Några dagar innan jag skulle skriva denna text fick jag upp ett facebookminne i min mobil. En av mina vänner hade fångat mig på bild när jag besökte det vernissage som projektet Queering Sápmi hade i Umeå, i samband med att en bok med queera samers berättelser lanserades. I september i år hade det gått tio år sedan resultatet av projektet såg dagens ljus.
Vad har hänt sedan dess? Och hur är det att vara queer och urfolk idag? Det har vår frilansare Rebecka Forsgren tittat närmare på i detta nummer.
Hon har varit i kontakt med några queera urfolkspersoner, både i och utanför Sápmi. De berättar om skillnader och likheter, vilka ord som används för att beskriva hbtq-personer, om och hur de känner sig inkluderade – eller – exkluderade inom sin kultur och av majoritetskulturen.
Det som tycks förena de urfolk som Rebecka pratat med i detta nummer är hur koloniseringen av markerna och folken påverkat dem. Det fenomenet är ju inte helt obekant när man som folk utgör en minoritet. I det här fallet handlar det dessutom om en minoritet inom minoriteten.
Rebecka har också pratat med en av Queering Sápmis projektledare Elfrida Bergman som tittar tillbaka på både de utmaningar och det avtryck som projektet gjorde, och fortfarande gör i form av ett årligt Sápmi Pride.
I detta nummer berättar vi också om en manifestation om och för markerna.
Exploateringar av markerna är ett ständigt pågående orosmoment i Sápmi. I gruvkommunen Kiruna krymper markerna för varje år som går.
I augusti kraftsamlade ungdomar i Gabna och Laevas för att uppmärksamma den pressade situationen för samebyarna i området.
Den manifestation som anordnades gjordes för att ta farväl av och sörja de marker som gått förlorade på grund av gruvornas utbredning. Ett annorlunda men nog så viktigt grepp i exploateringsdebatten.
Jessika Allas var en av arrangörerna och hon berättar i detta nummer om den känslosamma manifestationen.
I det sydsamiska området på svenska sidan av Sápmi finns en av världens främsta freeskiåkare, Jesper Tjäder. Han är minst sagt framgångsrik i sin sport med bland annat OS-medalj och ett världsrekord i rails i bagaget.
Han är trygg i sin riskfyllda sport, men betydligt mer obekväm med att synas i media. Därför känns det extra kul att Nuorat i detta nummer publicerar ett porträtt på honom.
Som ni ser, i vanlig ordning ett fullspäckat nummer.
Katarina Hällgren