oktober 2025

Gruvan och Kiruna

Stora hus som flyttas till nya ställen. Byggkaos och trasiga gator. Marker som försvinner för evigt. Gruvdamm och ovisshet.

Kiruna är en speciell plats. Där det tidigare var fjäll och sjöar är det numera gruvbrytning. Där det tidigare var flyttleder och betesmarker är det byggnader eller gruvområde.

Där det tidigare var hus är det numera avspärrat och bortflyttat.

För oss som sett Kiruna innan gruvan börjat äta mer och mer av platsen är det en märklig känsla. För dem som lever sitt liv i Kiruna måste det vara än mer märkligt att leva med en gruva runt sig och under sig.

Det som sker i Kiruna har pågått i många år och för många är gruvans framfart normaliserad. ”Malmen ska fram” är ett mantra som ofta uttalas, trots att människor och djur får flytta på sig och markerna får finna sig i att ge plats för en alltmer utbredd gruvbrytning.

I augusti fick Kiruna allas ögon på sig när den gigantiska träkyrkan skulle flyttas, ett projekt som planerats i åtta år.

En vecka senare rann LKABs påkostade feststämning formligen ner i gruvhålet när man kallade till presskonferens och berättade att stora delar av nuvarande Kiruna kommer att försvinna inom tio år – på grund av gruvan.

Känslor av frustration, ilska och uppgivenhet har präglat Kiruna sedan dess och så lär det fortsätta. Var ska folk ta vägen? Vilka marker ska upplåtas denna gång?

I det här numret har vi pratat med olika personer om deras tankar kring det som händer i Kiruna. Vi har också en intervju med näringsminister Ebba Busch som ger sin bild av hur regeringen ska agera framåt i frågan om stadsomvandlingen. Journalisten och författaren Arne Müller delar också med sig av sina reflektioner av det som sker i gruvstaden.

Gabna och Laevas samebyar har länge påtalat det orimliga i att urfolksmark tas i anspråk för gruvdrift i Kirunaområdet. I det här numret har vi intervjuat Martina Fjällberg som i sin masteruppsats kartlagt hur mycket renskötseln på svensk sida av Sápmi påverkas av exploateringar. Resultatet kan nog de flesta gissa sig till.

När detta skrivs är det dagar kvar till omvalet till sametinget och när denna tidning gått genom tryckpressarna och når er är valresultatet klart, för andra gången i år. Svaret på vilka som ska styra sametinget de kommande fyra åren dröjer dock till november då politikerna träffas för att forma den nya styrelsen.

Katarina Hällgren

Birra syd, nr 3/2025

Unga stipendiater

Landsförbundet Svenska Samers kulturstipendium för unga har i år tilldelats Aili Kråik Johansson och William Hallin. De får 10 000 kronor vardera, Aili Kråik Johansson för sina silversmycken som uttrycker samisk historia, och William Hallin för sitt traditionella hantverk och kunskapsdelning.

Stipendiet, som delas ut till minne av Elsa Laula, delades ut i samband med Vadtejen Saemiej Sijtes 60-årsjubileum i Tärnaby.

Forskning om bygdesamer

Gudrun Norstedt, Várdduo – Centrum för samisk forskning, får ERC Starting Grant 2025, vilket innebär finansiering för fem års forskning med fokus på bygdesamernas dolda historia i bondesamhället.

Bygdesamer är samer som före 1900-talet levt och verkat i jordbruksbygder utanför de traditionella lappmarkerna. I sin forskning avser Gudrun Norstedt att arbeta med bland annat kyrkböcker, domboksprotokoll, kungliga brev och ortnamnsforskning.

ERC Starting Grant är ett forskningsbidrag som tilldelas av Europeiska forskningsrådet i syfte att stödja framstående forskare i ett tidigt skede av deras akademiska karriär.

Snödrömmar blev bästa barnprogram

Fjolårets uppmärksammade julkalender Snödrömmar har vunnit Kristallen för bästa barnprogram. Serien är den första med tydlig samisk representation, både framför och bakom kameran.

Med en onlinepublik på 967 000 tittare första dygnet slog den rekord på SVT Play och det samiska historieberättandet om naturen och människan har lovordats av både barn och vuxna.

Oskar Östergren Njajta, en av manusförfattarna, tog emot priset på Kristallengalan.

