Ungdomspris för språkinsats
Andaras Outakoski har tilldelats Såhkie – Umeå sameförenings ungdomspris 2025. Han får priset för hans arbete som språkambassadör för att inspirera barn och unga att prata samiska.
”Du har visat hur unga kan spela en avgörande roll i att stärka och bevara det samiska språket. Du har tagit sig dig an denna uppgift med ett stort engagemang och visat att språk är mer än ord – det är identitet, kultur och gemenskap”, står det i motiveringen.
Kiruna kyrka flyttas
Den 19-20 augusti ska Kiruna kyrka flyttas till sin nya plats. Flytten kommer att sändas live på SVT och LKAB:s projektledare Stefan Holmblad Johansson säger till SVT Sápmi att det är en viktig och nogsamt planerad flytt. Kyrkbyggnaden, som är ungefär 40 meter bred och väger 600 ton, ska lastas upp på en trailer och transporteras cirka fem kilometer till sin nya hemvist.
Kirunas kyrka blev år 2001 utsedd till Sveriges vackraste offentliga byggnad. Den är uppförd i en stolpkonstruktion klädd med furuspån. Den tillhörande klockstapeln har jämtländska klocktorn och samiska timmerkåtor som förebild.
Gatunamn på minoritetsspråk
Nu är beslutet äntligen klart: Kiruna får gatunamn på minoritetsspråk.
Beslutet fattades av kommunstyrelsen i början av april och innebär att gatorna i ett nytt bostadsområde får namn på minoritetsspråk. Tre av gatunamnen registreras på samiska, tre på meänkieli och två på finska.
Vid samma möte togs beslut om att namnet från kyrkoområdet i det gamla centrum får följa med till en gata på det nya kyrkoområdet. Gatans svenska namn blir Björkbacken och på de övriga språken Koivumäki, Koijutermä och Soahkedievvá, rapporterar SVT Sápmi.
Samiska språken backar enligt lägesrapport
I Sametingets lägesrapport De samiska språken i Sverige 2024 konstateras att de samiska språken och kulturen, trots en ökad synlighet och höjd status i majoritetssamhället under året, tog ett steg bakåt.
Bristen på undervisning i samiska bedöms som kritisk. Regeringen drog ner stödet till det samiska språkarbetet under 2025, och en av konsekvenserna blev att fyra tjänster har tagits bort från Samiskt språkcentrum.
I rapporten sägs att SVT:s julkalender, Bokmässan i Göteborg, teaterpremiärer och nomineringar till priser har gett den samiska kulturen och litteraturen ökad uppmärksamhet. Nuorat, som jobbar med texter på alla samiska språk, lyfts fram som ett föredöme.
Slutorden i lägesrapportens sammanfattning lyder: ”Regeringen bör prioritera och tillsätta medel för de samiska språken och dess utveckling. De samiska urfolksspråken bör likställas med svenskan. Det finns behov av olika insatser, exempelvis lärarutbildning, digitala verktyg och anpassade läromedel för svensk sida av Sápmi, samt fler samiska språkarenor, språkbad och mentorprogram.”
Ny forskning om vattenkraft
Cirka 80 procent av vattenkraften i Sverige produceras på traditionella samiska marker. Trots det finns en stor okunskap om hur vattenkraften har påverkat och påverkar renskötseln. Men nu finns en ny forskningsbaserad vägledning, som förväntas bidra till att minska vattenkraftens negativa konsekvenser när miljötillstånden ska förnyas. Katarina Inga, forskare på Stockholm Environment Institute, är en av de som deltagit i arbetet med vägledningen. Hon säger i en intervju med Sameradion att vägledningen även innehåller en juridisk analys där man tittat på myndigheternas skyldigheter i samverkansprocessen. Arbetet med vägledningen är ett projekt som skett i samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Luleå tekniska universitet, Svenska Samernas Riksförbund och Sametinget.
Ryska samer bör få asyl
De nordiska Sametingen kräver att samer från Ryssland lättare ska få asyl i Sverige, Norge och Finland. En av de som väntat i nästan tre år på besked om sin asylansökan är Aleksandr Slupachik, tidigare bosatt i Lovozero och ordförande i sameorganisationen OOSMO. Våren 2022 uttalande han sig mot kriget i Ukraina, och föreningen blev då stämplad som terroristorganisation. Han tvingades då fly till Norge.
