Ordförande 2009-2011
Hur blev du ordförande i Sáminuorra?
– Jag hade suttit två år i styrelsen innan jag blev ordförande. Min upplevelse var att ingen riktigt vill ha den rollen. På den tiden var det ingen större tävling om vem som skulle bli ordförande. Vi var unga och det kändes lite skrämmande. Jag har alltid varit samhällsintresserad och jätteintresserad att utveckla det samiska samhället. Det var nog det som lockade mig och gjorde att jag vågade ta ordföranderollen
Hur var det att vara ordförande i Sáminuorra?
– När jag ser tillbaka så inser jag att så roligt som jag hade då kommer det aldrig mer att bli att vara samhällsengagerad eller vara med i en organisation. Sáminuorra är så speciell, det är väldigt socialt, styrelsemötena var att umgås med sina vänner. Det är en självständig och smidig organisation. Det var bara att styra hela organisationen åt det håll vi ville. Det är bland det roligaste jag har varit med om inom samiskt samhällsliv.
Vad minns du mest under din tid som ordförande?
– Det är två delar – det ena var att vi lärde oss om dekolonisering. Vi tittade på vår organisation och jobbade med hur vi kunde dekolonisera oss själva och såg igenom hela organisationen. På så sätt förändrade vi hela beslutandesystemet i Sáminuorra. Vi ändrade från majoritetsval till att det skulle vara konsensus vid beslut. I praktiken hade styrelsen jobbat på det sättet redan men nu lade vi till det i stadgarna.
Det andra är att vårt intresse för miljö- och klimatförändringar ökade i hög grad. Vi gjorde alla möjliga aktioner. På COP 15 i Köpenhamn gick vi i en stor demonstration med 20 000 människor och vi urfolk gick allra längst fram. Vi jobbade också ihop med andra organisationer, som 350.org vars mål var att koldioxiden inte skulle överstiga 350 ppm, nu ligger vi på 415 ppm. Vi började arbeta mer internationellt då, i FN, i Arktiska rådet och då var vi också med för första gången på World Reindeer Herders kongress. Genom dem växte vårt nätverk.
Vad har du gjort sedan du var ordförande och vad gör du nu?
– I Sáminuorra lär du dig hur det formellt fungerar att jobba i en organisation, du lär dig hela grunden, hur det är, vad det är och vad som är styrelsens ansvar. Du syns och blir en kändis i Sápmi på en sådan position. Jag har suttit i styrelsen för World Reindeer Herders association och lett en arbetsgrupp i Arktiska rådet. Idag är jag vice ordförande i Laponiatjuottjudus och ordförande för samebyn Unna tjerusj. Vi behöver vara välutbildade för att kunna styra vårat eget samhälle. Jag började studera samiska och har inte slutat med det. Idag är jag doktarand vid Sámi allaskuvla i Kautokeino.
Vad har Sáminuorra betytt för dig?
– Jag tror att Sáminuorra har varit jätteviktig för mig för att utvecklas i min roll i det samiska samhället. Jag lärde känna så många människor och lärde känna Sápmi när jag fick resa över hela Sápmi.
Text Anna Sunna