juni 2025

Hälsa och politik

”Hur är det att vara same?”. Den frågan har nog de flesta av oss fått någon gång. Det är ju inte en helt enkel fråga att svara på, men ett citat som också gett namnet till en rapport om unga samers hälsa ger ett bra svar. ”Det är hemskt och magiskt samtidigt”.

Det önskar jag att jag svarat de gånger jag fått frågan.

Rapporten släpptes under våren och glädjande nog visar den att de flesta unga samer har en god hälsa och en bidragande orsak är just identiteten.

Att det är just det som gör det så är ju inte konstigt egentligen. Att ha sin trygghet i det samiska och dela samma värderingar med andra leder ju både till en stolthet och en styrka. Den är det man kan stå stark i när omvärlden ser ut som den gör med exempelvis hot, hat och rasism.

Det sistnämnda lyfts i rapporten som en faktor som påverkar unga samers hälsa negativt. Inte direkt en förvånande slutsats, men en otroligt sorglig sådan. Och inte blir det bättre av att många i majoritetssamhället inte ens vet att hat, hot och rasism mot samer existerar.

Ökad kunskap om samer i majoritetssamhället och åtgärder för att motverka rasism är två av en rad åtgärder som unga samer föreslår i rapporten. En tredje är fler mötesplatser för unga.

I det här numret har Nuorat gjort ett nedslag på Sáminuorras årsmöte i Arjeplog. Som alltid varvas lek och humor med allvar och under några dagar får medlemmarna andas ut i att vara i ett tryggt samiskt sammanhang.

Unga vill också se stärkta rättigheter till markerna, visar rapporten, och i det här numret tittar vi närmare på ännu ett projekt som ska underlätta dialog med exploatörer, men också hur det kan se ut i andra delar av världen.

Och vill ni ha lite matnyttiga tips på hur man ska agera när det gäller skog och förhandlingar så kan ni läsa några av de tips som Anja Fjellgren Walkeapää delar med sig av.

Det är nog ingen som missat att det varit sametingsval.

Partierna har varit mer, och mindre, aktiva på sociala medier för att värva röster och dagarna innan Nuorat skickades till tryck kom resultatet.

Vi har samlat lite smått och gott som är värt att veta om valresultat, nya (och unga) ledamöter, röster och mandatfördelning. Nu återstår det till augusti innan väljarna får veta hur den nya styrelsen ska formas och vilka partier som kommer att samarbeta.

Och om det blir omval. Det stod inte klart när tidningen landade i tryckpressarna, men när ni läser detta kanske det klarnat.

Glad sommar!

Birra nord, nr 2/2025

Ungdomspris för språkinsats

Andaras Outakoski har tilldelats Såhkie – Umeå sameförenings ungdomspris 2025. Han får priset för hans arbete som språkambassadör för att inspirera barn och unga att prata samiska.

”Du har visat hur unga kan spela en avgörande roll i att stärka och bevara det samiska språket. Du har tagit sig dig an denna uppgift med ett stort engagemang och visat att språk är mer än ord – det är identitet, kultur och gemenskap”, står det i motiveringen.

Kiruna kyrka flyttas

Den 19-20 augusti ska Kiruna kyrka flyttas till sin nya plats. Flytten kommer att sändas live på SVT och LKAB:s projektledare Stefan Holmblad Johansson säger till SVT Sápmi att det är en viktig och nogsamt planerad flytt. Kyrkbyggnaden, som är ungefär 40 meter bred och väger 600 ton, ska lastas upp på en trailer och transporteras cirka fem kilometer till sin nya hemvist.

Kirunas kyrka blev år 2001 utsedd till Sveriges vackraste offentliga byggnad. Den är uppförd i en stolpkonstruktion klädd med furuspån. Den tillhörande klockstapeln har jämtländska klocktorn och samiska timmerkåtor som förebild.

Gatunamn på minoritetsspråk

Nu är beslutet äntligen klart: Kiruna får gatunamn på minoritetsspråk.