”Stort tack, tack till Sápmi för alla fina ord om serien.”, sa han i sitt tacktal under ceremonin.

Kulturhus för minoriteter

Som ett resultat av ett långsiktigt arbete med att skapa en inkluderande plats för och med Sveriges fem nationella minoriteter, samer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och romer, har nu ett nytt kulturhus öppnats i Göteborg.

Det är i Redbergsskolans lokaler i Göteborg som Nationella minoriteters kulturhus etablerats, och med ett stöd från Göteborgs stad på 1,8 miljoner kronor har verksamheten dragits igång.

Nejne i u-landslaget igen

Snowboardåkaren Tova Nejne från Klimpfjäll kan fortsätta att jaga framgångar i både nationella och internationella tävlingar. Hon är ännu en gång uttagen till utvecklingslandslaget i snowboard.

För säsongen 2025/2026 är även Lova Bäckström, Brälappen, Ruben Rosenfors, RISK, och Nias Hedberg, Sälens IF, uttagna. Det berättar Sameradion.

Stipendium för unga samer

United World Colleges, en global utbildningsrörelse, vill erbjuda ett särskilt stipendium riktat mot samiska ungdomar. United World Colleges har som mål att främja internationell förståelse genom att sammanföra ungdomar från hela världen till internationella internatskolor.

Emmy Wahlström, som leder projektet för det samiska stipendiet, säger i en intervju med Sameradion att det inte har kommit in så många ansökningar från samiska ungdomar, delvis beroende på att det inte är så många som känner till stipendiet.

De stipendier som erbjuds idag är heltäckande, den som får ett stipendium från UWC behöver bara betala resan till och från skolan själv. Regelverket för ett särskilt samiskt stipendium är inte klara ännu.

Birra lule, nr 3/2025

Anklagas för kulturell appropriering

Adidas sandalsko ”The Oaxaca slip-on”, framtagen av designern Willy Chavarria, har fått hård kritik av bland andra Mexicos president Claudia Sheinbaum. Till sandalen användes flätade läderremmar som liknar huaraches från Zapotec-samhällen i Oaxaca. Ingen representant för urfolken var med när designen togs fram. Adidas lansering skedde i Puerto Rico, och produktionen fanns i Kina.

Såväl guvernören i Oaxaca som Mexicos president kritiserade sandalen, och både Adidas och designern har bett om offentlig ursäkt. Adidas har också önskat att få möta lokala myndigheter i Mexico för att ”reparera skadan”.

Källa: Aftenposten

Fjällsjöar blir näringsfattiga

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, varnar nu för att de allt grönare fjällen gör de redan näringsfattiga fjällsjöarna ännu mer näringsfattiga. En ny studie visar att grönskan tar upp viktiga ämnen som tidigare nått sjöarna, och det finns risk att både djur- och växtliv påverkas negativt.

Studien är publicerad i Global Change Biology, och visar bland annat att halterna av fosfor och kväve i fjällsjöarna minskat kraftigt under de senaste 30-35 åren. Det leder till en minskad algproduktion, som i sin tur innebär exempelvis att fiskar får mindre föda och växer sämre.

Den ökade grönskan i fjällen orsakas av den globala uppvärmningen. I takt med att somrarna blir längre och varmare etablerar sig fler växter allt högre upp på fjällen.

Scenkonst på vatten

I augusti fick publiken möta en annorlunda scenkonstupplevelse I Sjösatta strömmars vila på Abborrträsket utanför Arvidsjaur.Den prisade författaren Tina Harnesk stod för text och poesi, och publiken upplevelse verket ute på sjön, i roddbåtar och på flottar. Sjöns ensemble bestod av en operasångare, en dansare, en kompositör och tre musiker.

Upplevelsen har initierats av danskonstnären Linda Remahl och skapats i samverkan med regionala och internationella konst- och kulturskapare, en limnolog, boende i Abborrträsk och Abborträsket.

Det här var början på ett långsiktigt konstnärligt arbete med bas i Arvidsjaur, och verket kommer i framtiden att framföras i anpassade uppsättningar i andra kommuner i Norrbotten, där varje enskild plats sätter sin egen ton.

Nytt språkspel

Nu lanserar Samiskt språkcentrum det nya språkspelet“Iežá ládje – Ietjá láhkáj – Ietjáláhkáj – Jiätjáláhkáje – Jeatjahlaakan – På annat vis”.

