oktober 2024

Böcker och berättande

”Ska du inte skriva en bok snart?”. Jag får frågan lite då och då och jag blir alltid lika förvånad. Trots att det skrivna ordet har ingått i mitt yrke så länge så känns tanken på att skriva litterärt väldigt avlägsen.

Varför vet jag inte. Det kanske verkar så stort, så svårt. Så annorlunda mot det skrivande som jag ägnar mig åt i journalistiken.

Kanske lägger jag för stor vikt vid att tänka på själva bokskrivandet och inte på berättandet. För berättandet är ju något som jag och många andra är väl bekant med.

När jag skriver detta så har det bara gått några dagar sedan Bokmässan i Göteborg avslutades för i år, med Sápmi som ett av två teman.

En bokmässa som samlade samiska berättare från nästan hela Sápmi. Det var första gången jag var på Bokmässan så jag har inget att jämföra med, men det var en rätt skön känsla att träffa på andra samer lite varstans både i mässans lokaler, i den samiska montern och ute på stan. I Göteborg liksom. Så fint.

I det här numret har vi gjort ett nedslag på Bokmässan och ger er en bakgrund till varför Sápmi var tema och Tjállegoahte hedersgäst.

En av alla aktuella författare som fanns på plats under Bokmässan var Ella-Maria Nutti. Hon har nyligen släppt sin andra roman Till träden, en stillsam och gripande berättelse om relationen mellan en far och en dotter, obesvarade frågor och svårigheten att kunna säga det man vill ha sagt.

Som omslaget avslöjar har vi gjort ett porträtt på Ella-Maria i detta nummer. Vid sidan av psykologstudierna i Umeå är hon alltså författare, och är en av många fantastiska berättare vi har i Sápmi.

En programpunkt på Bokmässan som vållade en hel del oro innan och en hel del debatt efter var seminariet med den tillspetsade rubriken Samer – en privilegierad minoritet eller utsatt urfolk?. Seminariet tog utgångspunkt i Girjasdomen och den så kallade gröna omställningen och handlade i stora drag om vem som har rätt till markerna. En diskussion som de senaste åren tycks ta alltmer plats i den offentliga debatten.

Seminariet arrangerades av två tankesmedjor och i skrivande stund har flera författare och debattörer kommenterat seminariet, både på nyhetsplats och i egna texter. Läs mer om det i detta nummer. Bland mycket annat, som vanligt.

Katarina Hällgren

Birra syd, nr 3/2024

Sydsamisk slöjdare fick stipendium

Lova Isabelle Lundberg får årets stipendium från släktföreningen Nils och Lucia Thomasson. Stipendiet är på 15 000 kronor och delas ut för sjätte gången.

I motiveringen sägs att Lova Isabelle Lundberg får stipendiet för sin unika kunskap, känsla och förmåga att förena tradition med innovation och sitt enastående arbete med att både bevara och förnya den sydsamiska slöjden.

– Det som driver mig i mitt slöjdande är strävan efter ständig utveckling och kreativitet. Att utforska gränserna där fantasi möter tradition är vad som inspirerar mig att skapa nya former, mönster och uttryck, säger hon till SVT Sápmi.

Vetenskapligt pris

Tim Horstkotte, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, får Várdduo´s vetenskapliga pris 2024. Han får priset för sina insatser inom samisk forskning, som har tydligt fokus på samverkan och engagerar samiska samhällen.

Just nu inriktar Tim Horstkotte sin forskning på renarnas betesresurser, och hur de påverkas av skogsbruk och klimatförändringar.

– Nedanför den alpina skogsgränsen försöker vi hittar metoder för återställning av lavmarker som funktionellt vinterbete genom anpassade skogsskötselmetoder. Ovanför eller vid den alpina trädgränsen vill jag förstå hur vegetationsdynamiken skapas i interaktionen mellan renbete, klimatförändring och mänsklig aktivitet, säger han i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Várdduo´s vetenskapliga pris delas ut årligen, i syfte att öka intresset för samisk forskning och främja spridning av kunskap. Priset finansieras genom stöd från Sametingets kulturråd och utdelas i samarbete med Såhkie – Umeå sameförening.