Beslutet fattades av kommunstyrelsen i början av april och innebär att gatorna i ett nytt bostadsområde får namn på minoritetsspråk. Tre av gatunamnen registreras på samiska, tre på meänkieli och två på finska.

Vid samma möte togs beslut om att namnet från kyrkoområdet i det gamla centrum får följa med till en gata på det nya kyrkoområdet. Gatans svenska namn blir Björkbacken och på de övriga språken Koivumäki, Koijutermä och Soahkedievvá, rapporterar SVT Sápmi.

Samiska språken backar enligt lägesrapport

I Sametingets lägesrapport De samiska språken i Sverige 2024 konstateras att de samiska språken och kulturen, trots en ökad synlighet och höjd status i majoritetssamhället under året, tog ett steg bakåt.

Bristen på undervisning i samiska bedöms som kritisk. Regeringen drog ner stödet till det samiska språkarbetet under 2025, och en av konsekvenserna blev att fyra tjänster har tagits bort från Samiskt språkcentrum.

I rapporten sägs att SVT:s julkalender, Bokmässan i Göteborg, teaterpremiärer och nomineringar till priser har gett den samiska kulturen och litteraturen ökad uppmärksamhet. Nuorat, som jobbar med texter på alla samiska språk, lyfts fram som ett föredöme.

Slutorden i lägesrapportens sammanfattning lyder: ”Regeringen bör prioritera och tillsätta medel för de samiska språken och dess utveckling. De samiska urfolksspråken bör likställas med svenskan. Det finns behov av olika insatser, exempelvis lärarutbildning, digitala verktyg och anpassade läromedel för svensk sida av Sápmi, samt fler samiska språkarenor, språkbad och mentorprogram.”

Ny forskning om vattenkraft

Cirka 80 procent av vattenkraften i Sverige produceras på traditionella samiska marker. Trots det finns en stor okunskap om hur vattenkraften har påverkat och påverkar renskötseln. Men nu finns en ny forskningsbaserad vägledning, som förväntas bidra till att minska vattenkraftens negativa konsekvenser när miljötillstånden ska förnyas. Katarina Inga, forskare på Stockholm Environment Institute, är en av de som deltagit i arbetet med vägledningen. Hon säger i en intervju med Sameradion att vägledningen även innehåller en juridisk analys där man tittat på myndigheternas skyldigheter i samverkansprocessen. Arbetet med vägledningen är ett projekt som skett i samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Luleå tekniska universitet, Svenska Samernas Riksförbund och Sametinget.

Ryska samer bör få asyl

De nordiska Sametingen kräver att samer från Ryssland lättare ska få asyl i Sverige, Norge och Finland. En av de som väntat i nästan tre år på besked om sin asylansökan är Aleksandr Slupachik, tidigare bosatt i Lovozero och ordförande i sameorganisationen OOSMO. Våren 2022 uttalande han sig mot kriget i Ukraina, och föreningen blev då stämplad som terroristorganisation. Han tvingades då fly till Norge.

”Det är tungt att bara gå och vänta och vänta. Man vet inte vad som händer imorgon eller nästa månad.”, säger han i en intervju med NRK Sápmi.

Silje Karina Muotka, president i norska Sametinget, säger till NRK Sápmi att de ryska samerna inte är vanliga asylsökande, eftersom de fortfarande är i samiskt område.

Teater om kyrkans ursäkt

Åsa Simma, chef för Giron Sámi Teáhter, reagerade starkt när hon hörde tidigare ärkebiskop Antje Jackelén be om ursäkt för svenska kyrkans del i den kolonialism som lett till samisk förlust av marker, kultur och språk. Nu är hon en av manusförfattarna till en teaterföreställning med namnet ”Ursäkten”, som har premiär i Uppsala domkyrka i oktober.