I ett pressmeddelande beskrivs spelet som ett engagerande och lärorikt kortspel, och förhoppningen är att det ska främja användningen och förståelsen av de samiska språken.

Spelet finns på fem samiska språk och innehåller både bild- och ordkort. Spelarna får möjlighet att lära sig ord och böjningsformer, och kan utveckla sin förmåga att beskriva och gissa ord.

Det finns att beställa via Sametingets hemsida.

Stödmaterial för att motverka rasism

Forum för levande historia har, som en del av ett regeringsuppdrag, tagit fram ett stödmaterial för skolor i syfte att förebygga och motverka rasism mot samer.

Materialet ingår i serien Prata rasism i skolan, ett stödmaterial för skolor om olika former av rasism. Det vänder sig till lärarlag och personalgrupper på grundskolor, gymnasieskolor, folkhögskolor och vuxenutbildning.

Enligt beskrivningen ger materialet kunskap om rasism mot samer och vilka konsekvenser det får, ökad förmåga att känna igen uttryck för rasism mot samer, möjlighet att reflektera över hur situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet hanteras och verktyg för att ett långsiktigt arbete med att förebygga och motverka rasism mot samer.

Sanningskommissionens arbete förlängs

Sanningskommissionen på svensk sida av Sápmi får förlängd utredningstid. Det har regeringen beslutat efter en begäran från Sanningskommissionen. Uppdraget skulle ha överlämnats till regeringen den 1 december i år, men har nu förlängts till 1 oktober 2026.

Birra nord, nr 3/2024

Nedrejord prisas

Författaren och dramatikern Kathrine Nedrejord får Per Olov Enquists pris 2025. Hon har sina rötter i Kjøllefjord i Finnmark, men är bosatt i Paris. Hon debuterade som författare 2010 med romanen Transitt och har därefter kommit ut med romanerna Trengsel, Forvandlinga och Forbryter og straff. Den sistnämnda nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Hennes senaste roman, Sameproblemet belönandes med Bragepriset 2024, och beskrivs i motiveringen till Per Olov Enquists pris som ”en ilsken och upprorisk roman, som utmanar ramarna för vad litteratur kan vara”.

Juryn säger också att Kathrine Nedrejord skriver ”skarpt och analytiskt om det långvariga och pågående förtrycket av samisk kultur, identitet och språk”.

Prissumman är 10 000 Euro.

Konstnärer i Luleåbiennalen 2027

Carola Grahn, New Red Order, Lea Simma och Wolf Babe Collective är de första konstnärerna som bjudits in till Luleåbiennalen 2027. Alla inbjudna tillhör urfolk från olika delar av världen, och kommer nu att sätta sin prägel på biennalen med humor och platsspecifika frågor som inslag i deras arbeten.

I ett pressmeddelande säger Maria Svonni, konstnärlig ledare Konstfrämjandet Norrbotten, att det är viktigt och unikt bland biennaler i Sverige idag att utgöra en plattform där urfolkskonstnärer kan mötas och samverka i Sápmi.

Luleåbiennalen 2027 utformas genom en kollektiv process, och har sin utgångspunkt i publika sammankomster. Den första hålls i slutet av 2025.

Klimatkrisen i föreställningen Skogen

Skogen – en föreställning med en berättelse skriven av Elin Anna Labba och musik av Martin Hederos – lanseras nu inför en turné vintern 2026. Den poetiska berättelsen handlar om en pojke som smälter likt snön när klimatet förändras.

– Det handlar om barn och klimat med väldigt reell bakgrund här i norr där klimatkrisen slår allra tydligast, säger hon i en presentation hos Norrbottensmusiken.

Musiker vid föreställningen är, förutom Martin Hederos, Thuy Ngyen, Nikolai Äystö, Lina Langendorf och Felisia Westberg.

– Vi kommer bjuda på en resa med både ljus och mörker. Men framför allt så tänker jag att det ska vara mycket framåtrörelse, säger Martin Hederos i Norrbottensmusikens presentation av föreställningen.

Ny språkbok på nordsamiska

I den nya boken ABC på nordsamiska och svenska ger författaren Elin Marakatt och illustratören Anna-Stina Svonni varje bokstav liv genom allt ifrån fjällens djur och jojk till hjortronsylt och handarbete. Boken vänder sig till barn från cirka tre års ålder, och förhoppningen är att den ska bli en lärorik introduktion till det nordsamiska språket och livet i Sápmi för barn och övriga som är intresserade och vill lära sig mer.