Nelly sommarpratade

Nelly Engström från Vilhelmina var en av sommarpratarna i NRK:s program Sommer i P2, Norges motsvarighet till Sommar i P1. En av frågorna hon lyfte var hur man säger orgasm på sydsamiska.

– Det här var en ganska lång process att jobba med det här sommarpratet. Det var väldigt nervöst den dag det skulle släppas. Men vi ska kunna ha ord för orgasm och såna där vanliga, allmänna saker som inte borde vara läskigt och tabubelagt att prata om, säger Nelly Engström i en intervju med Sameradion. Nelly gör tillsammans med Jonna Dunfjeld-Mølnvik, den sydsamiska podden Hævvi.

Samisk konst på Skansen

I samtidskonstutställningen Vuoi ihán på Skansen visas verk av sex samiska konstnärer, Siri Baggerman, Niilas Helander, Geir Tore Holm, Tilde-Ristin Kuoljok, Radio-Jus Sunná/Sunna Nousuniemi och Lisa Kejonen Pauker.

Ett av konstverken visar hur man gör en björn berusad.

– Vissa skulle kalla det ett äventyr, men andra skulle mena att det kommer från en verklig historia som man gjort ett äventyr av, säger konstnären Niilas Helander till SVT Sápmi.

Utställningen visas varje helg fram till den 27 oktober och är ett samarbete mellan den nomadiska kulturinstitutionen Verdde och Skansen

Bokbuss prisas

Den samiska biblioteksbussen Julla Májja tilldelas 2024 års kulturpris av Samiska rådet i Svenska kyrkan.

I motiveringen sägs att Julla Májja får priset bland annat för sitt arbete med språkrevitalisering och för synliggörandet av samisk kultur och samisk identitet i samhället.

– Jag hoppas att kulturpriset både kan stärka och främja Julia Májjas arbete för att tillgängliggöra samisk litteratur och samisk kulturverksamhet på bland annat förskolor, skolor och äldreboenden, säger Erik-Oscar Oscarsson, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan i ett pressmeddelande.

Prissumman är 50 000 kronor.

Sáminuorra på World Water Week

Aana Edmondsson och Tilde Renman från Sáminuorra arrangerade ett seminarium för urfolksungdomar i samband med World Water Week i Stockholm.

Aana Edmondsson har en känsla av att fokuset på urfolk blivit större och bättre de senaste åren, men att det forfarande finns en lucka i urfolksfrågorna.

Under panelsamtalet berättade en av deltagarna från Kanada om de stora mäktiga laxar hennes mor- och farföräldrar berättat om, men som hon själv inte fick se förrän nyligen, eftersom denna laxart håller på att dö ut.

– Det är något jag känner igen från Sápmi, vi får höra historier om vår natur men nu är mycket av vår natur förstör. Vi är den sista generation som tar med oss dessa historier om vi inte berättar dem vidare, säger hon i en intervju med SVT Sápmi.

Birra lule, nr 3/2024

Unesco: avstå fler beslut om Gállok

Efter en lång process gav Högsta förvaltningsdomstolen i slutet av juni klartecken för gruvan i Gállok. Men nu kräver Unesco att Sverige avstår nya beslut i ärendet.

Kravet kommer efter Unescos världsarvsmöte i New Delhi i Indien. Vid mötet deltog bland andra representanter för Riksantikvarieämbetet i Sverige.

Karin Stenson, tillförordnad generalsekreterare i Svenska Unescorådet, säger till tidningen NSD att Unesco förväntar sig att Sverige följer mötets beslut, i avvaktan på en expertrapport om hur gruvan skulle påverka världsarvet Laponia.