”Jag tänkte att om det här drabbar mig så, kanske det även kan bli en väldigt fin teaterföreställning.”, säger Åsa Simma i en intervju med Sveriges Radio Kulturnytt.

Föreställningen kommer att turnera i landets alla domkyrkor, samt i mindre kyrkor i svenska Sápmi. ”För att jag tycker det är viktigt att reflektionen av ursäkten som ju kommer att bli vår föreställning, att det händer i kyrkorummet.”, säger Åsa Simma till Kulturnytt.

Prisas för julkalender

Utmärkelsen Årets Gregorius 2025 tilldelas Jonas Wallerström, Olov-Anders Sikku och Hedvig Åhrén för deras arbete med julkalendern Snödrömmar.

Julkalendern har fängslat tittare i hela Sverige, och väckt intresset för den sydsamiska kulturen hos olika generationer. Priset delas ut i samarbete mellan Jamtli, ÖstersundPosten och Destination Östersund.

Jannok i juryn

Sofia Jannok är en av jurymedlemmarna hos Amnesty som ska utse årets Noisemaker. En Noisemaker är en person som har stått upp för mänskliga rättigheter, som inspirerat, påverkat och gjort skillnad. Vem som helst får skicka in sin nominering, senast den sista juni 2025.

Sofia Jannok lyfts fram i jurypresentationen som en ”Samisk artist och aktivist som genom sitt konstnärskap lyfter frågor om urfolks rättigheter, kolonialism, klimatkamp och antirasism. ”

Hedersdoktor

Scenkonstnären, regissören, dramaturgen och aktivisten Åsa Simma, chef för Giron Sámi Teáhter, har utsetts till hedersdoktor vid Stockholms universitet. ”Med förankring i den samiska kulturen och språket har Åsa Simma skapat utrymme för dekoloniala och urfolkscentrerade perspektiv. Hennes teaterverk, regiarbeten och föreläsningar har gett röst åt frågor om identitet, kulturarv och språklig rättvisa.”, sägs på Stockholms universitets hemsida.

I en intervju med SVT Sápmi säger Åsa Simma att det tog en stund innan hon förstod att utnämningen var på riktigt, och att hon känner sig väldigt hedrad över utnämningen till hedersdoktor. ”Det är så viktigt att samiska kulturpersonligheter erövrar den här akademiska miljön trots att vi jobbar väldigt praktiskt som jag gör.”, säger hon till SVT Sápmi.

Konst- och språkprojekt för unga

Inför sametingsvalet den 18 maj lanserades konst- och språkprojektet Nuorra jienat – ett samarbete mellan den nomadiska konstinstitutionen Verdde och elever på Girona sámeskuvla. Projektet syftar till att ge unga samer och det nordsamiska språket utrymme i det offentliga rummet. Med fem olika och färgstarka affischmotiv beskriver elever vid Girona sámeskuvla förutsättningar och förhoppningar för en bättre morgondag. Affischerna placeras ut på olika platser i Giron och ger språket och unga samers röster en tydlig närvaro i stadsbilden. Affischerna fanns tillgängliga för allmänheten under maj månad.

Kan bli första samiska kartusianmunken

Nu inleder tjugofyraårige Isak Ailu Pulk Eira från Kautokeino ett liv i tystnad och ensamhet på St Hugh´s Charterhouse i England. Han har blivit novis i kartusianorden, den striktaste av alla katolska ordnar. Om han avlägger sina högtidliga löften blir han den första samiska kartusianmunken i världen. Det berättar Vaticannews på Instagram.

Birra lule, nr 2/2025

Sverige kritiseras av FN

FN:s råd för mänskliga rättigheter har granskat Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter. Granskningen resulterade i över 300 rekommendationer från 101 länder.

Bland annat uttrycktes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter.

Bland de områden där Sverige fick flest rekommendationer finns bland annat förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering, våld mot kvinnor och våld i nära relation, barns rättigheter, urfolket samers rättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Sverige uppmanades också att ratificera ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter och förbättra möjligheterna till konsultation för samer i frågor som rör mark och naturresurser.

