Ella-Marja Lindh med rötter från Kraddsele och Dearna kunde inte umesamiska som barn, men hon har pluggat språket och hennes språkintresse har öppnat flera dörrar efter gymnasiet. Hon jobbar i dag på samiska förskolan i Lycksele, och har varit speakerrösten i SVT-programmet om Vindelälven.
En som jobbar med umesamiskan varje dag är 25-åriga Ella-Marja Lindh. Hon jobbar på samiska förskolan i Lycksele. Hon har nära till skratt och beskriver sig som en glad människa som gillar att vara med sina kompisar, pyssla, skapa och vara ute i skogen.
– Egentligen gillar jag allt, det mesta tycker jag är kul, förutom att laga mat.
Varför inte det?
– För att jag är jättedålig på det! Jag har ingen paradrätt, men oftast lagar jag kött och pären (potatis, reds. anm) och det brukar bli gott, skrattar Ella-Marja.
Ella-Marja växte upp både i Kraddsele och Tärnaby i Västerbotten och har varit intresserad av språk sedan hon var liten. Hon läste sydsamiska när hon gick på sameskolan i Dearna. Hon började läsa sitt eget språk, umesamiskan först i högstadiet i Suarssa.
– Det var en kamp att hitta en lärare. Rektorn på högstadiet tyckte inte det var viktigt att läsa umesamiska, hen tyckte det var bättre att läsa tyska eller spanska, eftersom det är världsspråk. Men både mamma och pappa kämpade verkligen för att vi skulle få samiskan i skolan. Efter att de till slut kontaktat högsta chefen på kommunen, då hände det saker. Efter typ en vecka, då hade jag en lärare.
Stämmer det att du jämför samiskan med matematik?
– Ja, det gör jag, säger hon med ett leende. När vi jobbade med kasus till exempel, så hittade jag ett mönster i det och kopplade ihop det med matematiken. För min del blev allt så mycket lättare när jag gjorde så.
Ella-Marja tvekar inte en sekund på svaret om vem som har inspirerat henne att fortsätta med umesamiskan.
– Det är mina lärare, Sara-Helen Persson och Sophia Rehnfjell. De har hållit på länge med umesamiskan och de gör verkligen allt för att föra vidare språket. De är riktiga förebilder för umesamiskan!
Även om Ella-Marja Lindh har jobbat med umesamiskan sedan gymnasiet och hade lätt för att lära sig språket så har hon haft utmaningar.
– Det gäller framförallt att våga. Det är fortfarande svårt ibland, det är den där språkspärren, när man blir rädd att säga fel, svarar hon efter en liten stunds funderande.
Hur gör du för att komma över språkspärren eller vinna över rädslan?
– Det är bara att ställa in sig på att våga prata. Blir det fel, så blir det fel – det är ingen fara. För säger jag fel på svenska, då är ingen som uppmärksammar det. Egentligen ska man inte göra det när någon pratar samiska. Det kan bli fel oavsett vad, konstaterar Ella-Marja och fortsätter:
– Egentligen är det en själv som sätter stopp för en själv.
Du kanske är en många som sett SVT:s program om Vindelälven. I så fall har du hört Ella-Marja då hon är speakerrösten. Hon berättar att det började med att hon fick ett samtal från SVT. De hade hört att hon pratade umesamiska och på den vägen är det.
Du har en jättebra speakerröst. Berätta, hur var det att jobba med det?
– Min första tanke var att det är en ny upplevelse. Och sedan så det var ju jätteroligt, jag kan absolut tänka mig fler sådana jobb, säger en leende Ella-Marja och erkänner att hon själv ännu inte sett den. Men den ligger på hennes att-göra-lista.
I dag jobbar Ella-Marja på samiska förskolan i Lycksele, där det finns fjorton barn. Men när det gäller vad hon vill göra i framtiden, så har hon inga direkta planer.
Vad gör du i framtiden, säg om fem-tio år?
– Jag vet inte, säger hon med en liten suck. Jag vet fortfarande inte vad jag vill göra när jag blir ”stor”. Jag tar dagen lite som den kommer. Jag vill vara ute i renskogen, jag vill också arbeta med språket och språkutveckling. Jag vill prova på lite allt möjligt, säger Ella-Marja med ett skratt.
Text Anna-Karin Niia
Några snabba språkfrågor till Ella-Marja:
Hur gjorde du för att lära dig umesamiska?
– Ja, jag gjorde som min lärare sa, skrattar hon. Eftersom jag hade så stort intresse, så var det enkelt för mig att läsa.
Vilka är dina bästa tips för att lära sig samiska?
– Hitta din arena eller område som du är mest intresserad av. Det kan exempelvis vara inom renskötseln, eller inom hemmet. Då är det lättare att lära sig ett språk.
Vilket är ditt favoritord på samiska?
– Násti tycker jag är fint. För att det är så gulligt ord, en stjärna lyser som upp och det tycker jag att ordet gör också.
När är det bra att kunna samiska?
– Om man är två som kan samiska, då kan man prata hemlisar med varann, fnittrar hon. Och inom renskötseln, där är språket levande. Och oftast är det vissa ord som bara finns på samiska. Då är det bra att kunna samiska.