Nr 2/2022

Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?

Moderaterna har inte några förslag om att ge urfolken större rätt till land och vatten. I de situationer då urfolksintressen ställs mot andra viktiga intressen, är lösningarna sällan enkla. I en demokratisk rättsstat som Sverige med ett oberoende rättsväsende är det ytterst där som tvist om tex markrättigheter får avgöras. 

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Moderaterna tar urfolks- och minoritetsfrågor på stort allvar. En viktig del av Moderaternas politik på det här området handlar om att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande och verka för att deras språk och kultur hålls levande. Vi kommer fortsätta arbetet med förvaltningsområdena så att uppföljning och utveckling i förvaltningsområdena av skyddet för de nationella minoriteterna genomförs. En annan viktig utgångspunkt i vår politik utgör värnandet om varje människas fri- och rättigheter. När det gäller nationella minoriteter ska deras rättigheter säkras, och arbetet mot hatbrott och diskriminering stärkas. Vi kommer följa arbetet med sanningskommissionen och dess slutsatser som kan bidra till kunskap, upprättelse och främja försoning. 

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Moderaternas klimatpolitik består av både nationella och globala åtgärder. På nationell nivå syftar den till att ställa om industrierna och transporterna för att minska deras utsläpp av koldioxid. Det sker genom elektrifiering, vilket ställer krav på utbyggnad av det svenska elsystemet. Därför vill vi att alla fossilfria kraftslag ska kunna bidra till att möta den ökande elbehovet – vatten-, vind- och kärnkraft. Den befintliga svenska kärnkraften måste värnas och grunden läggas för ny kärnkraft. Vi vill behålla och utöka stödet till industrier som ställer om, och vi vill korta och effektivisera de tillståndsprocesser som idag hindrar omställningen.

På global nivå kan Sverige dock göra större nytta än att bara minska våra inhemska utsläpp. Genom att öka exporten från den svenska industrin kan vi tränga undan produktion som sker med större klimatpåverkan utomlands. Exporten av klimateffektivt tillverkade varor bör därför öka. Vi vill också att de stora länderna skärper sina klimatåtaganden. Alla länder bör sätta ett pris på koldioxid, vilket är ett effektivt sätt att göra de mest utsläppsintensiva kraftslagen som kol olönsamma. Klimatbiståendet bör även öka, och i högre grad riktas mot att minska utsläpp utomlands.

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”? 

Sverige har unika möjligheter att genomföra en grön omställning i Sverige och att bidra till den globalt, genom bland annat produkter från skogen och gruvorna. Den möjligheten ska vi använda, samtidigt som hänsyn tas till andra intressen. Det innebär bland annat att vi behöver ställa tydliga villkor på verksamheters påverkan på till exempel rennäringen.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället? 

En viktig del av Moderaternas minoritetspolitik handlar om att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande samt att verka för att deras språk och kultur ska hållas levande. I höstas la vi en motion i riksdagen om bland en revitalisering av de samiska språken. Och vi har under ett flertal år lagt förslag om och budgeterat för att inrätta två ytterligare samiska språkcentra och kommer nogsamt att följa frågan framöver. 

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

Urfolks och minoriteters rättigheter måste säkras, och arbetet mot hatbrott förstärkas såväl här i Sverige som i övriga Europa. Inte minst måste problemen med rasism mot samer tas på stort allvar. När samer utsätts för hatbrott är det polisens ansvar att utreda brotten och se till att de skyldiga ställs till svars. Vi satsar på fler poliser och vill renodla Polisens uppdrag med fokus på att ingripa mot, utreda och klara upp brott.

Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Vi har fört dialog med företrädare för Sametinget, både inom ramen för konstitutionsutskottets och kulturutskottets arbete, för att få kunskap om frågor som är viktiga för det samiska samhället. Konkret har vi lyft fram betydelsen av att göra upp med den mörka historien om förtryck och övergrepp gentemot samerna. Vi har också lagt förslag om skärpt uppföljning av att kommunerna i förvaltningsområdena lever upp till sina åtaganden. 