Efter granskningen förväntas Sverige återkomma till FN:s råd med besked om vilka rekommendationer som accepteras och hur de ska genomföras. Det uppger Institutet för mänskliga rättigheter i ett pressmeddelande.

Hyllar urfolk på dollarsedel

Australiens femdollarsedel, som sedan 1992 har burit ansiktet på drottning Elizabeth II, ska nu göras om. Beslutet togs 2023, och bland de över tvåtusen förslag som Reserve Bank of Australia fått in har de nu beslutat sig för ett tema som hedrar aboriginer och Torres Strait Islanders.

Exakt hur bilden ska se ut är inte klart, men enligt beslutet ska stereotypa skildringar av urfolk undvikas.

Beslutet att inte ersätta bilden av drottningen med en bild på kung Charles III hyllas av urfolk.

”Landets valuta är en allestädes närvarande plats för att påminna alla australiensare om att detta är en uråldrig plats”, säger Tony Dreise, vice rektor på First Nations-delen av Charles Darwin University.

Men beslutet har också mött kritik. Oppositionsledaren Peter Dutton har beskrivit beslutet som ”en attack på våra system, på vårt samhälle och våra institutioner”. Det rapporterar SVT Sápmi.

2024 varmaste året

2024 var det varmaste uppmätta året i Europa. Även havstemperaturen var den högsta.

Glaciärerna smälte i rekordfart, framför allt de skandinaviska glaciärerna. Enligt årsrapporten från Meterorologiska världsorganisationen, WMO, och EU:s klimatövervakningsorgan Copernicus förlorade glaciärerna i Sverige och Norge 1,8 meter i tjocklek under 2024.

Från WMO konstateras att klimatförändringarna redan drabbar Europa med kraft, och att varje tiondels grad uppvärmning får allvarliga konsekvenser.

Den globala uppvärmningen i Europa har gått dubbelt så snabbt som i resten av världen sedan 1980-talet. I norr var sommartemperaturen rekordhög under fjolåret, och i västra Europa dominerade stormar och extrema regnmängder. Det rapporterar SVT.

Stämmer oljebolag

Greenpeace International stämmer oljebolaget Energy Transfer. Stämningsansökan har lämnats in till nederländsk domstol. Med detta vill Greenpeace testa EU:s anti-slappdirektiv från 2024.

Energy Transfer lämnade in en stämningsansökan mot Greenpeace USA, efter protester mot en oljeledning som skär rakt igenom Sioux-folkets område i North Dakota. Greenpeace menar att det rör sig om en SLAPP, en juridisk process vars syfte är att tysta organisationer som arbetar med miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Greenpeace Sverige påverkas inte direkt av Energy Transfers stämning, men Erika Bjureby, chef för Greenpeace Sverige, menar att det Energy Transfer gör är en skrämseltaktik som fler och fler företag försöker använda mot klimat- och miljörörelsen, rapporterar SVT Sápmi.

Oljeindustrin skadar urfolk

Oljeindustrin i Ecuadors Amazonas har skadat urfolk som lever utan kontakt med omvärlden. Det konstateras i en dom i den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter. Domen innebär att den Ecuadorianska staten måste ta ett större ansvar och garantera att framtida oljeutvinning sker utan att det påverkar de urfolk som valt att leva utan kontakt med omvärlden.

Enligt en uppskattning från FN finns totalt i världen cirka 200 grupper av urfolk som lever utan kontakt med omvärlden.

Domen, som kom i mars, betecknas som historisk eftersom det är första gången en internationell domstol avgjort om en stat gjort tillräckligt för att skydda isolerade folkgruppers rättigheter. Det rapporterar Sameradion.

Leder länsråd

Författaren Moa Backe Åstot leder Jokkmokks unga läsråd, med fokus på samiska berättartraditioner och flerspråkighet. Under ett års tid ska läsrådet undersöka hur man kan jobba läsfrämjande med livelitteratur och psykisk hälsa.

