Vilka är de samiska författarnas bästa tips till dig som vill skriva? Nuorat har i samarbete med Tjállegoahte frågat några aktuella författare och bett de ta fram sina allra bästa skrivtips.
Moa Backe Åstot
Vinnare av bland annat Sveriges Radios skrivarpris. Debuterar med sin första bok 2021 på förlaget Rabén & Sjögren.
”Du ska skriva det du skulle vilja läsa och du ska skriva för din egen skull, även om drömmen kanske är att bli utgiven på ett förlag eller även om du redan är utgiven.
När jag skrev kontrakt med mitt förlag började jag fundera väldigt mycket på min nästa bok och vad jag BORDE skriva om. Det begränsade mig jättemycket.
Jag vill påminna både mig själv och dig om att skriva den berättelse du önskar fanns, inte det du tror är populärt eller det du tror att andra vill läsa om. Det är när du skriver något som betyder något för dig som det blir allra bäst. ”
Juvvá Pittja
Debuterade 2018 med diktboken Duođain in dieđe, har vunnit pris i estradpoesi
och skriver nu på en ny poesibok.
”Döm inte det du skriver. Låt det hända oavsett hur det ser ut eller vad för ämne du avhandlar – och när du är klar, gå då tillbaka och se över vad du har skrivit. Det är i dina händer vad du vill att andra ska läsa, men borde aldrig dölja eller inte våga uttrycka det för dig själv.
Förvänta dig inte att första utkastet av något ska vara det bästa du producerat – det kan ta 5-10 omskrivningar, över perioder med flera veckors mellanrum där för att det ska bli som du vill ha det. När du inte längre ser texten du jobbar med, eller hur du kan förbättra den – så lägg undan den, och kom tillbaka efter en tid och se på den med nya ögon.
När du har en text du är nöjd med, skala av den till sin renaste form. Ta bort vad som är överflödigt, eller formulera det med så få och slagkraftiga ord/beskrivningar du kan. Jag brukar tänka på en matematisk process där du ska hitta den minsta gemensamma nämnaren för bråk – att säga det du vill få sagt, med så få ord som möjligt i sin klaraste form.”
Elin Marakatt
Debuterade 2020 med ungdomsromanen Sáve Sápmi och skriver nu på en barnbok.
”Jag har några tips som man kan tänka på om man vill skriva. Det första är att bry sig. Skriv om något som du verkligen brinner för, då blir det lättare och mycket roligare att skriva.
Det andra tipset är platsen. Skriv om en plats som du är bekant med. Den är lätt att beskriva och du kan naturen. Och där finns många bra berättelser och huvudkaraktärer.
Det tredje tipset är tid. Ta ditt skrivande på allvar och lägg tid på ditt skrivande! Släck allt, tv, mobiler. Och när du har skrivit lite är det bra att skriva ut det på papper och då kan du läsa och se vad som ska ändras.”
Ann-Helén Laestadius
Augustprisvinnare som nästa år kommer ut med sin första roman för vuxna på förlaget Romanus & Selling.
”Ett av mina författartips är att gå ut och gå. Det händer oftast jättemycket när man är ute och går. Tankar, idéer, inspiration. För mig funkar det allra bäst när jag är hemma i Soppero och är någonstans kring Lainioälven. När man är ute och går kan man också ha med sig någon scen eller någon idé man har – och laborera lite med dem. Fundera lite på dialog och prova lite olika dialoger. Och så bör förstås alltid ha med mobilen så att man kan prata in när man kommer på något som man vill ha med i sitt manus.
När du kommer hem så skriv ett kapitel eller någon sida och läs sedan högt. Att läsa högt gör alltid skillnad för hur manuset blir.
Och låt också manuset ligga, ett par dagar, en vecka, eller som jag har gjort nu – några månader. Då läser man det med helt andra ögon. ”
Annica Wennström
Romanförfattare som också har skrivit många böcker för barn och ungdomar. Omtyckt skrivlärare på Tjállegoahtes skrivarkurser för blivande samiska författare.
”Tänk ut varför din historia börjar just där den börjar, för i början finns slutet. Och tänk ut några centrala scener för det blir en motor för texten att komma framåt och för dig som författare.
Tänk också ut några vändpunkter och framförallt – lustskriv. Det är då det blir bäst. Är man i början av skrivandet kan man hitta många svar genom att flödesskriva. Då jobbar det undermedvetna och det finns ingen censur. Strunta i att det inte är rättstavat, skriv bara!”
Elin Anna Labba
Debuterade tidigare i år med Herrarna satte oss hit. Arbetar till vardags på Tjállegoahte.
”Jag brukar läsa texten samtidigt som jag går runt i rummet och liksom känner texten i kroppen. Kroppen känner ganska instinktivt vad som är en bra rytm.
Stryk, stryk, stryk. Jag hade en lärare som sade att man nästan alltid kan stryka en tredjedel av sin text utan att den mår dåligt av det. Jag tror att det är sant. Sedan när man har strukit bort en hel del, kan man lägga till saker där det gör ont eller känns. Man hittar igen smärtpunkterna i texten och ser vad som är viktigt och vad som inte är det.
Låt inte svenskan ta över texten. Det är lätt hänt, även för personer som har samiska som modersmål, för vi är alla så vana att skriva på svenska. Och även om du skriver på svenska kan du hitta formuleringar eller tonfall i samiskan som du kan plocka in i den svenska texten. Samiskan är oerhört poetisk och genom att använda den som klangbotten hittar man också en slags rytm för texten som hör ihop med platsen och människorna man skriver om. ”
Text Elin Anna Labba och Lea Simma