”Det roligaste vara att få illustrera samiska människor, djur och natur! Jag hoppas att de samiska barnen känner igen sig, och att barn som är nya för det samiska blir intresserade av vår natur och kultur i Sápmi. ”, säger Anna-Stina Svonni i ett pressmeddelande från OLIKA förlag, som ger ut boken.

Glaciärer smälter

Åtta av Sveriges cirka 300 glaciärer försvann för gott sommaren 2024. Efter 80 år av mätningar på den krympande Storglaciären i Tarfaladalen vill nu Nina Kirchner, föreståndare och glaciolog vid Tarfala forskningsstation, lyfta glaciärens viktiga roll i forskningen.

– Det är viktigt att man inte packar ihop, gråter och går hem, utan det finns alltid möjligheter och vi måste ta tillvara på dem. Glaciären är en bra, visuell måttstock för klimatförändringarna, säger hon i en intervju med SVT Sápmi.

En av de forskare som årligen besöker Tarfala och studerar vad som växer fram där isen tidigare legat är ekologen Keith Larsen, Umeå universitet. Han menar att Tarfala är en viktig plats eftersom det är en relativt lättillgänglig plats för forskning i Arktis.

– Jag vill veta vad som händer med den bara marken och vad processen är för att det ska kunna bli ett växtsamhälle som till exempel renar kan börja äta av, säger han i intervjun med SVT Sápmi.

Nyheter med AI

Med hjälp av en AI-baserad tjänst kan man lyssna på Yle:s nyhetsartiklar på nordsamiska. Syftet är att bidra till bevarandet och tillgängligheten av minoritetsspråk.

I ett pressmeddelande från Yle sägs att det fortfarande finns utvecklingsbehov av den nordsamiska talsyntesen, och att vidareutveckling kommer att ske efter lanseringen.

– Vi använder artificiell intelligens på ett ansvarsfullt och innovativt sätt. Yle gör en unik kulturgärning genom att utveckla talsyntes på minoritetsspråk, säger Cilla Lönnqvist, innovationschef på Yle, i pressmeddelandet.

Ja till gruva i Laver

Boliden har fått bearbetningskoncession för utvinning av koppar, guld, silver och molybden i Laver. Den planerade gruvverksamheten, ett dagbrott, kommer att få stora konsekvenser för renskötseln i området. Boliden måste därför följa villkor som syftar till att minimera skador för Semisjaur-Njarg sameby.

Det krävs också ett miljötillstånd från mark- och miljödomstolen innan arbetet kan dra igång, och i en intervju med P4 Norrbotten säger Stefan Romedahl, direktör för Bolidens gruvverksamhet, att gruvbrytningen kan komma igång tidigast i mitten på 2030-talet.

Fästingar i hela landet

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bekräftar nu att fästingar finns etablerade i hela landet. Detta efter ett medborgarprojekt där allmänheten uppmanats att skicka in fästingar till SVA. I norra Sverige påträffas framför allt den vanliga fästingen, Ixodes ricinus, och Tajgafästingen, Ixodes persulcatus.

Anna Omazic, forskare på SVA, säger till SVT Sápmi att förekomsten av fästingar i norra Sverige är väldigt liten jämfört med mellersta och södra Sverige. Hon anser inte att det finns behov av någon generell vaccinering, men menar att man även i norr bör ha som vana att kolla igenom kroppen när man varit ute, och att titta igenom pälsen på husdjuren varje dag.

– Varmare vintrar med mindre snö gör att vegetationsperioden blir längre. Sen har vi de vilda djuren, värddjuren för fästingar, de kan inte leva utan värddjur, och de förflyttar sig också längre norrut i och med att det blir mildare, säger Anna Omazic till SVT Sápmi.

Bok om renskötsel

Nu lanseras boken From the Past to the Future: Knud Leem´s 1725 Account and 300 Years of Sámi Reindeer Herding Knowledge. Den beskrivs som ett unikt verk som förenar ny forskning och traditionell kunskap med en historisk klassiker.

En betydande del av boken utgörs av Knud Leems etnografiska verk från 1767, baserat på hans fältstudier i Finnmark. Här finns detaljerade beskrivningar av bland annat språk, religion, kläder, könsroller och barnuppfostran.

