Ledare

Det är ett hårt samhällsklimat just nu. Det tror jag de flesta kan skriva under på. Under februari fick Rans sameby kämpa mot ett rally mitt i vinterbeteslandet och samtidigt hantera hat och hot i bland annat kommentarsfält på sociala medier med anledning av just detta.

Kulmen kom när tre renar hittades dödade på en skogsväg utanför Umeå. 

När Nuorat skickades på tryck hade åklagare inlett en förundersökning med rubriceringen grovt djurplågeri och skadegörelse. Samtidigt aktualiserades återigen diskussionen om hatbrott mot samer där renar plågas och dödas.

Bland annat gjorde flera sametingspartier och Samerådet uttalanden med krav på att hat och hot mot samer måste tas på allvar med anledning av händelserna.

Nyhetsrapporteringen i främst lokalmedia har varit omfattande när det gäller rally-VM i Umeå och samebyns syn på evenemanget som pågick mitt i renarnas vinterbetesland. 

När ni håller denna tidning i er hand har det gått en månad sedan rallyt genomfördes i och utanför Umeå.

Vi har pratat med en av de unga renskötarna i Rans sameby, 23-åriga Maidi Eira Andersson. Hon tvingades för första gången i sitt liv uppleva hur det är att få sina renar plågade och dödade. 

I det här numret berättar hon om känslorna, rädslan, ilskan och uppgivenheten. Men också om kampviljan för att skydda renen och vad som driver henne att fortsätta kämpa.

Fyra år har gått och nu är det snart dags för sametingsval igen. För somliga är det första gången att rösta i valet. Vad ska man rösta på och varför är kanske inte självklart. 

I detta nummer har vi satt ihop lite saker som kan vara värt att veta inför själva valet, och vi har förstås också pratat med de partier som just nu sitter i sametinget.

Sáminuorras ordförande Sara-Elvira tycker också till om sametingspolitiken i detta nummer. Lite för mycket myndighetssnack och för lite politiska visioner är hennes bild av sametingets politik.

”Vad gör ni egentligen?” Den frågan ställer en av förstagångsväljarna som deltar i vår enkät inför sametingsvalet till sametingspolitikerna. Den frågan har sametingspolitikerna fram till 18 maj att svara på.

Katarina Hällgren

Att satsa på samiska eller att inte satsa på samiska, det är frågan. Nej, det är det förstås inte. Men vi kan i alla fall konstatera att det samiska språket är ett ständigt omdebatterat ämne. 

Hur ska de samiska språken överleva? Hur ska språken synliggöras? I vilka sammanhang används språket? Hur används språket? I samepolitiska sammanhang pratas det kanske mer OM samiska än PÅ samiska, men det finns i alla fall någon slags diskussion.

Det här numret handlar mycket om språk, i en tid då Sveriges regering inte tycker att det är viktigt att lägga pengar på samiskan. Vilken tur att det finns många andra i Sápmi som jobbar med språket och kämpar för dess överlevnad.

Förutom att samiskan kan vara viktig för en själv och ens identitet så finns det sammanhang där språket faktiskt är helt nödvändigt. I jobbsammanhang till exempel. Det finns nämligen jobb där samiska är mer än bara ”meriterande”.

Nuorat har träffat tre personer vars språkkunskaper är förutsättningen för att de ska kunna utföra sina jobb. Ealla-Saara jobbar som lärare, Naima som språkrådgivare och Vegard är såväl artist som skådis och numera också manusförfattare. 

Alla tre har samiskan som superkraft, skulle man kunna säga. 

Under året har Nuorat haft ett språkprojekt i samarbete med Samiskt språkcentrum. Genom reportage och intervjuer med spännande och inspirerande personer har vi synliggjort de fem samiska språken på svenska sidan av Sápmi, fördelat på årets fyra nummer. 

I och med detta nummer  är vi i mål och vi hoppas verkligen att projektet lett till att ni läsare känner er inspirerade att prata samiska, utveckla era kunskaper, börja plugga eller fortsätta plugga vidare. 

Hur som helst så är vi stolta över att samiskan syns i Nuorat året om, med eller utan språkprojekt.

En som inte har språket än, men väl dansen, är Liv Aira. Nyligen invigdes det danscenter som Liv jobbat fram från dröm till verklighet och i detta nummer berättar hon om sin envishet för att få göra det hon älskar.

Det och mycket mer kan ni njuta av i årets sista nummer av Nuorat.

God Jul och Gott Nytt år!

Katarina Hällgren

”Ska du inte skriva en bok snart?”. Jag får frågan lite då och då och jag blir alltid lika förvånad. Trots att det skrivna ordet har ingått i mitt yrke så länge så känns tanken på att skriva litterärt väldigt avlägsen. 

