Vann Golden Globe
Lilly Gladstone vann en Golden Globe för sin skådespelarinsats som Mollie Burkhart i filmen ”Killers of the flower moon”. Hon har också nominerats till en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll. Lily Gladstone är därmed den första från de amerikanska urfolken att nomineras i denna kategori, enligt Sameradion. Filmen, som hyllats av filmvärlden, utspelar sig i 1920-talets Oklahoma och skildrar seriemord på ursprungsbefolkningen. Bland skådespelarna kan, förutom Lily Gladstone, även Leonardo DiCaprio och Robert DeNiro nämnas.
Ny lag
En ny lag som kan försvaga urfolkets rättigheter, och beskrivs som en attack mot urfolk, har röstats igenom i Brasilien, enligt The Guardian.
Lagen innebär att urfolken enbart har rätt till de marker som de fysiskt förfogade över 1988, när konstitutionen bildades. Många urfolk blev dock förflyttade från sina marker innan dess.
Ungdomsstipendiater
Isabell Kitok och Aslak Vasara – Hammare är var för sig årets mottagare av Samiska Minnesfondens ungdomsstipendium på 7 000 kronor.
Isabell Kitok vill använda stipendiet för sina studier till tandläkare, och för att utveckla och främre samiska språket i sitt blivande yrke.
Aslak Vasara-Hammare satsar på en framtid inom renskötseln och vill med hjälp av stipendiet utveckla en hållbar renskötsel.
Stipendiet inrättades 2022 och delas ut till unga samer mellan 16 och 25 år, för att uppmuntra och främja arbete, studier och samisk kultur.
Kielatis x 2 prisade
Lisbeth Kielatis får årets lulesamiska kulturpris från föreningen Julevsámega, och Noomie Kielatis får Nils Hövenmark-stipendiet.
Bägge två prisas för sitt arbete med arbete med slöjd, och de fick ta emot priserna under Jokkmokks marknad.
I en intervju med Sameradion säger Lisbeth Kielatis, som arbetat som lärare under många år och får stipendiet för sitt arbete med att föra slöjdtraditionen vidare till kommande generationer, att det är en livsuppgift för henne att föra slöjden vidare.
Noomie Kielatis får stipendiet för sin föremålsforskning runt tenntrådsbroderier bland annat på en altarduk från 1700-talet. Hon säger till SVT Sápmi att hon ska använda stipendiet till fortsatta föremålsundersökningar.
Trummor till Sápmi
Två trummor har hittat hem till Sápmi igen, efter många år på drift. De finns på Ájtte fjäll- och samemuseum som ett lån under ett års tid. Museichefen Elisabeth Pirak Kuoljok hoppas att de ska bli kvar för gott. Trummorna tillhör ett museum i Marseille, men har varit utställda på Östasiatiska museet i Stockholm, rapporterar SVT Sápmi.
De är från 1700-talet och kommer ursprungligen från umesamiskt område. Bägge trummorna är dokumenterade i etnologen Ernst Mankers böcker. Under 1930-talet besökte han europeiska museer för att fota, mäta och katalogisera trummor som stulits med våld från Sápmi.
Våtmark renar vatten
Våtmarksväxter kan rena vatten från kemikalier som exempelvis miljögiftet PFAS. Idag används en metod med aktivt kol för att rena dricksvatten från PFAS. Den metoden är dyr och används endast i reningsverk. Forskare vid Stockholms universitet menar att odling av våtmarksväxter därför kan vara en bra och billigare metod för att rena vatten i naturen.
I ett inslag i Vetenskapsradion förklaras att vissa våtmarksväxter tar upp PFAS från färskvatten och samlar det i skotten. Genom att skörda växterna och ta bort dem från platsen kan man rena vattnet ute i naturen. Miljögiftet PFAS används bland annat i funktionskläder och skidvalla.
Lulesamiska på frimärken
För första gången i historien finns nu det lulesamiska språket representerat på norska frimärken. Det berättar NRK Sápmi. Frimärksdirektör Halvor Fasting säger att det är naturligt att man gör denna markering i samband med att Bodö är kulturhuvudstad 2024. Sedan tidigare har nord- och sydsamiska språk funnits på frimärken.
Frimärkena, som blev tillgängliga den 5 februari, har designats av Kristin Slotterøy, Nordland.
Kritik mot tv-satsning
SVT:s satsning ”Historien om Sverige” har kritiserats för att serien osynliggör norra Sveriges historia. Malin Brännström, chef för Silvermuseet i Arjeplog, är en av kritikerna, och hon menar att okunskapen är stor och förståelsen liten.
– Berättelsen om Sverige är väldigt mycket utifrån södra Sveriges perspektiv, men det är lika viktigt att förstå vad som har hänt här uppe och att det skiljer sig. För att vi ska kunna fatta beslut om framtiden måste man förstå backspegeln, vad som har hänt, säger hon i en intervju med SVT.