Massajer tvångsförflyttas

Massajer i Tanzania tvångsförflyttas från sina hem, för att ge plats åt turism och nationalparker. Flera människorättsorganisationer har konstaterat att turismen och jakten, som är stora inkomstkällor i Tanzania, sker på bekostnad av urfolket massajer.

Amnesty International kom nyligen med en ny rapport där det beskrivs hur privata företag har deltagit i att utföra tvångsvräkningar av folk med hjälp av tanzaniska säkerhetsstyrkor.

– Sedan 2009 har de tanzaniska myndigheterna använt sig av misshandel, övervåld, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden för att tvångsvräka massakern och samtidigt hyra ut deras mark till privata företag, säger Tigere Chagutah, regionchef för Amnesty International i östra och Södra Afrika, i en intervju publicerad av SVT Sápmi.

SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås, bosatt i Kenya, har på nära håll sett hur massakern kämpar för att behålla sin livsstil.

– Massajerna har sedan länge en svag politisk röst och det har lett till att man successivt har tryckts undan, säger han.

Gift från oljefält ska utredas

Under flera årtionden har urfolk i regionen Alberta, där ett av Kanadas största oljefält finns, larmat om ökade cancerfall och förgiftade vattendrag rapporterar CBC News.

Flera oberoende studier har visat att sjukdomsfallen är en direkt konsekvens av det gift som kommer via vattendragen nära oljefälten. Nu ska den kanadensiska regeringen investera tolv miljoner dollar för att utreda frågan.

Utredningen kommer att ta tio år att genomföra, eftersom experter inte tror att man kan hitta exakt orsak till problemet utan att se utvecklingen över tid. Enligt CBC News har regeringen lovat vidta fler åtgärder om utredningen kommer fram till att det är oljefälten som är anledningen till de förgiftade vattendragen.

Ny maoridrottning

27-åriga Nga Wai hono i te po Paki är maoriernas nya drottning. Hon efterträder sin far, Tuheitia Pootatu Te Wherowhero, som dog i slutet av augusti. Under en ceremoni fördes han på en flotta av stridskanoter till ett heligt berg där han begravdes inför tusentals människor. Vid samma ceremoni kröntes Nga Wai Hono i Po till drottning, berättar SVT Sápmi.

Hon har två bröder, men valdes ut av tolv äldre män vars uppgift var att välja kungens efterträdare. Hon blir den andra drottningen av Kiingitanga.

Drottningens roll är främst ceremoniell, men har också en stor kulturell och politisk betydelse.

Litteratur för barn och unga får medel

Sametingsrådet i Norge har beviljat totalt 626 750 kronor i stöd till lulesamiska och sydsamiska litteraturprojekt, riktade mot samiska barn och unga.

330 750 går till det lulesamiska förlaget Nálaga Tjállaga för att producera och ge ut Njoammel ja gidádálvve, en barnbok skriven av Rakel-Iren Pedersen. Boken ska illustreras av Sissel Horndal.

Det lulesamiska förlaget Tjihkkom Almmudahka får 176 000 till översättning av Moa Backe Åstots bok Himlabrand från svenska till lulesamiska. Målgruppen för boken är unga vuxna.

Tröndelag fylkesbibliotek får 120 000 för inläsning av videoböcker för barn på sydsamiska.

Birra nord, nr 3/2024

Hat mot samer

Diskriminering och hat mot samer är ett samhällsproblem som alla måste ta tag i för att det ska bli bättre. Det säger Emilie-Madelen Biti-Jessen till NRK Sápmi när hon tagit del av en ny rapport från Norska Folkehelseinstituttet (FHI). Emilie-Madelen Biti-Jessen är en av de ungdomar som reser runt i Norge och föreläser på i första hand gymnasieskolor om det samiska folket.

FHI har gått igenom totalt 32 studier om hatretorik och diskriminering av samer i Norge, Sverige och Finland under den senaste tioårsperioden. Generaldirektör Rigmor Berg säger att det finns en stor brist på kunskap om åtgärder och vad som fungerar eller inte fungerar för att motverka hat och diskriminering mot samer. FHI ser också att hatet ökar på sociala medier och internet.