I Jokkmokk sker arbetet i i samarbete med Samiskt Språkcentrum, Samernas Bibliotek, Tjállegoathe – Författarcentrum Sápmi, Polarbibblo och Region Norrbotten.

Jokkmokk är en av tre orter i Sverige med lokalt läsråd, och initiativtagare till satsningen är Sveriges läsambassadör Agnes Török.

Språkryggsäck lanserad

Med Giällavuassa/Språkryggsäcken, en ny samlingssida med språkmaterial, hoppas Samiskt språkcentrum att lärare, elever och andra intresserade enkelt ska hitta det material de behöver för att stärka sina språkkunskaper.

Sidan innehåller språkmaterial på alla fem samiska språk, uppdelat i kategorierna För förskola, För skola, För föräldrar/vuxna, Parlörer, Spel och Traditionell kunskap.

Giällavuassa/Språkryggsäcken hittas på www.sametinget.se/giallavuassa.

L*ppstan blir Gielas

Nu står det äntligen klart att bebyggelseområdet i Jokkmokk med den gamla benämningen L*ppstan byter namn till Gielas. Detta efter en lång och noggrann utredning, initierad av en motion som lämnades in till fullmäktige 2020 från Henrik Blind och hans partikamrater i Miljöpartiet.

Lantmäteriet har utrett frågan med hjälp av Institutet för språk och folkminnen. Utredningen var klar i mars i år, och nu har Lantmäteriet tagit beslut om namnändringen. ”Tänk att en motion i fullmäktige ändå kan nå så långt. Gielas är ett vackert namn som berättar historien om platsen. Det är fint, jag är så lycklig.”, säger Henrik Blind i en artikel i NSD.

Birra syd, nr 2/2025

Dansare prisas

Marika Renhuvud har utsetts till kulturpristagare av Gunborg och Sten Rosenströms stiftelse för Norrländskt kulturpris. Priset består av 25 000 kronor och stiftelsen säger i sin motivering att ”RenhuvudDans är en unik kulturverksamhet som förenar dans, samisk kultur och olika konstnärliga uttryck.” På Instagram uttrycker Marika Renhuvud sin tacksamhet och avslutar inlägget med orden ”Och stort grattis även till mina medpristagare, nu blir det mer kultur till folket!”

Handbok för jämställdhet

Knappt ett år efter att Umeå universitet släppt rapporten ”Våld mot samiska kvinnor”, som visade att nästan var tredje samisk kvinna har utsatts för fysiskt våld, ger Sametinget ut en handbok som ska underlätta jämställdhetsarbetet.

Johanna Tjäder, Sametingets projektledare, säger till SVT Sápmi att hon hoppas att boken ska leda till samtal kring jämställdhetsfrågor, men framför allt att den ska leda till konkret handling.

Boken innehåller bland annat uppgifter om metoder hur man skapar tryggare rum, hur man kan jobba med normer och hur man kan hjälpa den som är utsatt för våld.

Prisas för kvinnokraft

Christine Olsen, aktiv i föreningen Niejda, är en av tre kvinnor som mottagit hedersutmärkelsen Kvinnokraft 2025. Utmärkelsen delades ut under Kvinnofridsgalan i Malmö, där Sveriges kvinnojourers och kvinnoorganisationers arbete uppmärksammas och hyllas. ”De nominerade till Årets Kvinnokraft är mer än eldsjälar – de är livräddare, förändringsskapare och röster för dem som annars inte blir hörda. De har vigt sina liv åt att hjälpa andra… Nu är det deras tur att bli sedda, hörda och firade.”, skriver galaarrangören Kvinnorkraftbyrån på sin hemsida.

Klimatförändringar hotar hälsan

Klimatförändringarna kan leda till både näringsbrist och ohälsa hos bland annat samerna i Arktis och urfolken i Amazonas. Det visar en WHO-rapport som släpptes i slutet av april.

