Julevsámegiella

Ledartext kritiseras

Amnesty Sápmi kritiserar en ledartext som publicerats i Svenska Dagbladet. I ledaren finns en formulering om att det är vansinnigt att ”samernas bidragsfinansierade rätt att använda landskapet” ges större vikt än utvinning av metaller och mineraler.

I en intervju i Sameradion menar Amnesty Sápmis Kerstin Andersson att ledarskribenten visar okunnighet om urfolksrätten och minoritetslagen.

Ledarskribenten, Peter Wennblad, kommenterar kritiken med att ledaren handlar om hur staten har klivit på samernas rättigheter, och att det bidrar till polarisering att plocka ut en mening ur texten. Däremot kan han inte tala om i detalj vilka bidrag han avser i sin formulering, men hänvisar till prisstöd och det ”stora statliga stöd” som går via Sametinget och Samefonden.

Slöjdare prisad

Lena Viltok får Asa Kitok-stipendiet 2023. I motiveringen sägs att Lena Viltoks arbetssätt och materialval belyser vikten av att värna om renen och att hon dagligen förvaltar och utvecklar duodjitradition och árbediehtu. Stipendiet är på 75 000 kronor och delas ut av Sámi Duodji.

Bolsonaro anklagas för folkmord

President Lula da Silva anklagar sin företrädare Bolsonaro för folkmord, och utlyser nödläge på grund av akut undernäring hos barn tillhörande urfolket yanomami i Amazonas. Efter ett besök i delstaten Roraima fördömer han den tidigare regeringens behandling av yanomamifolket, vars marker och vatten till stora delar har skövlats och förgiftats av gruvdrift. Lula da Silva tillträdde som president den 1 januari, och menar att Bolsonaro med sin högerregering har uppmuntrat de tiotusentals oauktoriserade gruvarbetare som invaderade yanomamfolkets områden i Amazonas mellan 2019 och 2022. Enligt bedömare har de skövlat skogar och förorenat vattnet med kvicksilver. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Stödchatt för killar

Organisationen MÄN har startat en stödchatt för samiska killar, med samiska volontärer. Chatten är öppen tisdagkvällar mellan klockan 19 och 21, jämna veckor. Du som skriver till chatten är anonym, liksom de som bemannar den.

”Vi vill skapa ett tryggt och anonymt rum för samiska killar, där de träffar samiska volontärer som lyssnar och bryr sig. Volontärerna i chatten stöttar utifrån sina egna erfarenheter av att vara same.”, säger Maria Breyer, projektledare på MÄN i ett pressmeddelande.

Stödchatten finns på https://chatt.killar.se/

Lulesamiskt kulturpris

Sara Aira Fjällström har tilldelats JulevSámegas kulturpris 2023. Hon har återtagit lulesamiskan och började undervisa i språket 1999. Nu jobbar hon som lulesamisk språklärare i Jokkmokk.

– Det känns väldigt bra att de uppmärksammar mitt jobb, säger Sara Aira Fjällström till Sameradion.

Föremål till Ájtte

Nu äger Ájtte museum förvaltningsrätten till de samiska föremål man tidigare lånat av Etnografiska museet. Vid det formella överlämnandet sa Ann Follin, överintendent och myndighetschef för statens museer, att det inte handlar om att sätta punkt, utan att samarbetet och arbetet med att bygga kunskap ska fortsätta. Föremålen har funnits på Ájtte sedan museet öppnade för 35 år sedan, men bara som ett långtidslån fram till nu.

– Det här är ett stort ögonblick, sa Elisabeth Pirak Kuoljok, chef för Ájtte till SVT Sápmi.

Stipendium till elever

Lapplands gymnasium får Samiska minnesfondens stipendium 2023, 25 000 kronor. Stipendiet ska användas till en studieresa för de 15 elever som läser samiska. I motiveringen sägs att lärarna på Lapplands gymnasium arbetar engagerat för att inspirera och stärka varje elev som läser samiska språk på skolan. Beslutet presenterades den 6 februari, och stipendiesumman avgörs av hur stora donationer stiftelsen haft under föregående år.

Samernas firar dubbelt

Både 2023 och 2024 är jubileumsår för Sámij åhpadusguovdaásj, SÅG. I år firar skolan 80 år och nästa år firar duodje/slöjdutbildningarna 50 aktiva år. SÅG är och har under alla år varit en viktig mötesplats. Här erbjuds nu allt från helgkurser till läsårsubildningar. För jubileumsåren planeras bland annat ett antal kortfilmer och festligheter i slutet av 2023.

