Simskolan där han gick som barn lade grunden till intresset för simning. När Jakob Wassberg skulle söka till gymnasiet föll valet på NIU-natur i Sundsvall, naturvetenskapliga programmet kombinerat med simning, där han nu går andra året.
Jakob minns inte hur gammal han var när han började intressera sig för simning. Han tror att han var i fyraårsåldern när han gick sin första simskola, och därefter har han fortsatt.
– Jag vet inte hur jag ska beskriva simning, det är olika beroende på vilken distans man simmar. Det är en individuell idrott, men det är ändå som att tävla i lag eftersom laget alltid är med en. Och det är inte den som är störst och starkast som vinner, det är mycket strategi. Simmar man 100 meter gäller det att simma så fort man kan, men när man simmar 200 meter så måste man hitta den perfekta hastigheten.
Jakob är uppvuxen i Östersund och där fokuserade han mest på långdistans 1500 meter. Nu ligger fokus på 200 meter.
När Jakob skulle söka vidare till gymnasiet var det inte självklart att gå en utbildning där simning ingick.
– Jag funderade på att bo kvar i Östersund och bara simma på fritiden.
Men han sökte till NIU-natur i Sundsvall, där ens idrottsprestation och inte bara betygen avgör om man kommer in.
Jakob kom in och tänkte att det var lika bra att försöka.
– Det är inte många gånger man får en sådan här chans och jag är väldigt nöjd. Det är kanske det bästa beslutet jag tagit.
Det innebar att Jakob tvingades flytta hemifrån, vilket han är nöjd med.
– Man lär sig att ta ansvar och det är bra med miljöombyte för att utvecklas. Jag hade simmat så länge och hamnat i en svacka, men min utveckling som simmare har gått mycket framåt under andra året på skolan.
Tre dagar i veckan är mer praktiska med bland annat simning, träning och tävlingslära, medan två dagar är helt teoretiska. Simträningen varvas med styrketräning och viss konditionsträning och det rör sig om nio-tio pass i veckan.
Förutom det tränar Jakob med Sundsvalls simsällskap på kvällar och helger. Det räcker inte, säger han, att bara simma på skoltid för att bli bra.
– Man måste simma ganska ofta för att behålla vattenkänslan. För varje dag man inte simmar tappar man två dagars träning. All träning är en färskvara.
Framtidsdrömmarna efter gymnasiet är att simma på elitnivå. Ett tag funderade Jakob på att bli läkare, men han tycker det känns onödigt att bestämma sig redan nu. Att bli bäst i världen på simning är däremot en dröm.
– Det är väl vad man helst hoppas på, men det går ju inte att påverka hur bra alla andra som jag ska tävla emot blir.
Jakob säger att i stort sett alla som tävlar på elitnivå i simning är förebilder.
– De gör enorma uppoffringar och det krävs en extrem disciplin att utföra något på den nivån.
Jakob berättar att killar som satsar på sin simkarriär brukar nå världstoppen när de är 18 år och peaka vid 24-26 års ålder. Idag är Jakob 17 år och är tveksam till att han når toppen om ett år.
– Man kan ju hoppas, men då kommer jag behöva utvecklas extremt snabbt. Och ska man nå toppen måste man offra nästan allt. Jag offrar ganska mycket redan nu och har väldigt lite fritid. Det krävs en del för att tvinga sig att lägga sig tidigt om man ska upp och träna klockan sex på morgonen, konstaterar han och skrattar.
Text Katarina Hällgren