– Det är ett kraftfullt språkbruk och lite mer aggressivt typ av att som sker där, säger Rigmor Berg till NRK Sápmi.

Sofia Jannok bokdebuterar

Sofia Jannoks radionovell Guohp´áhkku / Mögelgumman finns nu som bok. Novellen, som sändes i Sveriges Radio P1 i november förra året, berättar om två vilsna och frusna pojkar som ute på fjället möter en mycket gammal kvinna på skidor. Ett möte som förändrar allt. Berättelsen skildrar en vilsenhet på två plan, den geografiska och den inre vilsenheten, och hur det kan vara att förlora sitt hem och sammanhang och göra något nytt till sitt.

Guohp´áhkku / Mögelgumman är Sofia Jannoks debut som novellförfattare, och hennes första bok i lättläst bearbetning på Vilja förlag.

”Det här är ju småstort. Skrev om mina krångliga meningar till mer lättläst. Nu är den i min hand och så söt den är”, skriver Sofia Jannok på Instagram.

Utsi och Blind ersättare i EU-parlamentet

Isak Utsi (S) och Henrik Blind (MP) är de första samerna från svensk sida som valts in som suppleanter i EU-parlamentet. Bägge är tredje ersättare i sitt parti.

Socialdemokraterna fick flest röster i valet, och sitter kvar med fem mandat i Europaparlamentet. Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog, var åttonde namn på listan.

Miljöpartiet blev tredje största parti i EU-valet och sitter på tre av de 21 mandaten i parlamentet. I Jokkmokk fick de 25,7 procent av rösterna. Henrik Blind som är kommunalråd i Jokkmokk, var sjätte namn på listan, och han går, precis som Isak Utsi, in som tredje ersättare i parlamentet.

FN kritiserar dom i Höyesterett

För tio år sedan beslutade Lantbruks- och matdepartementet i Norge att Jovsset Ánte Sara skulle reducera sitt renantal till 75 djur. Jovsset Ànte Sara överklagade och menade att beslutet var ett brott mot egendomsrätten i de mänskliga rättigheterna. Han vann i både tingsrätt och hovrätt, men i december 2017 förlorade han målet i Höyesteretten.

Ärendet skickades till FN:s människorättskommitté, men domen verkställdes. Nu, sju år senare, har människorättskommittén kommit med ett uttalande, och säger att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna att norska staten tvingar enskilda renägare att minska sitt renantal.

Landbruks- och matdepartementet säger till NRK Sápmi att de ska utvärdera vad beslutet i människorättskommittén innebär.

Kulturstipendiat

Marielle Andersson – Sunna från Korju sameby får Landsförbundet Svenska Samers kulturstipendium till unga. Stipendiet, som instiftades på Riksstämman 2023, är på 10 000 kronor, och ska enligt Sameradion delas ut till unga människor som arbetar med att utveckla samiska frågor, i Elsa Laulas minne.

Marielle Andersson-Sunna får stipendet för att hon är en förebild i arbetet med att sprida kunskap om den samiska kulturen och avskaffa negativa stereotyper.

Premiär för ungdomsserie

I november är det premiär på NRK TV för den nya ungdomsserien Oro Jaska, en serie om vänskap, snöskotrar och fördomar som krossas.

I en presentation av serien, publicerad hos NRK Sápmi, berättas om 17-åriga Elli Anne, som vaknar efter en fest utan att minnas något, men med misstanken om att hon blivit våldtagen. En annan av huvudpersonerna i serien är Issat, också han 17 år, med drömmar om att bli skoterproffs i USA. Han beskylls för att ha våldtagit Elli Anne.

Unga i samnordisk poddserie

Aktivism i form av exempelvis demonstrationer och civil olydnad är viktiga delar i arbetet med att nå en förändring. Det säger Sara Elvira Kuhmunen, Sáminuorras ordförande, i en ny poddserie som görs i samarbete mellan Sameradion, NRK Sápmi, Yle Sápmi och SVT Sápmi.