Dessutom belyses 300 år av samisk renskötselkunskap och hur den kunskapen upprätthålls och förs vidare.

Boken är resultatet av ett samarbete mellan Sámi allaskuvla/Samisk høgskole och International Centre for Reindeer Husbandry (ICR). Den är redigerad av Dr. Inger Marie Gaup Eira, professor Svein D. Mathiesen, direktör Anders Oskal ICR och Marina Tonkopeeva ICR.

Kontor för konst

Norges regering har beviljat 1,2 miljoner kronor för 2026 till etablering av ett nytt export- och angentkontor för samisk konst. Bakom exportkontoret står NANU – Sámi Arts International AS, bildat av konstnärsnätverket Dáiddadállu AS och urfolksfestivalen Riddu Riđđu

Exportkontoret ska fungera som en plattform för att främja och representera samisk konst internationellt, och bidra till att skapa nätverk, marknadsföra verk och stärka konstnärernas möjligheter globalt.

Lanseringen av exportkontoret markeras med en samisk vecka i London, i samband med öppnandet av Maret Anne Saras utställning i Turbine Hall på Tate Modern. Här kommer några av Sápmis och Norges främsta konstnärer och artister att delta, och besökarna kan bland annat ta del av seminarier om urfolkskonst.

Satsning på samiska varumärken

Samerådet har, tillsammans med Sámi Duodji och Samernas Centralorganisation i Finland, SSG, startat det treåriga projektet SÁPMÁI BUORRIN – En hållbar framtid för samiska företag. Projektet ska underlätta för samiska företagare och duojáre att synas på marknader bland annat genom att stärka varumärkena Sámi Duodji och Sámi Made. Projektet startar den 1 november och fem personer kommer att anställas.

– Detta är en sällsynt möjlighet att stärka duodji och samiska näringar. Vi ser att många kommersialiserar eller plagierar samisk kultur, och genom att stärka samiska varumärken kan vi säkerställa att värdeskapandet kommer tillbaka till det samiska samhället, säger Christina Hætta, chef för kulturavdelningen på Samerådet.

NSR blev valvinnare

Norska Samers Riksförbund, NSR, fortsätter leda Sametinget på norsk sida. Det står klart efter valet den 8 september. NSR fick 37 procent av rösterna vilket gav dem 18 mandat. Näst största parti blev Nordkalottfolket med 15 mandat.

Ny dramaserie premiärvisad i Toronto

NRK:s nya serie Heajastallan har premiärvisats på Toronto International Film Festival. Serien utspelar sig i Kautokeino och handlar om ett bröllop som ska arrangeras på rekordtid och allt går fel. Manusförfattare och regissör är Åse Kathrin Vuolab. Serien är producerad av Mer Film, Tordenfilm og Forest People för NRK och kommer släppas på NRK, SVT Och YLE i januari 2026.

Same i Robinson

Den 2 oktober hade höstsäsongen för Robinson premiär i TV4. Bland deltagarna återfinns 26-årige Samuel ”Nutti” Stenman, riggare och bosatt i Göteborg. Varje deltagare får ta med sig en personlig sak och för Samuel Stenman blev det en slangbella. Totalt tävlar 21 personer i Robinson som utspelar sig på de tropiska öarna utanför El Nido i Filippinerna. i december får tittarna veta vem som vinner höstens Robinson.

SCA får greenwashpriset

Skogsbolaget SCA får Svenska greenwashpriset 2025 som delas ut av Jordens vänner. SCA får priset för att de ”framställer sig som en ledande aktör i den så kallade gröna omställningen och menar att ”hållbarhet är själva kärnan” i företagets verksamhet”, står det i motiveringen. Vidare skriver Jordens vänner:

”Men att systematiskt avverka skogar med höga naturvärden och hotade arter, begränsa samebyars inflytande och trotsa avverkningsförbud kan omöjligen vara vägen mot en hållbar framtid.” Priset delades ut i samband med Bokmässan i Göteborg.

Träffa kompisar och tävla är bästa kombon, tycker Edvin

Årets samemästerskap drog rekord i tävlande. Närmare 700 startade i terränglöpning, lassokastning, renskötarsprint och parsprint vid foten av Dundret i Gällivare. En av dem var 16-åriga Edvin Asplund.

