Asa Kitok-stipendiat
Asa Kitok-stipendiet 2025 tilldelas Tomas Magnusson, Mörsil. Stipendiet uppgår till 75 000 kronor och delas ut av Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen till slöjdare som uppvisar en mycket god konstnärlig och hantverksmässig kvalité.
I motiveringen sägs att Tomas Magnusson är en dedikerad och erfaren sydsamisk slöjdare som har ägnat över ett decennium åt att bevara och utveckla den traditionella sydsamiska hårdslöjden, och att han både som slöjdare och lärare vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk visar ett engagemang för att föra slöjdtraditionen vidare.
– Tomas är en förebild för många kommande slöjdare, och vi ser fram emot att följa hans fortsatta arbete, säger Magnus Antaris Tuolja, ordförande Sámi Duodji, i ett pressmeddelande.
Kunskap om samer saknas
En djupare kunskap om urfolket samerna saknas hos svenska folket, och 16 procent uppger att de inte har någon kunskap alls om Sápmi och samer. Det här visar en undersökning som Sanningskommission låtit göra.
De flesta av de tillfrågade säger sig ha fått sina kunskaper om Sápmi och samer via traditionell media (57 procent), följt av skolan (38 procent). Undersökningen visar också att de yngre (18-34 år), liksom anställda i offentlig sektor och/eller högutbildade vet mer om Sápmi och samer än genomsnittet. Malin Andersson Junkka, kommunikatör på sanningskommissionen, säger till Sameradion att okunskapen leder till fördomar, och att det får konsekvenser. Detta har också blivit tydligt i de intervjuer och vittnesmål som samlats in av sanningskommissionen.
Himlabrand på lulesamiska
Önskan gick i uppfyllelse! Nu finns Moa Backe Åstots prisbelönta bok Himlabrand översatt och utgiven på lulesamiska. ”Nu finns Himlabrand äntligen på världens vackraste språk – min släkts samiska språk, lulesamiska. Så stort”, skriver Moa Backe Åstot på Instagram.
Översättningen är gjord av Are Tjihkkom, som tidigare översatt bland annat J.R. R. Tolkiens The Hobbit.
Ny ordförande
Magnus Antaris Tuolja är ny ordförande för Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen. Han efterträder Linda Wågström Sevä, som lämnar sitt uppdrag på grund av sjukdom.
Magnus Antaris Tuolja är hemmahörande i Sirges sameby, och arbetar idag på Àjtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Han har varit aktiv i Sáminuorras styrelse, och tog examen 2014 efter utbildning med inriktning på trä- och hornhantverk vid Samernas utbildningscentrum.
I ett pressmeddelande från Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen riktar Linda Wågström Sevä ett varmt tack till alla som stöttat arbetet med stiftelsen, och uttrycker en övertygelse om att stiftelsen kommer att fortsätta växa med nytt ledarskap och med Johanna Njaita som verksamhetsledare.
Pengar till AI
Sametinget i Norge ger 500 000 norska kronor till NTEC Media AS för en satsning på AI. Det handlar om en plattform, Internia AI, som utvecklats för att främja digital kompetens och ekonomisk tillväxt i det samiska näringslivet. Plattformen ska förenkla arbetet och öka produktiviteten.
– Vi är stolta över att stötta Internia AI. Det är viktigt att samiskt näringsliv följer med i den teknologiska utvecklingen så att vi kan säkra konkurrenskraft, skapa nya möjligheter och stärka lokalsamhället genom digital inovasion, säger Silje Karine Muotka i en intervju med SVT Sápmi.
Stipendiater
Kerstin Andersson, Hannah Edenbrink Andersson och Anne Madeleine Kuhmunen får Stiftelsen Kaija Anstensens minnesfonds stipendier.
Kerstin Andersson och Hanna Edenbrink Andersson får stipendiet för arbetet med att återbörda föremål som har tagits från traditionella offerplatser och för att sprida kunskap om det samiska kulturarvet.
Anne Madeleine Kuhmunen får stipendiet för sitt arbete med att stötta samisk berättartradition med hjälp av barnteater. I motiveringen sägs att hon både som renskötare och som lärare och rektor har engagerat sig för att föra de samiska språken vidare till barn och unga.
Stipendierna är på 30 000 kronor vardera.
Ny sekreterare
Kaisa Syrjänen Schaal är ny huvudsekreterare för Sanningskommissionen. Hon har arbetat med minoritets- och urfolksfrågor i tjugo år, bland annat i regeringskansliet, och tvekade inte när hon tillfrågades om uppdraget. Nu kräver hon mer tid för att kunna ta fram ett slutbetänkande. Orsaken är att kommissionen har haft flera avhopp och att man inte har de resurser som behövs.
– Som process är Sanningskommissionens arbete otroligt viktigt, säger hon i en intervju med Sameradion.
Hon betonar också hur viktigt det är att människors berättelser och vittnesmål får rättvisa.
– Om man har valt att samla in människors vittnesmål måste man behandla materialet med respekt. Det måste finnas tid att analysera och ta hand om det.
Kaisa Syrjänen Schaal bedömer att slutbetänkande kan överlämnas till regeringen först hösten 2026.
Historiepodd
I tre avsnitt av podden Folkets Historia med Anders Lundin ska norra Sveriges historia lyftas fram. I första avsnittet berättar Elina Kuhmunen, Ájtte, om hur vardagen kunde te sig i en tid när kunskap om naturens villkor var en förutsättning för att överleva.
I andra avsnittet berättar arkeolog Carina Bennerhag om tidig järnframställning i norra Sverige, och i det tredje och sista berättas om silvergruvan i Nasafjäll. Titeln på det avsnittet är Flykten från Nasafjäll och i en dramatisering skildras umesamen Sjuls flykt från silvergruvan. Dessutom ska Silvermuseets chef Malin Brännström och professor Jonas Monie Nordin, Lunds universitet, prata om samernas liv under stormaktstiden.
– Berättelsen om Sjul är en dramatisering och en påhittad historia, men vi vet att det fanns samer som flydde. Vi kommer att prata både med och mot den här historien, och försöka nyansera bilden med de fakta vi har. Man kanske inte ska fastna i berättelserna om bestraffningar, det finns mer än så, säger Malin Brännström till Arjeplognytt.
HD tar inte upp Auroramålet
Högsta domstolen tar inte upp Auroramålet till prövning eftersom kravet för enskild talan inte uppnås. Auroramålet innefattar cirka 300 ungdomar som 2022 lämnade in en stämningsansökan mot staten med skälet att Sverige måste vidta mycket hårdare åtgärder för att motverka klimatförändringar. I ett pressmeddelande från Högsta domstolen framgår att en domstol inte kan bestämma att riksdag eller regering ska vidta vissa åtgärder eftersom politiska organ självständigt beslutar om specifika klimatåtgärder. Dock utesluter inte Högsta domstolen att en klimattalan som utformas på ett annat sätt kan prövas i domstol.