Varför vet jag inte. Det kanske verkar så stort, så svårt. Så annorlunda mot det skrivande som jag ägnar mig åt i journalistiken. 

Kanske lägger jag för stor vikt vid att tänka på själva bokskrivandet och inte på berättandet. För berättandet är ju något som jag och många andra är väl bekant med. 

När jag skriver detta så har det bara gått några dagar sedan Bokmässan i Göteborg avslutades för i år, med Sápmi som ett av två teman. 

En bokmässa som samlade samiska berättare från nästan hela Sápmi. Det var första gången jag var på Bokmässan så jag har inget att jämföra med, men det var en rätt skön känsla att träffa på andra samer lite varstans både i mässans lokaler, i den samiska montern och ute på stan. I Göteborg liksom. Så fint.

I det här numret har vi gjort ett nedslag på Bokmässan och ger er en bakgrund till varför Sápmi var tema och Tjállegoahte hedersgäst. 

En av alla aktuella författare som fanns på plats under Bokmässan var Ella-Maria Nutti. Hon har nyligen släppt sin andra roman Till träden, en stillsam och gripande berättelse om relationen mellan en far och en dotter, obesvarade frågor och svårigheten att kunna säga det man vill ha sagt.

Som omslaget avslöjar har vi gjort ett porträtt på Ella-Maria i detta nummer. Vid sidan av psykologstudierna i Umeå är hon alltså författare, och är en av många fantastiska berättare vi har i Sápmi. 

En programpunkt på Bokmässan som vållade en hel del oro innan och en hel del debatt efter var seminariet med den tillspetsade rubriken Samer – en privilegierad minoritet eller utsatt urfolk?. Seminariet tog utgångspunkt i Girjasdomen och den så kallade gröna omställningen och handlade i stora drag om vem som har rätt till markerna. En diskussion som de senaste åren tycks ta alltmer plats i den offentliga debatten.

Seminariet arrangerades av två tankesmedjor och i skrivande stund har flera författare och debattörer kommenterat seminariet, både på nyhetsplats och i egna texter. Läs mer om det i detta nummer. Bland mycket annat, som vanligt. 

Katarina Hällgren

”Samer, både med och utan koppling till rennäringen, riskerar att utsättas för hatbrott och andra uttryck för rasism.” Det skriver Brottsförebyggande rådet, Brå, i sin rapport om hatbrott mot samer. 

Rapporten offentliggjordes i slutet på april.  Drygt två veckor tidigare var det Netflixpremiär för filmatiseringen av Ann-Helen Laestadius bok Stöld, som handlar om rasism och hatbrott mot samer. Sällan har väl den pågående rasismen mot samer fått så stor uppmärksamhet inom populärkulturen och på nyhetsplats samtidigt.

Redan i förra numret tog Nuorat upp konsekvenser av fördomar och rasism på sociala medier och i media. I det här numret spinner vi vidare på temat utifrån den aktuella Brå-rapporten och den aktuella filmen Stöld.

En som i stort sett vuxit upp med att familjens och samebyns renar plågas och dödas är Sara Skum. För några år sedan fick hon och familjen nog och vågade börja prata i media om deras situation. Bland annat gjorde TV4:s Kalla fakta en granskning om rättsväsendets agerande när det gäller renplågeri och dödade renar.

I detta nummer berättar Sara Skum om hur de utsatts för hatbrott genom åren och vad hon tänker om Brå-rapporten. Saras berättelse har också koppling till den prisbelönta boken Stöld som nu blivit film och det berättar Ann-Helén Laestadius mer om.

Vi har förstås fått några nya skådisstjärnor på den samiska skådishimlen i och med filmatiseringen av Stöld. Unga Elsa, spelad av Risten- Alida Siri Skum, och vuxna Elsa, spelad av Elin Oskal. Dessutom gör Lars-Ánte Wasara en framträdande roll i filmen. De berättar både om filminspelningen och om deras egna erfarenheter av rasism.

Om och i så fall hur Brå:s rapports om hatbrott mot samer kommer att göra skillnad i praktiken återstår att se. Det är, som flera som vi intervjuat påtalar, upp till politiker och makthavare. Men nu finns i alla fall det som vi redan vet, i skrift, att rasism och hatbrott mot samer existerar. Det är i alla fall ett litet steg i rätt riktning.

Och visst är det lite lättare att vara hoppfull när snön är borta, naturen grönskar och nätterna är ljusa? Nu ser vi fram emot några fina ljusa månader för djur, natur och människor.