– Vi är mer engagerade än tidigare, för att vi har insett att det här är en kamp som handlar om liv och död för vår kultur, säger hon i en intervju i Sameradion.

Sara Elvira Kuhmunen är en av tre samiska aktivister som presenteras i den samnordiska poddserien, de övriga två är Elle Rávdná Näkkäläjärvi och Petra Laiti.

Checklista mot samehets

En checklista där politiker kan pricka av vilka åtgärder mot samehets som genomförts i deras kommuner ska delas ut i Norge. Listan har skapats av fyra norska ungdomsråd i samarbete med Det Europeiske Wergelandssenteret och Stiftelsen Narviksenteret och nu vill svenska Saminuorra testa samma sak i Sverige.

– Det här är en jättebra grund för kommuner och regioner för att jobba med frågor som hatbrott mot samer och diskriminering, säger Saminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen till SVT Sápmi.

En av de åtgärder som skulle kunna finnas på en sådan checklista är ”Arbetar skolorna aktivt för att förebygga hets, kränkande beteende och hatretorik?”.

Staten bestrider stämningar

I juni offentliggjordes att samebyarna Ran, Sirges, Unna Tjerusj och Baste stämmer staten. Samebyarna menar att de har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen, men staten bestrider nu samtliga stämningar. Staten vill också ha tid för ytterligare undersökningar i frågan om urminnes hävd.

I ett yttrande från staten sägs att man inte kan utesluta att det förekommit konkurrerande markanvändning på området under den tid som samebyn menar att hävden upparbetats. Staten begär också anstånd med det slutliga yttrandet, och har gett en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet i uppdrag att granska den historiska markanvändningen.

Premiär för samisk text i SvD

Svenska Dagbladet fick uteslutande positiva reaktioner efter att för första gången ha publicerat en artikel på samiska. Det säger Josefin de Gregorio, litteraturredaktör på SvD till SVT Sápmi.

Bakgrunden till publiceringen är att Fredrik Prost vägrar översätta sin bok Leŋges hearggi, sáhčal fatnasa till svenska eller andra majoritetsspråk. Boken har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris, och SvD recenserar alla nominerade böcker.

– Eftersom han inte vill att den ska översättas så fick vi hitta en recensent som talar nordsamiska, berättar Josefin de Gregorio till SVT Sápmi.

Recensent blev Anne Wuolab, och SvD sa ja till hennes förslag att publicera recensionen på både svenska och samiska.

– Vi har bara fått positiva reaktioner, läsarna har blivit glada och de som läser nordsamiska tycker det är annorlunda och kul, säger Josefin de Gregorio i intervjun med SVT Sápmi.

Vinnare i Bästa vallhunden

Simon Enoksson och hunden Valli korades till vinnare i programmet Bästa vallhunden.

– Jag har märkt en stor skillnad, han lyssnar alltid på kommandon nu. Vår relation är superbra, säger Simon Enoksson till SVT Sápmi.

I programmet skulle samiska ungdomar få lära sig att valla renar tillsammans med sina hundar. Simon Enoksson tycker att det roligaste med tävlingen och programmet inte var att han segrade, utan gemenskapen mellan deltagarna och träningen med hunden. En träning som gav bra resultat. Hela serien finns att se på SVT Play.

Samtalsstöd på nordsamiska

Norska Röda Korset satsar på att erbjuda samtalsstöd på nordsamiska för ungdomar. Ett initiativ som välkomnas av Marit J. Michelsen, ledare för ungdomsorganisationen Oslove Noereh.

– Det har varit en del utmaningar som många samiska unga mött de senaste åren, säger hon till NRK, och nämner Fosen-saken som ett exempel.

Michelsen säger också att det är otroligt viktigt att folk får möjlighet att prata sitt eget modersmål, det språk man känner sig komfortabel med, när det gäller att prata om känsliga teman.

Noereh samarbetar med Röda Korset för att rekrytera samisktalande frivilliga till uppdraget.

