Lulesamiskan betyder mycket för Elias Mathiesen Knutsen. Det är det språket hans förfäder pratat i generationer. För honom är det viktigt och meningsfullt att själv få lära sig och föra vidare kulturen.
– Det som är roligast med att lära sig mina förfäders språk är att kunna prata samiska med mormor, säger han.
Nittonåriga Elias Mathisen Knutsen är uppvuxen och bosatt i Bodø i Norge med sin familj. Hans släkt är från Tysfjord. Elias, hans två yngre bröder och en yngre syster har lärt sig samiska i skolan.
Elias har precis avslutat ≪russetiden≫, vilket innebär att han avslutat sitt sista och tredje år på idrettsfag på gymnasiet. Han är aktiv längdskidåkare och har bland annat representerat Sábme på Arctic Winter Games.
Som barn fick Elias inte samiskan hemifrån, då hans föräldrar inte kan det. Däremot hade föräldrarna ett stort intresse för språket, som förde det intresset vidare till honom. Hans språkundervisning började i första klass och har pågått hela tiden ändra fram till sista dagen på gymnasiet.
– Att lära sig samiskan är något jag sätter pris på, att få lära sig ett språk som många inte behärskar.
Det att hans intresse för samiskan växt till kunskap innebär bland annat han kan prata samiska med sin mormor och andra äldre i Tysfjord. För det är just med de äldre som Elias använder sitt språk allra mest. Elias mormor är den enda i närmaste familjen som pratar samiska, vilket styrker hans närhet till språket.
Hemma hos Elias kan det ibland växlas några enstaka ord eller fraser på samiska. Det blir oftast fraser som ”kom hit”, ”gör mat”, ”gå och lägg dig”.
– Jag känner till många som valt att lära sig språket, trots att deras föräldrar inte kan det. Förut fanns det en skam över att vara same, som idag har förändrats till att man idag inte känner på den skammen. Min generation skäms inte över att vara same.
Elias medger att det infinner sig en bra känsla när han sitter i en folksamling och det händer att språket slår om från norska till samiska.
– Det känns bra för mig själv att jag vid det här laget förstår när omgivningen pratar samiska, att jag får vara en del av det av det som sägs.
Större delen av tiden hör Elias mestadels norska. Majoriteten av hans samtal sker också på norska. Det är en stor utmaning att i den omgivningen lära sig samiska, när det finns få platser att hämta intryck på samiska.
– Språkinlärningen blir mitt ansvar, det är jag själv som verkligen måste göra aktiva val för att lära mig. Men jag tycker det är värt tiden att lära mig lulesamiska.
Det är endast i skolan på hans samiskaundervisning där det bara är samiska som gäller, vid läsning, tal och skrivning.
Elias tycker det är bra med ett internationellt år för urfolksspråk. Han menar att detta är ett ypperligt sätt att lyfta urfolksspråk som också ofta är hotade.
För honom själv ligger den största utmaningen med språket i att han nu slutat gymnasiet och därmed inte får språkundervisningen varje vecka. Men han är tydlig med att han ska prata samiska och fortsätta lära sig.
– Jag tror på en ljus framtid. Jag tycker språksituationen förbättras för varje dag.
Text och foto Naima Khan Nergård
Om Elias fick välja:
- Jämställa samiskan med nynorsk, så att fler hade förstått och varit tvunga att lära sig det.
- Skriva på samiska i media.
- Lägga fokus på samiska runt omkring i samhället, så att det både hörs och syns mer samiska.