Stigande temperaturer stör traditionella jakt- och skördemetoder i Arktis, och minskar tillgången på mat och medicinväxter i Amazonas. Redan nu har den biologiska mångfalden minskat.

Men ursprungsbefolkningarnas inflytande i klimatpolitiken är begränsat. WHO-rapporten varnar för att urfolk exkluderas och att både deras rättigheter samt de globala miljömålen undergrävs. Det rapporterar Sameradion.

Blev nästan Nätängel

Evelina Solsten var en av de nominerade till Årets Nätängel 2024. Som renskötare och influencer tar hon dagligen emot hat på sociala medier, bland annat hot om att hennes renar ska dödas.

”Hon bemöter aldrig hat med hat. I sociala medier bekämpar hon istället rasism med öppenhet och en vilja att utbilda. Genom sitt sätt att vara bidrar hon till en positiv samhällsförändring och ett snällare internet för alla.”, skrev juryn i motiveringen.

Efter en öppen omröstning utsågs Natalie Eriksson, en ung kvinna med CP-skada som också hon nominerats för att hon gör nätet till en bättre plats, till Årets Nätängel 2024.

Årets Nätängel är ett utmärkelse som delas ut av Mysafety, i samarbete med organisationen Mind.

Ny ordförande i Sanningskommissionen

Efter nära ett halvår utan ordförande fick Sanningskommissionen den 8 april en ny ordförande, Lena Nyberg. Hon har tidigare varit bland annat generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Barnombudsman.

På Sanningskommissionens hemsida säger Lena Nyberg att hon har ”…ett särskilt intresse för mänskliga rättigheter och varje persons möjlighet att vara med och påverka sin vardag och samhället.”, och att förutsättningar för samverkan behöver skapas när olika gruppers intressen ställs mot varandra.

Kulturministern Parisa Liljestrand skriver i ett pressmeddelande att ”Lena Nyberg är en rutinerad ledare med lång erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter.”

Ny språkpodd

I podden Rájiid rastet bjuder Nils Joel Partapuoli och Moamaria Sparrok in gäster för att prata om bland annat Sáminuorras årsmöte, musik, slöjd och språk. Rájiid rastet / Raastam restiedidh är ett resultat av ett språkprojekt som Sáminuorra driver tillsammans med Samiskt språkcentrum. I ett Instagraminlägg utlovar podcast-ledarna egna anekdoter, insikter och skratt. ”I podden blandas de samiska språken och ibland förstår vi inte alltid varandra, men vi slutar inte prata för det.”, skriver duon. Rájiid rastet finns på Spotify.

ElleMina är Årets unga konstnär: ”För mig handlar det mycket om att se värdet i allt”

ElleMina Kuoljok Baer, 25, från Jokkmokk försöker se värdet i gamla tyger och använda föremål. Slitna jeans blev en kolt och ett par överblivna vantar blev till konst. Hennes sätt att se värdet i de gamla har gjort att hon valts till Årets unga konstnär på Riddu Riđđu.

– Det är jättekul att få den här utmärkelsen. Och jag är verkligen jättetacksam för den här möjligheten. Det ger mig en möjlighet att få utvecklas och vidareutvecklamina kunskaper både inom duodji och konst. Det betyder jättemycket, säger ElleMina.

Urfolksfestivalen Riddu Riđđu som arrangeras i Kåfjord på norsk sida av Sápmi utser varje år en ung konstnär som får visa upp sina verk.

Några av tidigare unga konstnärer har varit Anders Sunna och Katarina Barruk. ElleMina valdes eftersom återbruk, hållbarhetsfrågor och klimatförändringar genomsyrar hennes duodji, konsthantverk och konstnärskap.

För ElleMina har duodji alltid varit en självklar del av vardagen då det alltid funnits närvarande, bland annat genom hennes áhkko som är skicklig på både sömnad och vävning.