”Det är tungt att bara gå och vänta och vänta. Man vet inte vad som händer imorgon eller nästa månad.”, säger han i en intervju med NRK Sápmi.
Silje Karina Muotka, president i norska Sametinget, säger till NRK Sápmi att de ryska samerna inte är vanliga asylsökande, eftersom de fortfarande är i samiskt område.
Teater om kyrkans ursäkt
Åsa Simma, chef för Giron Sámi Teáhter, reagerade starkt när hon hörde tidigare ärkebiskop Antje Jackelén be om ursäkt för svenska kyrkans del i den kolonialism som lett till samisk förlust av marker, kultur och språk. Nu är hon en av manusförfattarna till en teaterföreställning med namnet ”Ursäkten”, som har premiär i Uppsala domkyrka i oktober.
”Jag tänkte att om det här drabbar mig så, kanske det även kan bli en väldigt fin teaterföreställning.”, säger Åsa Simma i en intervju med Sveriges Radio Kulturnytt.
Föreställningen kommer att turnera i landets alla domkyrkor, samt i mindre kyrkor i svenska Sápmi. ”För att jag tycker det är viktigt att reflektionen av ursäkten som ju kommer att bli vår föreställning, att det händer i kyrkorummet.”, säger Åsa Simma till Kulturnytt.
Prisas för julkalender
Utmärkelsen Årets Gregorius 2025 tilldelas Jonas Wallerström, Olov-Anders Sikku och Hedvig Åhrén för deras arbete med julkalendern Snödrömmar.
Julkalendern har fängslat tittare i hela Sverige, och väckt intresset för den sydsamiska kulturen hos olika generationer. Priset delas ut i samarbete mellan Jamtli, ÖstersundPosten och Destination Östersund.
Jannok i juryn
Sofia Jannok är en av jurymedlemmarna hos Amnesty som ska utse årets Noisemaker. En Noisemaker är en person som har stått upp för mänskliga rättigheter, som inspirerat, påverkat och gjort skillnad. Vem som helst får skicka in sin nominering, senast den sista juni 2025.
Sofia Jannok lyfts fram i jurypresentationen som en ”Samisk artist och aktivist som genom sitt konstnärskap lyfter frågor om urfolks rättigheter, kolonialism, klimatkamp och antirasism. ”
Hedersdoktor
Scenkonstnären, regissören, dramaturgen och aktivisten Åsa Simma, chef för Giron Sámi Teáhter, har utsetts till hedersdoktor vid Stockholms universitet. ”Med förankring i den samiska kulturen och språket har Åsa Simma skapat utrymme för dekoloniala och urfolkscentrerade perspektiv. Hennes teaterverk, regiarbeten och föreläsningar har gett röst åt frågor om identitet, kulturarv och språklig rättvisa.”, sägs på Stockholms universitets hemsida.
I en intervju med SVT Sápmi säger Åsa Simma att det tog en stund innan hon förstod att utnämningen var på riktigt, och att hon känner sig väldigt hedrad över utnämningen till hedersdoktor. ”Det är så viktigt att samiska kulturpersonligheter erövrar den här akademiska miljön trots att vi jobbar väldigt praktiskt som jag gör.”, säger hon till SVT Sápmi.
Konst- och språkprojekt för unga
Inför sametingsvalet den 18 maj lanserades konst- och språkprojektet Nuorra jienat – ett samarbete mellan den nomadiska konstinstitutionen Verdde och elever på Girona sámeskuvla. Projektet syftar till att ge unga samer och det nordsamiska språket utrymme i det offentliga rummet. Med fem olika och färgstarka affischmotiv beskriver elever vid Girona sámeskuvla förutsättningar och förhoppningar för en bättre morgondag. Affischerna placeras ut på olika platser i Giron och ger språket och unga samers röster en tydlig närvaro i stadsbilden. Affischerna fanns tillgängliga för allmänheten under maj månad.
Kan bli första samiska kartusianmunken
Nu inleder tjugofyraårige Isak Ailu Pulk Eira från Kautokeino ett liv i tystnad och ensamhet på St Hugh´s Charterhouse i England. Han har blivit novis i kartusianorden, den striktaste av alla katolska ordnar. Om han avlägger sina högtidliga löften blir han den första samiska kartusianmunken i världen. Det berättar Vaticannews på Instagram.