Hellnerstadion i Gällivare var platsen för årets samemästerskap som arrangerades av Unna Ceruš GS, Storlule SF och Váhčira Sámesearvi.
Edvin Asplund, 16, som tävlade för Girona Sámisearvi tog guldet i terränglöpningen i klassen killar 16.

– Inför same-SM har jag mest tränat kastning. Jag börjar skidgymnasiet så där har vi fått ett träningsprogram för sommaren att följa så det har blivit ganska mycket löpning, säger Edvin Asplund.

Det är andra gången som han är på samemästerskapen. Trots att det gick bra att tävla är det roliga med att vara på SM att träffa kompisar, menar han.

– Man får umgås med mycket folk. Dem man har varit med på konfirmationen om man har gått den och sånt. Bo med folk man känner, det är kul.

Några veckor efter same-SM packar han ihop hemma i Uppsala och flyttar till Arvidsjaur för att gå det alpina skidgymnasiet.

– Arvidsjaur har bra backar och nära till andra bra backar, tränarna verkar vara bra och många jag känner börjar också där.

Vad tänker du inför flytten?

– Det är kul att kunna komma hemifrån lite, att stå på egna ben.

Vad är det som du gillar med slalom?

– Jag gillar att det är en individuellt sport där man slipper lita på att en lagkamrat ska göra mål, man har sig själv.

Fyra år väntar nu för Edvin Asplund på skidgymnasiet i Arvidsjaur. Hur långt han når med i framtiden återstår att se. Men målet är att utvecklas.

– Det handlar om att känna att jag själv blir bättre. Sedan är det klart att man har fysiska mål, som att springa långt på en viss tid.

Fastän idrott är centralt för Edvin i mångt och mycket menar han att han är rätt så bekväm.

– Jag är ganska lat men jag tränar ändå. Det gäller ibland att skippa den där latheten och ut och springa eller gå till gymmet.

Blir det fler same-SM?

– Ja, det hoppas jag!

Text och foto Anna Sunna

Bildtexter:

1.Maja Tjuoiki Hellner och Elli-Sigrid Sunna-Pittja från arrangörsstaben står redo med medaljer.

2. Mikkel Vinka, Jon Ante Kuhmunen, Jon Alvar Pirak som också vann lassokastningen pojkar 13.

3. Tila Päiviö med medalj efter barnloppet.

4. Herrarnas start i renskötarsprinten.

5. Kastarna behöver fullt fokus för att träffa alla horn i lassokastning. Det är både långt och på tid.

6. Flera satsar hårt för att komma i mål i barnloppet. Publiken hejade ivrigt på de tävlande.

7. Trångt på startlinjen i barnloppet.

8. Aigin Pilto, Svaipa sameby och Mathis Sara, Storlule SF i fredagens lassokastningsfinal.

09. Edvin Asplund, Girona sámesearvi.

Manne producerar musik vid älven

Manne Sarri, 24, är musikproducent i det Umeåbaserade musikkollektivet Oceans9. Tillsammans drömmer de om att locka de stora namnen till Umeå – och kanske bli ett skivbolag i framtiden.

Vad gör Du musikaliskt just nu?

–Jag har alltid producerat musik i huvudsak, men just nu håller jag även på att utvecklas inom inspelningsteknik och mix/master-processen.

Kan du berätta vem Manne Sarri är för den som inte vet?

–Jag är 24 år och är uppvuxen i Umeå. På min fritid tycker jag om att umgås med vänner och spendera tid i naturen med min sambo. Utöver musiken har jag även ett intresse för mat och vin. När jag inte jobbar med musiken jobbar jag med ekonomi då jag har studerat till civilekonom. Min familj på pappas sida kommer från Nikkaluokta så jag gillar att spendera mycket tid där med min farmor och farfar.

Hur länge har du hållit på med musik?

–Jag har älskat musik sedan jag var 12 år. När jag var yngre spelade jag både saxofon och piano på musikskolan men började snabbt med DJ:ing. På den tiden DJ:ade jag bara andras låtar eftersom jag inte hade börjat skapa min egen musik. När jag fyllde 15 år fick jag mitt första digitala musikprogram i födelsedagspresent, men det var först två år senare jag började producera musik på en seriös nivå. Totalt har musiken alltså funnits i mitt liv i 12 år nu, men jag har hållit på med det seriöst i sex år. Tyvärr kan jag inte sjunga men det hade varit kul att lära sig.