Inför de kommande fyra åren menar vi att det är viktigt att sanningskommissionen angående statens behandling av samer i Sverige fullföljs för att sprida kunskap om samernas erfarenheter och bidra till upprättelse. Vi kommer också fortsätta lyfta bland annat två nya språkcentra och repatriering av samiska kvarlevor och ceremoniella föremål. Vi kommer också fortsätta arbeta för att värna varje människas fri- och rättigheter och öka tryggheten genom att bekämpa hatbrott och diskriminering, bland annat genom att stärka rättsväsendet.

Ser vidare i moderaternas motioner om minoritetspolitik och om samepolitik:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/moderat-minoritetspolitik_H9023792

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/det-samiska-folkets-sprak-kultur-och-inflytande_H9023369

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Nej (Avseende ILO nr 169 finns ett behov av fortsatt analys av vad det skulle innebära innan det är möjligt med ett slutgiltigt ställningstagande).

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?

Nej.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?

Ja (Det finns mer att göra, men vi anser att Sverige är ett land som tar urfolksfrågor på stort allvar).

Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?

Vi vill utreda möjligheterna till en nordisk samekonvention istället för en ratificering av ILO:169, där tydligare riktlinjer och regelverk för rätt till land och vatten skulle underlätta komplexa fall. Just nu pågår en utredning av rennäringslagen där vi inväntar delbetänkandet. 

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Sverige bör givetvis ta till sig av kritiken men vi värnar samtidigt om det nationella självbestämmandet då det är rimligt att ett demokratiskt land beslutar om sina egna angelägenheter. 

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Vi ser att de följande tre frågorna/åtgärderna är viktigast för att Sverige ska bidra till klimatfrågan på global nivå;

1) Export av produkter – inte utsläpp. Svensk export bör ses som ett medel för att bidra till minskade utsläpp globalt.

2) Internationella avtal och ambitioner. Vi konstaterar att klimatavtalet från Paris förbättrar möjligheten till globalt klimatarbete och att Sverige även fortsättningsvis bör ha en offensiv och aktiv roll när det kommer till det globala klimatsamarbetet.

3) EU-perspektivet. De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?

Med Sverigedemokraternas politik hade den ”gröna omställningen” inte varit ett problem då vi värnar kärnkraft framför vindkraft, sänkta drivmedelspriser och en levande landsbygd. 

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället? 

– Vi ser det som högt prioriterat i vår kulturpolitik att värna och stärka de samiska språkens fortlevnad. Vi har en rad förslag och budgetsatsningar på området. Dessa går att finna i till exempel våra kommittémotioner i riksdagen. 

Förslagen kan läsas i sin helhet här:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/nationella-minoriteter-i-sverige_H9022474

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/samiska-utbildningsfragor_H9022471

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

Trygghet och nationell sammanhållning är viktiga delar i Sverigedemokraternas grundläggande ideologi och politiska strävan. Med ett sammanhållet land minskar också bland annat samhällsklyftor, otrygghet och rasism mellan olika grupper. 

Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Hänvisar till de motioner som länkas här ovan. 

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169? Nej.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi? Nej.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt? Nej.

Mot bakgrund av Girjas- och Nordmalingsdomarna vill Centerpartiet att frågan ska hanteras politiskt för att få till stånd närproducerade lösningar i dialog såväl mellan samer som icke-samer. Fler utdragna rättsprocesser är inte önskvärda och vi tycker att regeringens utredning om översyn av rennäringslagen, Renmarkskommittén, är ett positivt steg framåt, men anmärkningsvärt att frågan om majoritetsbefolkningens intressen och relationen mellan samebyar, det övriga lokala näringslivet och privata markägare över huvud taget inte inkluderats. Centerpartiet har medverkat till tillkännagivandet i Miljö- och jordbruksutskottet förra våren och verkar för att samråd och dialog sker med dessa grupper.