Därför blev det självklart för ElleMina att läsa duodji på Samernas utbildningscenter på hemorten.

– Jag har alltid haft ett intresse för duodji så det var ganska naturligt av mig att börja på Samernas, speciellt när jag bor i Jokkmokk. Det är något som jag alltid har velat gå, så då gick jag ett år.

Under året på Samernas läste ElleMina dibmaduodje, skinn- och textil. Men det hindrar inte henne från att arbeta med en annan typ av duodji.

– Jag arbetar ganska brett inom duodji med både dipmaduodji och garraduodji.

ElleMina har, som efternamnet Kuoljok Baer avslöjar, både lule- och nordsamiska slöjdtraditioner i släkten, därför har det varit naturligt att jobba med de båda olika slöjdtraditionerna.

Efter ett år på Samernas började hon den treåriga utbildningen bachelor i duodji och design på Sámi allaskuvla i Kautokeino, en utbildning som hon tyckte lät intressant.

– Jag ville utveckla min duodji och mitt konstnärskap. Då sökte jag in och testade och de tyckte jag var jättekul och jag har bara fortsatt.

På utbildningen har ElleMina fått att läsa både traditionell- och nyskapade duodji. Hon är tycker det är en bra utbildning eftersom hon både får lära sig nya tekniker och utmanas inom både konst och duodji.

– Man blir utmanad på ett annat sätt också får man hjälp, vi har ju också jätteduktiga lärare. Så det är väldigt kul. Jag tycker om att testa nytt.

Även om skolan tar mycket tid så hinner hon även med andra kreativa projekt. Hon är en av de åtta ungdomarna som deltar i det treåriga projektet Máhto årudahka – kunskapens viste, som drivs av Sámi Duodji och Laponiatjuottjudus. I projektet får deltagarna lära sig duodji från flera äldre duodjarat.

Några av lärarna har varit de erfarna duojarna Berit Kristine Guvsam som väver sjalar och Nils-Johan Labba som jobbar med gárraduodji, Inom det projekt gör ElleMina nu två grejer:

– Jag håller på att göra en skål av en tallvril och så håller jag på att väva en ullsjal.

När Nuorat pratar med ElleMina är hon hemma i Jokkmokk och arbetar med vårens examen, men vad det är kan hon inte avslöja just nu. Till hösten börjar hon sitt tredje och sista år på utbildningen bachelor i duodji och design.

Men innan det sista året väntar Riddu Riđđu-festivalen där hon kommer visa upp några av sina verk och delta i ett samtal om sitt arbete.

Hennes arbete med återbruk var en största anledningarna till att hon valdes till Årets unga konstnär. Och ElleMina försöker se värdet även slitna föremål.

– För mig handlar det mycket om att se värdet i allt. Det finns ett så bra ord på samiska som heter divdna atnit. Att man verkligen använder och återanvänder resurser på bästa möjliga sätt.

Det märks inte minst på var hon finner tyger och plagg till sin konst och duodji.

– Jag sparar och återanvänder spillbitar och tar till vara på material och försöker ge det ett nytt liv.

Ett exempel på det är kolten som ElleMina gjort av sin systers använda jeans, och ett par vantar som blivit ett konstverk. Om de får följa med till festivalen är inte helt bestämt än.

I priset som Årets Unga konstnär ingår även en vistelse på Lásságámmi och 25 000 norska kronor. För prispengarna ska köpa slöjdmaterial samt något hon drömt om länge:

– Jag ska också köpa en egen symaskin, det klarar man sig inte utan.

Hade du kunnat tänka dig arbeta heltid med duodji och konst?

– Ja, det hade ju varit drömmen absolut, säger ElleMina utan en minsta tvekan i rösten.

Text Marica Blind

Vann Sámi Grand Prix med kampjojk

Sávrrimus heter jojken som vann Sámi Grand Prix i år. Jojken framfördes av OSCAAL och bakom artistnamnet finns Niels Ovllá Oskal Dunfjell från Kautokeino.

