1968 Altevatndomen. Saarivuoma vinner över norska staten i Högsta domstolen i Norge. Samebyn har upparbetade rättigheter enligt alders tids bruk och staten tvingas ge ersättning för dammbygget vid utloppet av den 3,8 mil långa sjön.
1972 Trots domen ger den nyförhandlade svensk-norska renbeteskonventionen norska renbetesdistriktet Stállonjárga rätt till vinterbete i området och Saarivuoma mister sommarbetesområdet på västra sidan av Altevatn och västerut till Bardufors samt även mannenčearru vid svensk-norska gränsen.
1975 Stállonjárga är första gången i området och Saarivuoma tvingas sluta använda området för sommarbete.
1985 Saarivuoma får tillbaka en del av de förlorade betesområdena.
1998 Norge och Sverige inleder nya förhandlingar om renbeteskonventionen som är tänkt träda i kraft 2002.
2002 Förhandlingar förlängs då länderna inte kommit överens.
2005 Sverige och Norge i kollisionskurs och kommer inte överens om ny renbetskonvention. Sverige hävdar Lappekodicillen från 1751 då ingen ny överenskommelse finns mellan länderna.
2005 Efter de avbrutna konventionsförhandlingarna är Saarivuoma är tillbaka i västra Altevatn strand och det gamla rengärdet som är rivet byggs upp igen.
2005 Norska staten skapar grensereinbeiteloven som följer 1985 års konventionsgränser och norska myndigheter river rengärdet vid Altevatn som Saarivuoma byggt upp samma år.
2009 Norska staten ger tillbaka rengärdet igen men Saarivuoma tvingas själva bygga upp rengärdet igen.
2018 9 februari. Saarivuoma stämmer norska staten och hävdar ensamrätt till renbete i området kring Altevatn.
2018 27 november. Tingsrättsförhandlingar vid Senja tingsrätt leder till att Saarivuoma förlorar målet. Tingsrätten menar att norska grensereinbeiteloven går för Saarivuomas upparbetade rättigheter som de även fått bekräftade av Högsta domstolen i Norge 1968.
2020 25 augusti. Saarivuoma förlorar även i andra instans, Lagmannsretten i Tromsö. Rätten menar att grensereinbeiteloven gäller.
2021 30 juni. Högsta domstolen, Høyesterett,meddelar att Saarivuoma har upparbetade rättigheter i området, som går före norska grensereinbeiteloven. Men man ger inte samebyn ensamrätt till området. Det måste prövas mot exempelvis Stállonjárga och inte staten. Samebyn får inte ersättning för rättegångskostnader i första och andra instans.