Att träffa kompisar och lära känna nya vänner. Att vara i ett sammanhang där man känner gemenskap. Att hänga och ha kul.
När 17 deltagare samlades på språkläger i Sorsele var det några av skälen till varför de var där. Och så fick de bada i samiska på köpet.
Under sensommaren arrangerade sametingets språkcentrum för första gången ett språkläger för unga i åldrarna 15-16 år.
Dagarna innan var det närmare 30 anmälda, men av olika skäl föll ett tiotal bort. Vid starten var de 17 taggade deltagare som samlades i Sorsele för att umgås och med hjälp av olika aktiviteter samtidigt stärka samiskan.
Temat för lägret var sociala medier, jojk och musik. Under tre fullspäckade dagar fick deltagarna testa och förbättra sina skills i sydisdans, de fick lära sig att jojka och även lära sig hur man göra videos på sociala medier. Så mycket som möjligt på samiska.
Kvällarna bestod av alltifrån beachparty till dans och berättarstund.
Ella Stina Kråik Åström pratar lite samiska med sina föräldrar och syskon.
– Jag är här för att bli säkrare i mitt språk och för att träffa kompisar som jag saknat.
Agnes Jonsson tycker att språket är viktigt när man umgås med samiska kompisar.
– Man förstår varandra på ett annat sätt och man delar en annan sorts gemenskap och då är språket ett jättestort plus.
För Sámmol Ánde Skoglund är samiskan ett språk som han pratar hemma.
– Egentligen är det som vilket språk som helst, men det är klart att det är viktigt att använda.
Sara Omma Simma är enhetschef för samiskt språkcentrum och hon berättar att idén till språklägret föddes i deras arbetsgrupp, inte minst för att det inte blev någon samiskt konfirmationsläger i år.
– Vi förstod att det finns ett önskemål bland samiska ungdomar om att få träffas. Vi jobbar med och för att de samiska språken ska stärkas och synliggöras. Vi har tidigare anordnat språkbad så vi tänkte att vi anordnar ett språkläger, berättar Sara Omma Simma.
Språkcentrum hade förberett sig för att använda alla de fem godkända språken på svensk sida, nord-, lule-, syd-, ume- och pitesamiska, den språkliga kompetensen finns inom personalen.
Vid lägrets start visade det sig att de ungdomar som deltog på lägret var från nordsamiskt och sydsamiskt område.
Sara berättar att tanken är att uppmuntra alla att prata samiska, oavsett språknivå, och ingen ska bli tillrättavisad.
– Det är så klart utmanande att få alla att prata samiska när man är på olika språknivåer, Det är ju oftast så i samhället i stort, att om en pratar svenska så är det lätt att alla börjar göra det. Då gäller det att påminna varandra om att prata samiska.
En annan tanke att lyfta bland ungdomarna på lägret var man kan förstå varandra utan att prata samma samiska språk.
Syftet med lägret var att göra deltagarna mer språkmedvetna. En av punkterna var språkpepp, där ledarna ville lyfta vad kunskap i samiska kan leda till längre fram i livet.
– Vi vet att få läser samiska på gymnasiet och vi vill redan nu så ett frö att om man kan något av de samiska språken då är du attraktiv på arbetsmarknaden. Det kanske inte är något man vill upptäcka först när man är i 20-årsåldern, säger Sara Omma Simma.
Om språklägret kommer att bli årligt återkommande återstår att se.
– Vi märker ett intresse och har redan fått förfrågningar om nästa år. Vi ska utvärdera och se vad som varit bra och vad vi kan göra bättre och ta det därifrån.
Text och foto Katarina Hällgren
Bildtext1: Under ledning av Jörgen Stenberg fick deltagarna prova på att jojka. På bilden syns Ella Stina Kråik Åström, Agnes Jonsson och Sámmol Ánde Skoglund.
Bildtext2: Nästan hela gänget samlat. Bakre raden från vänster: Emanuel Sjaunja, Enok Sunna, Jovnna Simma, Anta Jonna Fjällgren, Sámmol Ánde Skoglund, Ristin Fjällström och Ivar Omma Simma.
Mittenraden från vänster: Sanne-Li Baer, Agnes Jonsson, Ella Stina Kråik Åström, Elena Sofie Nutti Brandsfjell och Saga Grahn.
Främre raden från vänster: Elena Lindholm Blind, Raste Andaras Utsi Laiti och Marge Nutti.