Kan du berätta vem OSCAAL är för våra läsare?

– OSCAAL är en lovande samisk artist som släpper ny musik i år. Jojk, pop och nyskapande musik är några av nyckelorden.

Varför har du valt artistnamnet OSCAAL?

– Mitt fullständiga namn är Niels Ovllá Oskal Dunfjell. OSCAAL har sitt ursprung i min mors efternamn Oskal. Faktum är att Oskal också är en liten ort två mil utanför Kautokeino.

Kan du berätta mer om vinnarjojken? Hur kom den till och vad handlar den om?

– Sávrrimus är en kampjojk tillägnad dem som har modet att stå upp mot höga herrar, och som orkar att bana väg för resten av oss. Jojken blev till under en period där jag var väldigt inspirerad att göra musik. Jag insåg snabbt att jojken handlade om något större än den enskilda individen, så att vinna Sámi Grand Prix med den var helt fantastiskt! Det gav segern en större betydelse.

Det är din första egna jojk. Varför ville du tävla med den i Sámi Grand Prix?

– Jag har jojkat mycket för mig själv och skrivit mycket musik sedan tonåren, men Sámi Grand Prix var första gången jag jojkade eller sjöng inför publik. Det var nog dags att ta det sista steget. Jag har en stor önskan att arbeta mer med musik.

Varför tror du vann med Sávrrimus?

– Det är fullt möjligt att jag träffade brett med Sávrrimus, både vad gäller jojkens tema och själva framträdandet. Det är på många sätt en sydsamisk jojk, men med nordsamisk dajahusat, vilket inte är så vanligt.

Årets Sámi Grand prix kunde man se i Norge, Finland och Sverige, vad betyder för dig att din låt når ut till så många i Sápmi?

– Sámi Grand Prix är en fantastisk arena för nya samiska artister. Jag fick möjlighet att nå ut med mitt budskap till flera hundra tusen människor.

Vad har vinsten i Sámi Grand Prix betytt för din musikkarriär?

– Det har redan betytt mycket! Jag har blivit erbjuden spelningar, blivit headhuntad och kommit i kontakt med andra artister.

Sámi Grand Prix är en liten musiktävling om man jämför med Norges melodifestival Melodi Grand Prix. Hade du kunnat tänka dig att tävla i Melodi Grand Prix?

– Jag brukar titta på både Melodi Grand Prix och Eurovision, men just det är svårt att svara på. Men jag gillar att drömma stort och ha tydliga ambitioner.

Kommer du släppa mer jojkar/ låtar eller rent av ett album?

– Ja, det kommer ett album! Jag var i studion i vintras med ett stjärngäng musiker. Hittills har jag släppt en musikversion av Grand Prix-jojken, men det kommer mer. Först ska jag släppa en rad singlar.

Du jobbar som redaktör på ungdomstidningen Š. Kommer du byta karriär nu och bli artist på heltid?

– Jag sa faktiskt upp mig från mitt jobb på ungdomstidningen Š i vintras, så efter maj är jag inte längre redaktör. Det handlar nog inte bara om att bli artist på heltid direkt, men jag kommer åtminstone att ha mycket tid för min musik. Jag ska bli min egen chef och ta på mig de uppdrag jag vill inom kultur, musik och media.

Kommer du spela live någonstans i sommar?

– I sommar ska jag till studion igen. Vi ska fortsätta med mina låtar och få dem färdiga, så det blir mitt fokus framöver.

Har du någon favoritjojk eller favoritsång från någon tidigare års Sámi Grand Prix?

– Min favoritlåt i Sámi Grand Prix är Állegeađgi av Iŋgor Ántte Áilu Gaup. Han kom på andra plats 2005. Den har en otroligt fin melodi och struktur!

Intervju Marica Blind

Arkiv för juni 2025