Nedrejord prisas
Författaren och dramatikern Kathrine Nedrejord får Per Olov Enquists pris 2025. Hon har sina rötter i Kjøllefjord i Finnmark, men är bosatt i Paris. Hon debuterade som författare 2010 med romanen Transitt och har därefter kommit ut med romanerna Trengsel, Forvandlinga och Forbryter og straff. Den sistnämnda nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste roman, Sameproblemet belönandes med Bragepriset 2024, och beskrivs i motiveringen till Per Olov Enquists pris som ”en ilsken och upprorisk roman, som utmanar ramarna för vad litteratur kan vara”.
Juryn säger också att Kathrine Nedrejord skriver ”skarpt och analytiskt om det långvariga och pågående förtrycket av samisk kultur, identitet och språk”.
Prissumman är 10 000 Euro.
Konstnärer i Luleåbiennalen 2027
Carola Grahn, New Red Order, Lea Simma och Wolf Babe Collective är de första konstnärerna som bjudits in till Luleåbiennalen 2027. Alla inbjudna tillhör urfolk från olika delar av världen, och kommer nu att sätta sin prägel på biennalen med humor och platsspecifika frågor som inslag i deras arbeten.
I ett pressmeddelande säger Maria Svonni, konstnärlig ledare Konstfrämjandet Norrbotten, att det är viktigt och unikt bland biennaler i Sverige idag att utgöra en plattform där urfolkskonstnärer kan mötas och samverka i Sápmi.
Luleåbiennalen 2027 utformas genom en kollektiv process, och har sin utgångspunkt i publika sammankomster. Den första hålls i slutet av 2025.
Klimatkrisen i föreställningen Skogen
Skogen – en föreställning med en berättelse skriven av Elin Anna Labba och musik av Martin Hederos – lanseras nu inför en turné vintern 2026. Den poetiska berättelsen handlar om en pojke som smälter likt snön när klimatet förändras.
– Det handlar om barn och klimat med väldigt reell bakgrund här i norr där klimatkrisen slår allra tydligast, säger hon i en presentation hos Norrbottensmusiken.
Musiker vid föreställningen är, förutom Martin Hederos, Thuy Ngyen, Nikolai Äystö, Lina Langendorf och Felisia Westberg.
– Vi kommer bjuda på en resa med både ljus och mörker. Men framför allt så tänker jag att det ska vara mycket framåtrörelse, säger Martin Hederos i Norrbottensmusikens presentation av föreställningen.
Ny språkbok på nordsamiska
I den nya boken ABC på nordsamiska och svenska ger författaren Elin Marakatt och illustratören Anna-Stina Svonni varje bokstav liv genom allt ifrån fjällens djur och jojk till hjortronsylt och handarbete. Boken vänder sig till barn från cirka tre års ålder, och förhoppningen är att den ska bli en lärorik introduktion till det nordsamiska språket och livet i Sápmi för barn och övriga som är intresserade och vill lära sig mer.
”Det roligaste vara att få illustrera samiska människor, djur och natur! Jag hoppas att de samiska barnen känner igen sig, och att barn som är nya för det samiska blir intresserade av vår natur och kultur i Sápmi. ”, säger Anna-Stina Svonni i ett pressmeddelande från OLIKA förlag, som ger ut boken.
Glaciärer smälter
Åtta av Sveriges cirka 300 glaciärer försvann för gott sommaren 2024. Efter 80 år av mätningar på den krympande Storglaciären i Tarfaladalen vill nu Nina Kirchner, föreståndare och glaciolog vid Tarfala forskningsstation, lyfta glaciärens viktiga roll i forskningen.
– Det är viktigt att man inte packar ihop, gråter och går hem, utan det finns alltid möjligheter och vi måste ta tillvara på dem. Glaciären är en bra, visuell måttstock för klimatförändringarna, säger hon i en intervju med SVT Sápmi.
En av de forskare som årligen besöker Tarfala och studerar vad som växer fram där isen tidigare legat är ekologen Keith Larsen, Umeå universitet. Han menar att Tarfala är en viktig plats eftersom det är en relativt lättillgänglig plats för forskning i Arktis.
– Jag vill veta vad som händer med den bara marken och vad processen är för att det ska kunna bli ett växtsamhälle som till exempel renar kan börja äta av, säger han i intervjun med SVT Sápmi.
Nyheter med AI
Med hjälp av en AI-baserad tjänst kan man lyssna på Yle:s nyhetsartiklar på nordsamiska. Syftet är att bidra till bevarandet och tillgängligheten av minoritetsspråk.
I ett pressmeddelande från Yle sägs att det fortfarande finns utvecklingsbehov av den nordsamiska talsyntesen, och att vidareutveckling kommer att ske efter lanseringen.
– Vi använder artificiell intelligens på ett ansvarsfullt och innovativt sätt. Yle gör en unik kulturgärning genom att utveckla talsyntes på minoritetsspråk, säger Cilla Lönnqvist, innovationschef på Yle, i pressmeddelandet.
Ja till gruva i Laver
Boliden har fått bearbetningskoncession för utvinning av koppar, guld, silver och molybden i Laver. Den planerade gruvverksamheten, ett dagbrott, kommer att få stora konsekvenser för renskötseln i området. Boliden måste därför följa villkor som syftar till att minimera skador för Semisjaur-Njarg sameby.
Det krävs också ett miljötillstånd från mark- och miljödomstolen innan arbetet kan dra igång, och i en intervju med P4 Norrbotten säger Stefan Romedahl, direktör för Bolidens gruvverksamhet, att gruvbrytningen kan komma igång tidigast i mitten på 2030-talet.
