Nyligen släppte Rakel EP:n To Let Things Go. Rakel heter egentligen Julia Johansson och är från Undersåker i Jämtland. Artistnamnet kommer både från hennes mormor och henne själv.
Vad gör du musikaliskt just nu?
– Just nu jobbar jag med musikvideon för Låten To Let Things Go och gör klart en singel som jag har tänkt att släppa inom kort.
Kan du berätta vem Rakel är för den som inte vet?
– Jag är en artist och låtskrivare ifrån Undersåker i Jämtland. Musiken är mitt konstnärliga uttryck och där jag känner att jag kan vara mig själv. Jag tror att ord och melodi har förmågan att transformera tankar och känslor. De har alltid gjort det för mig och därför ser jag musiken som ett universellt språk som alla kan förstå på något vis.
Varför är ditt artistnamn Rakel?
– Rakel är min mormors namn och även mitt mellannamn.
Hur länge har du hållit på med musik?
– Sedan jag var barn, men jag började skriva musik på papper när jag var tonåring, men nynnat ord och melodier har jag alltid gjort. Som artist släppte jag min första egenskrivna låt 2017.
Kan du berätta mer om EP:n To Let Things Go?
– Det är en EP som berör känslor av svek, samtal med naturen, sanning, sociala fenomen och normer. Låtarna är producerade tillsammans med Alexander Fredman som även är min pojkvän. Vi har inspirerats av olika element och genrer.
Du har gjort både dina texter och musik själv på EP:n. Hur går du till väga när du gör en låt?
– När det kommer till produktion så gillar jag att leka runt med ljud och melodier för att sedan samarbeta med Alexander. Ibland har Alexander produktionsidéer och om jag gillar det så börjar jag ofta bara spela in på mitt röstmemo i telefonen. Vid andra tillfällen kan jag vara i naturen eller hemma och få texter och melodier till mig som jag spelar in på min telefon. Egentligen kan skapandet av en låt se väldigt olika ut vilket är väldigt spännande och stimulerande.
Du har samisk släkt både i Jämtland och Arvidsjaur. Hörs den samiska kulturen på något sätt i din musik?
– Jag tror att mitt samiska ursprung kommer igenom ibland även om jag tyvärr inte kan tala språket. Jag känner att jag är i kontakt med melodierna, känslorna och historierna särskilt under skapandeprocessen. Jag har utforskat jojken på mitt eget vis och det finns med fragment av detta i EP:n. Jojken, nynnandet och sången är för mig ett sätt att läka och finna borttappade bitar av mig själv, men det är fortfarande något som är väldigt nytt för mig och som jag håller på att utforska. Om det hörs låter jag nog ändå någon annan svara på, då det är svårt att se sig själv utifrån. Min samiska släkt på mammas sida kommer ifrån Klimpfjäll i Västerbotten och min samiska släkt på pappas sida härstammar från Arvidsjaur. Själv är jag uppvuxen i Jämtlandsfjällen.
Om du skulle samarbeta med någon annan samisk artist, vem skulle det vara och varför?
– Jag hade gärna skrivit musik tillsammans med Mari Boine, Hon har en otrolig röst och skriver på ett magiskt vis. Jag tror att jag skulle lära mig väldigt mycket av henne eftersom hon bär så mycket visdom och medicin.
Finns det några artister som du inspireras av?
– Jag inspireras av många olika artister, M.I.A har varit en idol sedan jag var liten, Susanne Sundfor och Rodriguez är två otroliga låtskrivare enligt mig. Tove Lo är också en artist som betytt mycket för mig särskilt albumen Lady Wood och Queen Of The Clouds som inspirerade mig mycket när jag började släppa musik.
Vad har du för drömmar och mål med din musik?
– Drömmen är att fortsätta att utvecklas som musikskapare. Att fortsätta att älska skapandet och att få möjlighet till fler och större gigs. En annan dröm är att skriva till film, jag håller på med ett projekt just, men det är i ett väldigt tidigt skede. Det är väldigt kul att skriva mot en historia och det vore en dröm att få vara med och komponera musik för samiska filmproduktioner.
Vilken är din favorit grupp/artist från Sápmi?
– Mari Boine Inspirerar mig otroligt mycket! Hennes röst är helt magisk och hon bär så mycket visdom.
Vilken är din favoritlåt från Sápmi?
–Something You Should Know av Dear Sara och Vuoi Vuoi Mu av Mari Boine.
Intervju Marica Blind