Beslut om biologisk mångfald
FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP16, som ägde rum i Colombia, avslutades utan att alla frågor hanterats. Men ett beslut som fattades var att inrätta ett permanent organ för att representera urfolk och lokala samhällens intressen i FN:s konvention om biologisk mångfald. Däremot fattades inga beslut om hur man ska följa upp de mål som man kom överens om vid förra COP-mötet, COP15 i Montréal, och som ska vända förlusten av biologisk mångfald.
Nästan 10 000 personer vill rösta
Inför sametingsvalet den 18 maj 2025 har cirka 1 083 nya ansökningar kommit in till Sametingets röstlängd, av dessa var 582 från kvinnor och 501 från män. 331 ansökningar kom från ungdomar födda på 2000-talet.
Under valnämndens senaste möte fastställdes den preliminära röstlängden och består numera av 9 694 personer, vilket är 468 personer fler än vid förra valet. Under mötet avslogs ansökningarna från 138 personer, mestadels på grund av ansökningarna var ofullständiga.
Den preliminära röstlängden ligger ute för granskning från 15 november och fram till den 15 december. Den kan överklagas till länsstyrelsen senast den 15 december, och senast den 1 mars 2025 ska den slutliga röstlängden vara fastställd.
USA ber om ursäkt
Ett av president Joe Bidens sista stora åtaganden blev att offentligt be om ursäkt för USA:s förtryck av urfolk under 150 år.
I slutet av oktober besökte han urfolksreservat i delstaten Arizona, för att formellt be om ursäkt i den federala regeringens namn.
– Jag kunde aldrig ha föreställt mig att något sådant här skulle hända, sa Deb Haaland, som är inrikesminister och tillhör urfolket Pueblo of Laguna (Kawaika), i ett reportage hos SVT Sápmi.
Hon var den som initierade utredningen kring fysiska och psykiska övergrepp mot elever under perioden 1819 till 1969 när USA:s federala regering drev över 400 internatskolor.
Utredningen visar bland annat att fler än 18 000 barn tvingades bort från sina föräldrar, till internatskolor, och omkring 1 000 dödsfall har kunnat bekräftas i samband med dessa tvångsförflyttningar.
Den 20 januari tar Donald Trump över som president efter att han vunnit presidentvalet mot Kamala Harris.
Protest mot kung Charles
”Du är inte min kung!”, skrek aboriginsenatorn Lidia Thorpe till kung Charles vid hans första besök i parlamentet i Canberra, Australien.
Vissa menar att hennes agerande var respektlöst, andra menar att det väckte nytt liv i debatten om urfolk. Australien är den enda brittiska kolonin som inte har slutit ett avtal mellan kungahuset och urfolket. I en intervju i Sameradion säger Dan Bourchier, reporter för ABC News i Australien, att det inte räcker med ett avtal eftersom det finns mer än 250 olika urfolksgrupper.
Lulesamisk handbok
Nu finns en lulesamisk handbok i rättskrivning. Den vänder sig till alla som skriver på lulesamiska, elever, studenter, lärare, översättare, journalister, läromedelsförlag och alla som har ett intresse för lulesamiska. Boken är ett uppslagsverk i två delar, där den ena delen är anpassade för läsare på norska sidan, och den andra delen anpassad för läsare från svensk sida.
Samisk yrkesutbildning startar
Nästa höst startar ett Lapplands gymnasium ett yrkesprogram med samisk inriktning. Utöver den vanliga gymnasiekurserna kan man välja inriktning rennäring, traditionell kunskap och matkunskap och eleverna kan välja praktik inom renskötsel, konst och slöjd, rapporterar SVT Sápmi.
Ungdomsstipendiater
Elvira Lindqvist, Storuman, och Ludvig Bengs, Kusmark, får Samiska minnesfondens ungdomsstipendium 2024 på 7 000 kronor var.
Det är tredje året i rad som Samiska minnesfonden delar ut två stipendier till unga samer i syfte att uppmuntra och främja vardagliga arbeten inom renskötsel, slöjd, jakt och fiske, studier eller inom samisk kultur.
Elvira Lindqvist ska använda sitt stipendium för att främja och sprida musik på lulesamiska. Med stipendiet har hon möjlighet att göra musikinspelningar utifrån egenproducerade texter.
Ludvig Bengs satsar på att utveckla och fördjupa sina kunskaper inom duodji. Stipendiet gör det möjligt för honom att utvecklas inom de olika slöjdteknikerna och materialen.
Reality-serie med influencer
I SVT:s serie Röda mattan eller renar? får tittarna följa influencern Erlend Elias Bragstad i sitt sökande efter sin samiska identitet. I 30 dagar lämnar han sitt glamourösa liv för att ta reda på om han verkligen är same – eller om det bara är en familjeskröna. Serien beskrivs ”som en galen och känslomässig resa om identitet, rötter och allt man vågar ifrågasätta om sig själv”.
Serien finns på SVT Play.
Nya Zeeland ber om ursäkt
Nya Zeelands premiärminister Christopher Luxon har formellt bett om ursäkt till de hundratals barn och vuxna som utsattes för övergrepp i statens och kyrkans regi. I somras offentliggjordes en utredning som visade att omkring 200 000 personer utsattes för övergrepp i olika omsorgsverksamheter under perioden 1955-1999. Många av dessa personer var urfolk.
Tjäder och Tuolja får stipendier
Johanna Tjäder och Magnus Antaris Tuolja tilldelas Várdduos studentstipendier 2024. Johanna Tjäder får stipendiet för sin magisteruppsats i genusvetenskap, Sydsamiska feminister i nutida digital miljö, vid Mittuniversitetet.
Magnus Antaris Tuolja får stipendiet för sin kandidatuppsats i kulturvård, Ådnårisá: Att böja bågstänger till tältkåta, vid Göteborgs universitet. Stipendierna delas ut under Umbejen Biejvieh i mars 2025 och är ett samarbete med Várdduo, Såhkie, Umeå sameförening, med stöd från Sametinget.