Sunna Utsi släppte den 1 november debutalbumet Moriheapmi (Awakening). Titeln dök upp hos henne när hon satt utanför norska slottet i samband med Fosenaktionerna.
Vad gör du musikaliskt just nu?
– Jag leker lite med ett nytt koncept för album nummer två och utvecklingen av det, men har även planer på spelningar.
Kan du berätta vem Sunna Utsi är för den som inte vet?
– Sunna Utsi är en artist och låtskrivare från Kautokeino som sjunger på hjärtespråket nordsamiska. Jag växte upp i en musikalisk familj med min mamma som sjunger och min farbror, mer känd som Slincraze, som är rappare. Så det var helt naturligt för mig att också börja med musik.
Hur länge har du hållit på med musik?
– Jag började min musikaliska resa när jag var tio år och började skriva mina egna låtar, men jag har sjungit sedan jag var pytteliten. Jag har släppt flera låtar tidigare och deltagit i Sami Grand Prix tre gånger, norska talang (Norway’s got talent) och spelat mycket runt om i Norge.
Du släppte nyligen ditt första album Moriheapmi (Awakening), kan du berätta mer om den?
– Jag har upplevt en hel del saker i livet och varje upplevelse har medfört ett slags ”uppvaknande” som har styrt mig närmare den riktning jag känner att jag är på nu. Så jag ville ha ett koncept på albumet som berättade en historia. Titeln på skivan Moriheapmi dök upp i mitt huvud när jag satt utanför det norska slottet i samband med Fosenaktionerna. När vi började spela in skivan började jag se sifforna 111 och 1111 väldigt mycket och så kallade änglanummer hänger ihop med andligt uppvaknande, så det passade att implementera det i arbetet med skivan också, som till exempel releasedatum.
Alla låtar är på samiska, varför?
– Vi hade planer på minst en låt på engelska, men det slutade med alla låtar på samiska. Det är för att det känns mest naturligt för mig, men också för att jag vill främja och fortsätta lyfta det samiska språket och kulturen.
Vilken av låtarna tycker du bäst om och varför?
– Det är svårt att svara på, för jag gillar varje låt på sitt sätt. Jag skulle säga att Siivos Biigá är den viktigaste låten, för den handlar om min upplevelse av att vara kvinna i en värld där jämställdhet, feminism och motstånd helt klart fortfarande behövs. Det ser vi särskilt efter valet i USA nu. Samtidigt är Náste Čalmmit en väldigt speciell låt för mig. Den är enkel, men jag lade ner mycket arbete på att skapa en text som var intim, personlig och med dubbla betydelser, och längden fick vara 2:22 som grädde på moset.
Om du skulle samarbeta med någon samisk artist, vem skulle det vara?
– Maxida Märak hade varit riktigt cool, eller Ailu Valle.
Finns det några artister som du inspireras av?
– Taylor Swift och Billie Eilish är definitivt två av mina största inspirationskällor. Taylor Swift fokuserar mycket på låtskrivande och framförande, medan Billie Eilish har attityden och sitt eget musikaliska uttryck.
Vad har du för drömmar och mål med din musik?
– Att göra musik som är meningsfull. Som träffar någon på ett alldeles speciellt sätt och kan hjälpa dem genom erfarenhet och ge kraft. Jag vill leva på musiken och visa vem jag är som artist och låtskrivare. Att vara i studion, spela konserter och träffa människor som har en speciell koppling till min musik.
Vilken är din favorit grupp/artist från Sápmi?
– Mari Boine är en no-brainer. Jag gillar också verkligen Maxida Märak.
Vilken är din favoritlåt från Sápmi?
– Jag har svårt att välja bara en. Det har kommit så mycket fint och bra genom åren. Om jag måste välja en så blir det Várjalan av Slincraze, då det handlar om min bortgångne áddjá och det är en sorg jag kommer att bära med mig tills vi ses igen en dag.
Intervju Marica Blind