Glad sommar!

Katarina Hällgren

Är ni laddade för gå och rösta om ett par månader? Nej, det är varken sametingsval eller riksdagsval. I år handlar det om valet till Europaparlamentet som sker vart femte år och sägs vara ett av de största demokratiska valen i världen. 6-9 juni pågår valet i Europa och den 9 juni är det valdag i Sverige.

Hur det blir i år återstår att se, men en ännu ej publicerad undersökning visar att intresset och förtroendet för EU bland Sametingets väljare inte är så stort. 

Samerådet är en organisation som medvetet riktat in delar av sitt arbete mot EU och de har en egen avdelning som jobbar med EU-frågor. i Det här numret berättar Elle Merete Omma om varför de anser att EU är en viktig arena för samiska frågor.

Går det att tävla i musik? 

På det som brukar kallas för den största musiktävlingen i Sverige, nämligen Mello, är det glest mellan de samiska artisterna. Jon Henrik Fjällgren höll fanan högt under de tre gånger han var med, men ifjol lät han meddela att nu är det sluttävlat, åtminstone i den tävlingen.

Därför var det otroligt spännande att se att Dear Sara var en av de uttagna artisterna till årets Mello.

I det här numret har vi pratat med Dear Sara om hennes musikkarriär, från genombrottet i tv-programmet X-Factor och fram till att hon lämnade studiomörkret för att ställa sig på den glammiga Mello-scenen.

Och apropå musiktävling. Sámi Grand Prix är långtifrån ett nytt musikfenomen, det vet alla som tagit sig till Báhktehárji på påskaftonen. Men i år har SVT äntligen upptäckt att det finns en samisk motsvarighet till Mello och för första gången sänds programmet på tv i Sverige. 

Artisten Natalie Carrion kritiserade SVT för ett par år sedan just för att inte sända Sámi Grand Prix. Det verkar ha hörsammats, för nu är hon en av programledarna. i det här numret berättar hon varför hon tycker det är så viktigt att programmet sänds på svensk sida av Sápmi.

Behöver ni lite språkpepp? Förutom de samiska texter vi har i varje nummer kommer vi under året, genom ett språkprojekt tillsammans med Samiskt Språkcentrum, peppa er lite extra att satsa på samiskan. Missa inte supercoola språknörden Are Tjihkkom som översatt Hobbit till lulesamiska.

Katarina Hällgren

”Det finns två yrken man måste födas till – monark och renskötare”. Rubriken hör till en text som publicerades i Dagens Nyheter mitten på oktober. I ingressen påstås att renskötare behandlas som offer ”men i praktiken utgör de en samisk adel”.

De argumenten är knappast nya när ännu en skribent tycker sig ha knäckt koden för vad renskötsel handlar om.

Debatten idag är hård och kall och åsikterna om samisk kultur och rättigheter viner som vassa pilar på nätet. Så har det dessvärre sett ut ett tag nu och det ser inte ut att bli bättre, snarare tvärtom. 

Det är svårt att värja sig när hårda tongångar om samer i rubriker, debattinlägg och kommentarsfält sprider ut sig på sociala medier. Och det är också ett fenomen som många vittnar om i Sápmi, att det inte går att skydda sig mot att läsa om man inte stänger av den digitala världen helt.

Det är inte svårt att förstå att det här påverkar människor negativt, och det visar även forskningen. I det här numret har vi pratat bland annat med unga samer, forskare och de som på olika sätt jobbar inom hälso- och sjukvård, 

De resonerar kring vad dagens debattklimat kan få för konsekvenser och vad man som enskild same kan göra för att lindra utsattheten.

Och även om det kan kännas tungt och övermäktigt ibland så är kampviljan stark i Sápmi. Se bara på Mihkkal Hætta som bosatte sig utanför Stortinget i Oslo i fem veckor, i samband med den tredje Fosenaktionen i höst. I det här numret träffar vi honom och pratar om hans tid i lávvun i Oslo.

Nu är det inte många dagar kvar till jul. Årets julkalender rullar på för fullt i SVT, men redan nu är nästa års julkalender inspelad och väntar på att dra igång den 1 december 2024. 

För första gången har julkalendern samiskt tema och oavsett om man följer julkalendern på tv så tror jag en och annan ser fram emot att se resultatet. 

Nuorats medarbetare Lars-Ola Marakatt hängde en dag på inspelningen i Kåbdalis och träffade bland annat huvudrollsinnehavarna som spelas av Hedvig och Ellá Márge.

Det, och en hel del annat, kan ni njuta av i årets sista nummer av Nuorat.

God Jul och Gott Nytt År!

Katarina Hällgren