Nytt varumärke

Det finns ett stort intresse för samiskt hantverk och samiska produkter, men för köparen kan det vara svårt att veta vad som är genuint samiskt. Nu lanserar därför Samerådet det förnyade varumärket Sámi Duodji och det helt nya certifieringsmärket Sámi Made.

Varumärket Sámi Duodji etablerades på 1980-talet, men kriterierna har uppdaterats. Sámi Made är ett varumärke som kan användas på produkter som inte är duodji, men som har producerats av en samisk person.

Med hjälp av hemsidan www.samitrademarks.com ska det bli lättare att hitta samiska hantverkare och producenter.

Sámi Duojdi jubilerar

Sámi Duodji firar 30 års-jubileum i år. Under året kommer stiftelsen att lyfta fram Sámi Duodjis historia och vad som skett under de tre decennier som varit. I en intervju i Sameradion säger stiftelsens ordförande Linda Wågström Sevä att det hon är särskilt stolt över är alla de människor som arbetar för att lyfta fram Sámi Duodji. Sameslöjdstiftelsen bildades av Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam.

Ny arkivportal

30 000 dokument och fotografier från Sápmi, hämtade från 32 arkiv, bibliotek och museer i Europa finns nu digitalt tillgängliga via webbportalen Nuohtti. Tanken är att man på detta sätt ska främja dekolonisering och digital repatriering av det samiska kulturarvet. Nuohtti är öppen för alla och portalen är försedd med etiska riktlinjer som användaren uppmanas att följa. Ansvariga för webbportalen är riksarkiven i Sverige, Norge och Finland, samt de samiska arkiven i Norge och Finland.

Sápmi Art-stipendiater

Niilá Omma, Tilde-Ristin Kuoljok, Laila Labba, Maj-Doris Rimpi och Ingá Máiiá Blind är årets Sápmi Art Stipendiater. Den totala stipendiesumman är 100 000 kronor, och största stipendiet gick till slöjdaren Niilá Omma. Stipendiet delades ut i samband med Jokkmokks marknad.

Minoritetsspråk i medier

Medier på minoritetsspråk har stor betydelse, inte minst i samband med olika kriser. Det är därför viktigt att minoritetsmedierna får stöd från samhället, menar Erja Kilpeläinen, samordnare för det språkutbildningspolitiska nätverket vid universitetet i Jyväskylä i en intervju i Sveriges Radio Finska. Under coronapandemin blev det extra tydligt hur viktigt det är att information finns tillgänglig även på de olika minoritetsspråken.

Fotbollstalang

Många talangfulla spelare samlades till uttagningsläger i Jokkmokk när fotbollsförbundet FA Sápmi skulle ta ut spelare till Arctic Winter games i Kanada. Från svenska sidan av Sápmi har Love Villgott Jompa Lilja, IF Lycksele valts ut.

Källa: Sameradion

Miljoner till Gállokkamp

Greta Thunberg skänker två miljoner kronor till Jåhkågasska tjiellde för fortsatt kamp mot gruvbrytning i Gállok.

– Vi kan inte rädda klimatet genom att förstöra naturen, säger hon till DN.

Pengarna kommer från Greta Thunbergs stiftelse, vars tillgångar kommer från olika priser, royalties och donationer.

Donationen betyder mycket för samebyn. Ordförande Jon-Mikko Länta säger i en intervju i DN att man nu kan fortsätta det juridiska arbetet utan att stå på ruinens brant.

Nominerande författare

Det blev inga nordiska litteraturpriser till Sápmi 2022. Flera bidrag från det samiska språkområdet och Sverige fanns med bland de nominerade, exempelvis Sara Vuolabs diktsamling Gárži, Moa Backe Åstots Himlabrand och Mary Ailonieida Sombán Mari nominerad med diktboken Beaivvás mánát/Leve blant reptiler.

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2022 gick till Nora Dåsnes ungdomsroman Ubesvart Anrop, som handlar om terrorattacken på Utöya.

Källa: Sameradion

Sameradion 70 år

Sameradion firar 70 år i år och firade med att öppna en ny redaktion i Jokkmokk.

– Just att få etablera en redaktion är i Jokkmokk som är central för vår del med många samiska institutioner och flera samebyar. Det känns bra att finnas på plats nära de frågor vi bevakar, säger Sameradions kanalchef Thomas Sarri i en intervju i Sameradion.

Firandet skedde bland annat med en direktsändning från matsalen på Samernas utbildningscentrum, med programledarna Ida Persson Labba och Sara Nutti. På plats fanns bland andra Sveriges Radios VD Cilla Benkö.