Britta Marakatt-Labba har gjort rosa bandet

Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba har designat årets rosa band för Cancerfonden.

– Min första tanke var att livet är väldigt skört. Vi vet ju aldrig när vår livstråd brister. Jag ville göra en röd tråd, blodet som flyter inom oss. Ibland kan ju den här tråden brista, för tidigt. Men i och med att forskningen går framåt så ser det ljusare ut, det finns hopp, förklarar Britta Marakatt-Labba på Cancerfondens hemsida.

Det gula i designen symboliserar sol och liv, berättar hon vidare.

Cancerfondens Rosa Band-kampanj görs i oktober varje år för att samla in pengar till cancerforskningen.

LKAB får årets Greenwashpris

I samband med Bokmässan i Göteborg offentliggjorde Jordens vänner att LKAB tilldelas Greenwashpriset 2024. De övriga två finalisterna var Liberalernas partistyrelse och Lantbrukarnas Riksförbund. Vem som helst har kunnat rösta på finalisterna och när vinnaren offentliggjordes stod det klart att ingen vinnare någonsin har fått så många röster.

I motiveringen står det bland annat: ”LKAB framställer sin egen verksamhet som avgörande för att hantera den gröna omställningen. I själva verket hotar företaget både mänskliga rättigheter och en långsiktigt hållbar näring runt Kiruna.”

I en kommentar till SVT Sápmi säger Anders Lindberg att Jordens vänner har fel i sak: ”LKAB ägnar sig inte åt greenwashing, kritiska mineral behövs på riktigt om vårt samhälle ska kunna ställa om, det är inget vi har hittat på.”

Ett ögonblick…

Izabel Nordlund som, tillsammans med Per-Henning Mathisen och Janne Hirvasvuopio, deltar i Samerådets projekt ReCap ASáp Advocacy program. De tre deltagarna ska under ett år utbildas i samiskt organisationsarbete och lära sig att argumentera för samiska frågor.

Berätta mer, vad innebär det?

– Vi ska lära oss hur det är att arbeta inom en samisk organisation, men också få de samiska perspektiven och använda oss av dessa för att utveckla och jobba för Sápmi. Utbildningen kommer se lite olika ut beroende på vilka intresseområden vi har. För mig är rätten till sin kultur, duodji, språk och identitet det som intresserar mig mest. Jag känner så starkt att jag vill jobba för det samiska folket och för Sápmi och jag tror att programmet kommer att kunna hjälpa mig med att förstå samiska organisationers arbete. Programmet pågår under ett år och våra mentorer är Petra Laiti och Rune Fjellheim.

Hur blir man antagen till programmet?

– Det är precis som att söka ett jobb. Min kusin skickade annonsen till mig och tyckte att jag borde söka. Jag sökte och fick komma på arbetsintervju. Den gjordes på en fredag och på måndagen hörde de av sig och sa att jag blivit antagen.

Vad kommer ni att göra under detta år som programmet pågår?

– Det är som en utbildning så det vi ska prestera är att lära oss saker och kunna hjälpa Samerådet med det vi kan. Vi kommer inte att göra något prov i slutet på utbildningen, utan det handlar om att lära sig saker under ett år. Flera av dem som gått programmet tidigare jobbar nu på Samerådet så det känns lovande.

Vilka erfarenheter hoppas du kunna få av det här året?

– Jag tror att mycket handlar om att förstå hur man jobbar med olika frågor från samiskt håll. Vi som deltagare ska ta in information och katalysera den. Storsamhället har en efterfrågan på urfolkskunskap. Vårt jobb är inte att utbilda majoritetssamhället, men vi ska advokera och jobba för samiska frågor, dels för att det finns ett jättebehov av det, men också för att det är viktigt att ha ett helikopterperspektiv på olika frågor. Det känns verkligen som en lyx att få vara med på detta.

Text Katarina Hällgren

Hallå där…

Sarah Olaussen Eira, som spelar huvudrollen i samiska ungdomsfilmen Biru Unjárga, och fått bra kritik för din rolltolkning av Elvira.

