsnämnd som i likhet med en domstol ska kunna avgöra diskrimineringsfall men som till skillnad från en domstol ska göra det enklare och billigare för personer som utsatts för diskriminering att söka upprättelse. En diskrimineringsnämnd ska emellertid inte ha lägre beviskrav än en domstol. Få diskrimineringsfall tas upp i domstol idag. En av huvudanledningarna till det är att personer som utsatts för diskriminering upplever att de ekonomiska och byråkratiska hindren är för stora. I flera av våra grannländer har man därför inrättat diskrimineringsnämnder med lägre trösklar för att driva fall och söka upprättelse. Det vill vi göra även här i Sverige. Hur nämnden ska utformas och vilka befogenheter den ska ha måste utredas i nära samråd med civilsamhället och andra remissinstanser.
Hatbrott är också ett allvarligt och alltför utbrett problem i Sverige och också något samer utsätts för. Om en domstol bedömer att ett brott är ett hatbrott – exempelvis att en misshandel har rasistiska motiv – tillkommer en straffskärpning. Staten och samhället ser särskilt allvarligt på hatbrott eftersom de anses utgöra ett brott mot individens mänskliga rättigheter och mot principen om människors lika värde, samt att sådana brott skapar rädsla hos andra människor som tillhör gruppen i fråga.
Centerpartiet vill ge mer resurser till de hatbrotts- och demokratienheter som finns hos polisen runtom i landet, och att civilsamhället får det stöd som krävs för att stötta brottsoffer.
Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?
Centerpartiet har drivit på flera politiska förslag som berör samernas rättigheter, kultur och samhällsliv. De senaste åren har vi tagit fram flera motioner till riksdagen:
– Med hänvisning till demokratiska och mänskliga rättigheter att se över behovet av en kontaktyta för dialog för ökad förståelse för Sveriges folkrättsliga ansvar för urfolket samerna. Vi har därför föreslagit former för ett direkt samarbete mellan våra två parlament; Sveriges riksdag och Sametinget.
– Även att tilldela Forum för levande historia uppdraget att beskriva och informera om hur Sverige behandlat samer, tornedalingar, lantalaiset och kväner, judar, romer och sverigefinnar med bl.a. rasbiologi, skallmätningar, tvångsförflyttningar, nomadskolor, arbetsstugor och assimilering.
– Centerpartiet vill att regeringens nya lag om konsultation i frågor ska utvärderas efter tre år med syftet att klargöra om lagstiftningens syfte uppnåtts samt hur lagen påverkat ärendebörda och handläggningstider.
– Etablera en sanningskommission om relationen mellan svenska staten och det samiska folket att se över diskrimineringen som samer utsätts för.
Våra ambitioner för den kommande mandatperioden är att se till att Sveriges minoritetspolitik förbättras. De fem nationella minoriteterna samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar åtnjuter särskilda rättigheter. Det offentliga har ett särskilt ansvar att skydda, tillgängliggöra och främja deras språk och kultur. Minoritetslagstiftningen är på många sätt bra på papperet, men efterlevs inte tillräckligt väl i praktiken. Det offentliga måste i högre utsträckning leva upp till sina åtaganden på området. Vi hoppas att Renmarkskommittén åstadkommer förslag till en moderniserad rennäringslag som kan ligga till grund för lagstiftning i riksdagen.
Ja eller nej:
Bör Sverige ratificera ILO nr 169?
Svar: Nej.
Innan de omtvistade frågorna om samiska rättigheter till land och vatten är tillfredsställande lösta, kan eventuell ratificering inte bli aktuell. Trots att konventionen inte ratificerats har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2020 s. 3 (Girjasdomen) i viss utsträckning beaktat konventionen, bl.a. när en bestämmelse ansetts ge uttryck för en allmän folkrättslig princip.
Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?
Svar: Nej.
Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?
Svar: Nej.
Även om steg tas i rätt riktning finns mer man kan göra på området för att skydda och utveckla samisk kultur, rennäring och samernas rättigheter som urfolk och minoritetsfolk. Sverige är inte felfritt och det gäller tyvärr många länder.