Duodjimästare

Katarina Spik Skum och Katharina Unga har tilldelats Mästarbrev i duodji – skinn och textil. Mästarbrevet delas ut av Sveriges Hantverksråd och Sámi Duodji är branschorganisation. Det är det högsta beviset på yrkesskicklighet för hantverkare.

Under Jokkmokks Vintermarknad kommer de två att ha en gemensam utställning, som heter Ådå mässtára Ođđa meastárat.

Kolt och kulturarv

Duv gábdde Du gákti Din kolt är en utställning gjord av Anna Kajsa Aira och Laila Susanna Kuhmunen, som nyligen visats på Sámi Duodji i Jokkmokk. 

Med utställningen vill de dels tillgängliggöra kolten för samiska barn och ungdomar och föra kolttraditionen vidare, samt lyfta problematiken med markintrång, exploateringar och ett hotat kulturarv. 

”Så som vi bär kolten bär naturen oss. Ett hållbart bärande av tradition genom tiderna och till kommande generationer men vilken generation har vi att ge vidare till, om vårt kulturarv är hotat?”, skriver de i ett pressmeddelande. 

Snabb uppvärmning av klimatet

Klimatuppvärmningen går snabbt i Arktis. Enligt en ny studie upp till fyra gånger snabbare än jämfört med jorden totalt. Vid Svalbard och i några andra områden, kan det enligt studien gå så snabbt som upp till sju gånger snabbare än snittet för jorden. 

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds Universitet, säger till Vetenskapsradion att studien är intressant, och att det är säkert fastställt att uppvärmningen sker snabbare i Arktis än på andra platser, men att det är svårt att utläsa om det går två, tre eller fyra gånger snabbare. 

Den nya studien, som gjorts av finska forskare, visar att uppvärmningen går snabbare än vad klimatmodellerna förutspått, och forskarna menar att det kan finnas anledning att justera dem. 

Om Rika Maja

I somras visades Liv Airas dans-, jojk- och musikföreställning, Skájdde, i naturreservatet Storforsen vid fyra tillfällen. Skájdde berättar historien om Rika Maja, en mäktig samisk kvinna som levde på 1600-talet. Enligt sägnen hade hon övernaturliga krafter och kunde styra över både väder och renar. Totalt nio personer deltog i föreställningen.

Ny kvinnojour

Jokkmokks kommun har saknat kvinnojour i fem år, men nu finns den nybildade föreningen Akka Kvinnojour, där bland andra Yamina Walkeapää och Sara Stenström är engagerade. Yamina Walkeapää har själv fått hjälp av en kvinnojour, och vill nu kunna ge andra kvinnor samma stöd som hon fick då. Kommunen har lovat ställa upp med hjälp, men föreningen är också beroende av sponsring och bidrag från andra. 

Källa Sameradion

Dansare prisad

Ella Suorra, 17-årig dansare från Östersund, får årets stipendium från John Kuoljoks minnesfond. Företrädarna för minnesfonden vill genom stipendiet uppmuntra Ella Suorra till fortsatt idrottsutövande, och synliggöra henne för Sápmi. Ella Suorra har disco som sin främsta och roligaste gren, och har tävlat i den grenen i fyra år. Hon dansar även mycket jazz, och deltog i våras med sin dansgrupp i tävlingen Barcelona Dance awards, där gruppen tog hem bland annat en förstaplats i kategorin jazz. Denna höst ska Ella Suorra hålla sin första egna kurs i disco, efter att ha gått en tränarutbildning för att bli dansledare.

Urfolk och dans

Liv Aira och Marika Renhuvud deltog vid den internationella urfolksfestivalen Coastal Dance Festival på Kanadas västkust. 

Temat var hur man kan kombinera sitt ursprung som urfolk med nutida dans, och i en intervju med Sameradion berättade Liv Aira att hon skulle visa ett utdrag ur sin produktion, och sitta med i en paneldiskussion. 

Festivalen ger deltagarna möjlighet att ta del av hur andra urfolk jobbar med dans och moderna uttryck. 

Missnöje mot vattenkraft

En forskargrupp vid SEI, Stockholm environment institute, har gjort en undersökning om samers syn på förvaltningen av vattenkraft. Studien presenterades nyligen och resultatet är tydligt: missnöjet är stort och bristen på förtroende är uppenbar.

– Det är självklart. Tidigare generationer har blivit av med marker, fiske och begränsningar av traditionella flottleder för renarna, säger Ola Pittsa, Unna tjerusj, till SVT Sápmi. 