Hur känns det?
– Jag har varit så spänd över att se hur folk reagerar. Därför känns det bra när jag fått så bra “tillbakemellinger”. Det är svårt att förstå alla fina omdömen som jag fått, det är så stora ord och svårt att tänka så om mig. Jag är tacksam för upplevelsen.

Du är så naturlig i filmen, har du gjort något liknande förut?
– Jag har aldrig skådespelat, inte ens teater har jag gjort. Det enda är att jag stått mycket på scen när jag sjungit. Att dansa och visa känslor med ansiktet är jag också van med och sen har jag gjort lite allt möjligt inom kultursektorn som gjort att det har varit mer naturligt att skådespela.

Kan du berätta lite om dig själv. Vem är du?
– Jag är uppvuxen i Alta där jag bott hela livet. Jag är 17 år och på fritiden gillar jag att sjunga och dansa. Jag har sjungit och dansat länge och gjort andra kreativa saker.

Hur fick du den här rollen?
– Jag hade inte planerat att gå på audition. Det var lite av en tillfällighet att jag tog mig dit. Det var många andra ungdomar där. Det var kul att det blev som det blev när jag inte ens tänkt gå dit.

Hur skulle du beskriva filmen?
– Det är en berättelse om identitet. Den visar minoriteters känslor, men även andras, som inte är minoriteter. Den visar Elviras mödor i livet. Hon har en lesbisk mor och har aldrig träffat sin far. När de ses uppstår dramatik.

Hur var det att vara den här karaktären?
– Till en början var det svårt att lära känna karaktären när det var en så speciell berättelse som jag aldrig sett eller läst om. Men det gick bra direkt jag fick på mig kostymen. Jag tänkte att jag ska vara Elvira och inte mig själv. Det var lite konstigt men det gick bättre än jag hade trott.

Det här är den första samiska ungdomsfilmen, hur viktigt är det?
– Jätteviktigt att Sápmi har fått sin första ungdomsfilm. Jag tror att ungdomar är tacksamma att det kommer en film för dem. Det känns stort att vara med i den första samiska ungdomsfilmen.

Vad var det svåraste under inspelningarna?
– Jag var lite tveksam över hur Elvira skulle vara när hon är arg och ledsen. Jag var osäker på hur jag skulle spela. Men det blev ganska bra tycker jag. De humoristiska delarna har också blivit jättebra. Jag är nöjd över att jag vågade gå utanför min comfortzone och spelade huvudrollen i hela filmen.

Kan du berätta något speciellt du var med om under inspelningarna?

– Jag hade aldrig trott att jag skulle få träffa så fina människor. Jag har fått vänner för livet under inspelningarna. Det var en bra upplevelse och det var speciellt att spela mot en Hollywoodkändis.

Kommer du att fortsätta som skådespelare?
– Jag har börjat gilla skådespeleri och skulle gärna jobba med det framöver om jag får chansen. Det som varit viktigt när jag tackade ja till rollen, trots att det var så skrämmande från början, var att jag ville följa mitt hjärta och försöka och inte bry mig om vad andra säger. Jag hoppas att andra ungdomar också vågar följa sitt hjärta.

Text Lars-Ola Marakatt

Fem frågor:

Unjárga eller Köpenhamn?
– Elvira skulle valt Köpenhamn, själv väljer jag Unjárga. Jag har börjat gilla Unjárga väldigt mycket.

Komedi eller drama?
– Drama. Men det är kul när filmen både är drama och komedi.

Skådespelare eller artist?
–Min barndomsdröm var att bli artist men nu lutar det mer mot skådespeleri.

På havet eller till fjälls?
– Båda alternativen är bra men jag gillar sommaren bättre än vintern så kanske på havet på grund av det.

Vinna enormt mycket pengar eller avsluta alla krig i världen?
– Avsluta alla krig, så klart.

Arkiv för oktober 2024