Som i april vann Spellemannprisen, Norges svar på Grammis, för bästa album i klassen folkemusik/tradition för sitt album Mojhtestasse – Cultural Heirlooms.
Hur kändes de att vinna?
– Det var en surrealistisk känsla att av alla bra album som släpptes i fjol så var det vårt album som fick det här priset. Det var väldigt stort.
Hur har du firat vinsten?
– Det var en efterfest som vi hade på Grand hotell där vi fick sitta och dricka champagne och prata ut om allt vi har gjort och upplevt med den här skivan. Så det blev en väldigt fin kväll med musikbranschen.
Har du firat på något annat sätt hemma?
– Nej, jag har väl egentligen inte gjort det. Men jag har tagit emot mycket bra feedback för det här priset. Och det gör mig väldigt glad.
Var står vinstpokalen idag?
– Den står på pianohyllan som jag har hemma i huset.
Varför är det så viktigt att lyfta fram gamla jojkar?
– Det är min saknad att inte växa upp i en stark jojktradition. Det har jag inte gjort. Så att gå tillbaka i arkiven var för mig en resa för att ta tillbaka min tradition. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att lyfta den traditionella jojken som inte har hörts på väldigt länge. De ligger där i arkivet, den borde höras mer. Det är mina två motivationer.
Vilken jojk tycker du bäst om?
- Nej, det är svårt att säga. Alla har sina karaktärsdrag och sin känsla att framföra. Det tror jag beror lite på humör och känslan man har.
Vad händer härnäst för dig i musikväg?
– Världen går ju fram ganska fort efter ett sånt här pris. Just nu arbetar jag med ett duoalbum, som ska släppas till hösten, med en stråkkvartett. Det första som skett är jag släppte ny musik, 5 april, med ett folkemusikband som heter Moenje. Så ska jag även turnera med trion som spelade in plattanMojhtestasse. Vi ska till Polen, till Molde och till London. I sommar i vart fall.
Vilket är ditt starkaste konsertminne?
– Det finns väldigt många fina ögonblick. Jag tror kanske jag vill nämna den första konserten som vi hade med Mojhtestasseför hemmapubliken när vi presenterade materialet i Elgå i Svahken Sïjte. Det var den 3 juni 2017.
Vad är det bästa med att vara artist/musiker?
- Det är att få jobba kreativt med något jag verkligen älskar. Inte minst att jobba med riktiga musiker och det kreativa rummet som vi skapar när vi improviserar och övar. Det brukar vara de bästa dagarna.
Vad är det sämsta med att vara artist/musiker?
– Det måste vara att man är borta mycket hemifrån. Det blir väldigt många resdagar. Det är nog det svåraste att finna en balans på just det.
När du inte håller på med musik, vad gör du då?
– Då brukar jag ofta resa hem och vara med i renskötseln. Eller vara ute mycket på tur eller plocka bär. Och göra lite praktiska saker.
Om Marja Mortensson
24 år frånSvahken Sïjte i Hedmark i Norge. Det renskötseldistrikt som ligger längst söderut i Norge. Marja bor just nu i Stange som ligger norr om Oslo. Hon säger själv att hon har turnerat runt halva världen (Nordamerika, Asien, Europa, Afrika). Det är bara Sydamerika och Oceainen som fattas.
Sju snabba frågor:
Slincraze eller Mari Boine? Mari Boine.
Eurovision song contest eller Sámi Grand Prix? Sámi Grand Prix.
Turnéliv eller renflyttning? Båda. Omöjligt att välja.
Oslo eller Tromsö? Tromsö.
Flyg eller tåg? Tåg.
Snö eller regn? Snö.
Klänning eller Gapta? Gapta.
Jørn Kristensen, Hauganfoto