Fästingar i hela landet
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bekräftar nu att fästingar finns etablerade i hela landet. Detta efter ett medborgarprojekt där allmänheten uppmanats att skicka in fästingar till SVA. I norra Sverige påträffas framför allt den vanliga fästingen, Ixodes ricinus, och Tajgafästingen, Ixodes persulcatus.
Anna Omazic, forskare på SVA, säger till SVT Sápmi att förekomsten av fästingar i norra Sverige är väldigt liten jämfört med mellersta och södra Sverige. Hon anser inte att det finns behov av någon generell vaccinering, men menar att man även i norr bör ha som vana att kolla igenom kroppen när man varit ute, och att titta igenom pälsen på husdjuren varje dag.
– Varmare vintrar med mindre snö gör att vegetationsperioden blir längre. Sen har vi de vilda djuren, värddjuren för fästingar, de kan inte leva utan värddjur, och de förflyttar sig också längre norrut i och med att det blir mildare, säger Anna Omazic till SVT Sápmi.
Bok om renskötsel
Nu lanseras boken From the Past to the Future: Knud Leem´s 1725 Account and 300 Years of Sámi Reindeer Herding Knowledge. Den beskrivs som ett unikt verk som förenar ny forskning och traditionell kunskap med en historisk klassiker.
En betydande del av boken utgörs av Knud Leems etnografiska verk från 1767, baserat på hans fältstudier i Finnmark. Här finns detaljerade beskrivningar av bland annat språk, religion, kläder, könsroller och barnuppfostran.
Dessutom belyses 300 år av samisk renskötselkunskap och hur den kunskapen upprätthålls och förs vidare.
Boken är resultatet av ett samarbete mellan Sámi allaskuvla/Samisk høgskole och International Centre for Reindeer Husbandry (ICR). Den är redigerad av Dr. Inger Marie Gaup Eira, professor Svein D. Mathiesen, direktör Anders Oskal ICR och Marina Tonkopeeva ICR.
Kontor för konst
Norges regering har beviljat 1,2 miljoner kronor för 2026 till etablering av ett nytt export- och angentkontor för samisk konst. Bakom exportkontoret står NANU – Sámi Arts International AS, bildat av konstnärsnätverket Dáiddadállu AS och urfolksfestivalen Riddu Riđđu
Exportkontoret ska fungera som en plattform för att främja och representera samisk konst internationellt, och bidra till att skapa nätverk, marknadsföra verk och stärka konstnärernas möjligheter globalt.
Lanseringen av exportkontoret markeras med en samisk vecka i London, i samband med öppnandet av Maret Anne Saras utställning i Turbine Hall på Tate Modern. Här kommer några av Sápmis och Norges främsta konstnärer och artister att delta, och besökarna kan bland annat ta del av seminarier om urfolkskonst.
Satsning på samiska varumärken
Samerådet har, tillsammans med Sámi Duodji och Samernas Centralorganisation i Finland, SSG, startat det treåriga projektet SÁPMÁI BUORRIN – En hållbar framtid för samiska företag. Projektet ska underlätta för samiska företagare och duojáre att synas på marknader bland annat genom att stärka varumärkena Sámi Duodji och Sámi Made. Projektet startar den 1 november och fem personer kommer att anställas.
– Detta är en sällsynt möjlighet att stärka duodji och samiska näringar. Vi ser att många kommersialiserar eller plagierar samisk kultur, och genom att stärka samiska varumärken kan vi säkerställa att värdeskapandet kommer tillbaka till det samiska samhället, säger Christina Hætta, chef för kulturavdelningen på Samerådet.
NSR blev valvinnare
Norska Samers Riksförbund, NSR, fortsätter leda Sametinget på norsk sida. Det står klart efter valet den 8 september. NSR fick 37 procent av rösterna vilket gav dem 18 mandat. Näst största parti blev Nordkalottfolket med 15 mandat.
Ny dramaserie premiärvisad i Toronto
NRK:s nya serie Heajastallan har premiärvisats på Toronto International Film Festival. Serien utspelar sig i Kautokeino och handlar om ett bröllop som ska arrangeras på rekordtid och allt går fel. Manusförfattare och regissör är Åse Kathrin Vuolab. Serien är producerad av Mer Film, Tordenfilm og Forest People för NRK och kommer släppas på NRK, SVT Och YLE i januari 2026.
Same i Robinson
Den 2 oktober hade höstsäsongen för Robinson premiär i TV4. Bland deltagarna återfinns 26-årige Samuel ”Nutti” Stenman, riggare och bosatt i Göteborg. Varje deltagare får ta med sig en personlig sak och för Samuel Stenman blev det en slangbella. Totalt tävlar 21 personer i Robinson som utspelar sig på de tropiska öarna utanför El Nido i Filippinerna. i december får tittarna veta vem som vinner höstens Robinson.
SCA får greenwashpriset
Skogsbolaget SCA får Svenska greenwashpriset 2025 som delas ut av Jordens vänner. SCA får priset för att de ”framställer sig som en ledande aktör i den så kallade gröna omställningen och menar att ”hållbarhet är själva kärnan” i företagets verksamhet”, står det i motiveringen. Vidare skriver Jordens vänner:
”Men att systematiskt avverka skogar med höga naturvärden och hotade arter, begränsa samebyars inflytande och trotsa avverkningsförbud kan omöjligen vara vägen mot en hållbar framtid.” Priset delades ut i samband med Bokmässan i Göteborg.