Unna tjerusj renskötsel bedrivs till stor del inom Sveriges vattenkraftstätaste område. I studien visas att samernas levnadsvillkor förändrats drastiskt på grund av vattenkraften. Många har tvingats överge sina hem och förlorat kulturellt viktiga platser. Renarnas betesmarker har dränkts under vatten och fisket förstörts. 

Katarina Inga, som ingår i institutets forskargrupp, säger att man i undersökningen ser en misstro mot regeringen och myndigheter, och att samers rättigheter ses som intressebaserade synpunkter istället för rättigheter. 

Duodjiprojekt

Sedan 2016 har AIDA, Arctic Indigenous Design Archives, samlat in samiska konstnärer och duojárits arkiv. Vid projektets slutkonferens som hölls i början av maj hade drygt 60 personer med intresse för duodji samlats på Ája i Jokkmokk. 

Projektledaren, Anna Westman Kuhmunen, säger i en intervju med Sameradion att man redan nu märker att workshops och samtal med den yngre generationen väcker tankar och inspirerar dem. 

Handlingsplan för språk

De senaste årens pandemirestriktioner har försvårat arbetet med att främja minoritetsspråken. Det menar regeringen, som nu tagit beslut om en handlingsplan för att stärka och främja de nationella minoritetsspråken. Enligt regeringens handlingsplan handlar det mycket om att förstärka de lärosäten som har ansvar för minoritetsspråk och folkbildning. Finansieringen, 40 miljoner kronor, tas ur de extra 90 miljoner kronor per år som regeringen gav besked om under 2021. 

Stipendium

Sanna Vannar får stipendiet från Ájtte Musei Vänner för sina insatser under åren som ordförande i Sáminuorra. Hon tillträdde som ordförande 2018, och satt kvar fram till 2021. 

Bland annat såg hon till att förbundet knöt ett samarbete med Greta Thunberg. 

I motiveringen sägs bland annat att Sanna Vannar visat att man genom att gå samman och lära sig organisering och hur arbetet kan bedrivas ger både den enskilde och gruppen redskap, samt att Sanna och hennes företrädare är viktiga förebilder, berättar NSD.

Sápmi i Venedig

Den samiska paviljongen vid Venedigbiennalen mötte stort intresse. I de samiska utställningarna visades verk med fokus på exploateringar i Sápmi. 

Konsttidningen ArtNews placerade i sin ranking av de tio bästa paviljongerna den samiska på andra plats. ”Det finns verk som anspelar på det blodbad som den nordiska kolonialismen utförde på samerna, men varje form av våld som visas uppvägs av en djupt rotad tro på motståndets kraft.”, skriver tidningen. 

Venedigbiennalen är en viktig mötesplats, och förutom att vara poet in residence på den samiska paviljongen, deltog Timimie Märak i möten med andra urfolk. Hon läste också upp texter från boken Čatnosat. The Sami Pavilion, Indigenous Art, Knowledge and Sovereignty. Boken släpptes i och med biennalen och handlar om utställarna Anders Sunna, Maret Anne Sara och Pauliina Feodoroff. 

Konstcuratorn Liisa-Rávná Finbog menar att urfolkssamarbetet är viktigt. 

– Står urfolk enade i världen så är vi 370 miljoner. Det är en stor mängd människor och när vi går samman i solidaritet och stöttar upp varandras målsättningar så finns ingen gräns på vad vi kan uppnå.”, säger hon i en intervju med Sameradion. 

Samerasism

Femårige Magnus möttes av rasism när han, iförd kolt och utrustad med den samiska flaggan, skulle delta i ett 17 maj-tåg för barn i Bodö berättar NRK. Först fick han besked av en vuxen man om att han inte borde ha den samiska flaggan, därefter tågade han tillsammans med sin mor förbi vuxna män och kvinnor som på olika sätt uttryckte sitt ogillande. De sista resterna av hans glädje över att gå med i tåget försvann när en yngre pojke ropade att ”detta är Norge, det är Norges dag”. 

Pengar från Greta

Suoma Sámi Nuorat, det samiska ungdomsförbundet i Finland, överraskades under sitt 30-årsfirande i Enare. Klimataktivisten Greta Thunberg meddelade då, via en videohälsning, att hon skänker det pris hon fått från World Migrant Award, 30 000 euro, till ungdomsförbundet för deras klimatarbete, berättar YLE Sápmi. Priset delas ut av det finska familjeföretaget Niemi Pavelut vart tionde år, till en person som väsentligt har förändrat världen. Petra Laiti, ordförande för Suoma Sámi Nuorat, ser gåvan som en ära, och gläds åt att Greta Thunberg är intresserad av och vill stötta samiska ungdomars arbete med klimatfrågor.