Du är en del av musikkollektivet Oceans9, kan du berätta mer om kollektivet?

–Namnet Oceans9 kom från att vår studio ligger precis intill Umeå älv, och att vi är nio personer i kollektivet. Vi är tre artister, fem musikproducenter och en gitarrist. Tillsammans skapar vi och släpper musik, både som grupp och med artisterna individuellt. Vi jobbar inte strikt med gruppen, utan som producent kan jag även jobba fritt med andra artister och vice versa.

Vem är du i Oceans9?

– Jag är kanske den mest formella personen eftersom jag gillar att planera och strukturera vår verksamhet. Jag har även ett ekonomiskt ansvar.När det kommer till musiken är jag en musikproducent som producerar, skriver, arrangerar och mixar låtar. Jag spelar aldrig in mig själv men hjälper gärna till att spela in artisterna och gitarristen.

Oceans9 har en lokal i Umeå, hur kan det se ut när ni jobbar?

– Eftersom vi är så många i gruppen vistas vi sällan allihop samtidigt i studion. En vanlig dag kan några vara där på dagen, och tre-fyra andra komma in på kvällen. Vi har oftast flera projekt i rullning samtidigt så vi jobbar oftast några timmar på en låt med att kanske spela in sång, för att sedan börja producera ett beat till en helt ny låt.

Vilka artister/musiker har Oceans9 jobbat med?

–Några etablerade artister som jag och andra producenter i gänget har jobbat med innan Oceans9 är: Papi Santana, Ivory, Simon Superti och ODZ. Men vi gillar även att jobba med unga talanger och nykomlingar. Där har vi under senaste året släppt låtar med Boba, Jesse, LOFY och Birk för att nämna några.

Hur kan en spelning med Oceans9 se ut?

–När vi har en egen spelning blir det garanterat fest! Vi spelar upp alla låtar vi släppt tillsammans, men brukar även bjuda på massa ny och osläppt musik, det brukar publiken gilla. Oftast är det alla tre artisterna från kollektivet som uppträder – både tillsammans men också var för sig.

Idag är Oceans9 ett musikkollektiv, vad hoppas ni på i framtiden?

– Vi hoppas kunna vara samma tighta kompisgäng som fortfarande kan utmana musikbranschen som en norrländsk aktör, men även locka de stora namnen och skivbolagen hit till Umeå – att få jobba i ett lugnt forum och komma bort från storstadslivet i Stockholm. Vi är många i gruppen som har erfarenhet av musikbranschen och de största skivbolagen i Sverige, så vi vet hur stressigt det kan vara. Och vem vet – i framtiden kanske Oceans9 kan bli ett eget skivbolag…?

Har Oceans9 jobbat med någon samisk artist?

–Tyvärr har vi inte det ännu, men det hade varit väldigt roligt! Jag som producent tycker alltid om att utforska andra musikstilar där jag kan lära mig nya saker och bidra med mitt sound. Det hade varit speciellt roligt eftersom vi också är i Sápmi.

Finns det någon samisk artist som du skulle vilja jobba med?

–Dear Sara. Jag tycker hon har en väldigt unik röst som jag tror att man kan göra mycket bra med. Det hade också varit kul att jobba med Hanna Nutti.

Finns det några artister som du inspireras av och hur/varför?

–En av mina största inspirationskällor har alltid varit Skrillex, han har jag lyssnat på i tio år. Även fast jag själv inte gör musik i den stilen inspireras jag av hans sätt att utforska nya genrer genom att lägga sin egen touch på det. Jag vill också säga att han är en av de främsta i världen när det kommer till teknisk kunskap inom musikproduktion.

Vad har du för drömmar och mål med din musik?

–Jag älskar musik, jag älskar att skapa musik. Min dröm och mitt mål har alltid varit att kunna etablera mig som producent i den utsträckningen att jag kan leva på det som ett heltidsjobb. Då får jag göra det jag älskar som ett riktigt jobb.

Vilken är din favoritgrupp/artist från Sápmi?

–Dear Sara. Hon verkar vara en rolig person med mycket kreativitet.

Vilken är din favoritlåt från Sápmi?

–Det är svårt att välja. En favorit är I Need YOU av Mosjo och Hanna Nutti. En annan är Lusa av Elin Oskal.

Intervju Marica Blind

Arkiv för oktober 2025