Goh nænnoes soenh – Som starka sentrådar. Så hette årets utställning med avgångseleverna på Samernas utbildningscentrum. Kön ringlade rekordlång när de tio förväntansfulla eleverna öppnade upp dörrarna för att visa upp sin duodji.
– Det var så mycket folk att det nästan blev överväldigande. Det blir ju lite som att visa upp sin lilla bebis att få dela med sig av vad vi gjort, säger Elin Olsson Svonni.
Den traditionsenliga utställningen brukar vara minst sagt välbesökt. I år nådde kön ut på innergården utanför Samernas utbildningscentrum innan dörrarna öppnades.
Utställningens namn, Goh nænnoes soenh – Som starka sentrådar, beskriver styrkan som håller ihop slöjden och sentråden som kommer från renen som håller samman allt, berättar Elin Olsson Svonni.
– Vi ville bygga upp utställningen som en hyllning till renen, med renspår på väggarna, inslag av natur och ett gärde i mitten.
I år består avgångsklassen av elva elever. Under några års tid har elever saknats på trä- och hornutbildningen, men i år har de hårdslöjdande eleverna gjort comeback. De har också samarbetat med skinn- och textileleverna i några av de alster som ställdes ut.
– Jag har bland annat gjort en skinnryggsäck där Marko Pylvänäinen gjort hornspännet. Det har varit en rolig process att ta fram designen och diskutera med någon annan och få in hårdslöjdsdetaljer, säger Elin.
Andraårseleverna har bland annat gjort examensarbeten som innefattar ett pälsbeklätt alster. Som examensarbete hade Ibbalina Aira sytt en davekvuossa, en väska av lom.
Idén kom när hon och hennes syster spånade på tänkbara alster.
Den är inte så avancerad som man kan tro, försäkrar hon.
– Man börjar med att flå huvudet, sedan går man vidare och tar ut kroppen och sedan syr man igen vid vingarna och fötterna.
Men visst var det en utmaning, eftersom det var första gången hon sydde en väska i lomskinn.
– Det är ju lite att tänka på. Men vi hade så tur att Lisbeth Kielatis kom till skolan och hjälpte till. Hon har sytt i lom tidigare och det var väldigt kul att hon kom och visade hur man gör.
Ibbalina fick en hel del reaktioner på väskan under marknadsdagarna.
– Det är många som tyckt att det är läcker och cool. Det är många som inte sett en sådan väska tidigare och det är ju väldigt kul.
Väskan kommer Ibbalina Aira att använda själv.
– Ja, när jag ändå sytt den så vill jag använda den själv.
Elin Olsson Svonni säger att åren på Samernas varit väldigt lärorika.
– Det roligaste för mig är att jag hittat vad jag är mest intresserad av. Jag har stor kärlek för vävning och jag tycker om att jobba i skinn, och att få ägna tid åt att göra det man själv vill och utveckla det har varit roligt.
Text Katarina Hällgren