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Enligt Centerpartiets uppfattning är det givet att en demokrati som Sverige ska försvara urfolks rättigheter och det är en självklarhet att staten ska säkerställa de samiska språken och den samiska kulturen. Inför FN:s 2020 års granskning av situationen i Sverige hade Samiska rådet m.fl. framfört vikten av att svenska staten ska utforma ett nationellt regelverk samt nationell finansiering av repatriering av samiska kvarlevor. Centerpartiet välkomnar förslagen och anser att det är angeläget att staten skyndsamt säkerställer regelverket och finansieringen för ett fortsatt återbördande av samiska kvarlevor och kulturföremål. Centerpartiet har under innevarande år bejakat tillkomsten av en samisk konsultationsordning Lagen är ett viktigt steg för att säkerställa det samiska folkets rätt att delta i beslutsprocesser och ytterligare främja samernas inflytande i frågor som särskilt berör dem. Lagen kommer förhoppningsvis möta och svara upp mot kritik som tidigare riktats mot Sverige av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, FN:s universella granskningsmekanism och möta krav från FN:s expertmekanism för urfolks rättigheter.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Centerpartiet har en ambitiös klimatagenda och många konkreta förslag på hur Sverige kan ställa om och ta täten i klimatarbetet. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb, kan Sverige och EU visa ledarskap internationellt.Samtidigt är det internationella klimatarbetet också en prioriterad fråga för oss. Samtidigt kan klimatet inte räddas av ett land ensamt, utan internationellt samarbete och gemensamma ansträngningar är det som behöver komma till. Vi har varit med och förhandlat den klimatlag som slår fast målet att Sverige år 2045 ska vara fritt från nettoutsläpp av växthusgaser och drivande för att EU:s utsläpp till år 2030 minskar med 60% samt att varje medlemsland ska vara klimatneutralt senast år 2050. Vi vill gärna gå ännu längre och skärpa målen. Men klimatarbetet behöver mer än målsättningar. 

För att ställa om behöver fossilberoendet brytas och storsatsningar göras på klimatsmarta innovationer, på grön teknik. Subventioner till fossila bränslen behöver fasas ut och utsläppen bära sina fulla miljökostnader genom att de antingen omfattas av ett koldioxidpris eller av ett handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp behöver ha ett pris för att vi ska nå målen i Agenda 2030 och Parisavtalet. Samtidigt kan stöd behöva införas till mer hållbara alternativ. Vårt mål är att storskaliga stöd ska kunna rullas ut redan 2024. 

Vi behöver samtidigt göra stora investeringar i helt nya tekniker, material, system, tjänster, transportlösningar, sätt att bygga och mer därtill. Då är det viktigt att investeringar riktas mot det som är hållbart och som kan bidra till efterlevnaden av klimatmålen. Vi vill också att det antas ett nationellt mål för minusutsläpp i Sverige, som säkerställer att vi når våra klimatmål. Med teknik för minusutsläpp kan vi inte bara minska utsläppen utan också ta bort dom. Vi vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. När vi skapar och exporterar framtidens tekniker ger det inte bara fler jobb och företag här utan vi levererar klimatnytta som gör nytta långt bortom Sveriges gränser. 

Sverige har stora möjligheter att, bl.a. genom de gröna näringarna, själv producera förnybar energi, drivmedel och el. Samtidigt minskar kan vi då minska beroendet av rysk olja och gas. Centerpartiet har föreslagit en dubblering av elproduktionen till 2030 och har tagit fram en färdplan för att nå dit. I färdplanen har vi ett stort antal förslag som syftar till att få ett robust svenskt elsystem, mer billig, grön och utsläppsfri el, och en snabb utbyggnad av det förnybara. Färdplanen innehåller tre delar: 

– Öka produktionen av klimatsmart energi 

– Förenkla energiproduktion och effektivisering

– Blixtinkalla till nya energisamtal

Några av förslagen i handlingsplanen är att införa:

– Ett snabbspår för att ersätta äldre vindkraftverk med nyare, större verk som genererar mer energi bör införas.

– En plan för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet tas fram.

– Slopa skatten på bio-oljor för elproduktion och uppvärmning.

– En kraftvärmestrategi som skapar incitament för produktion av mer biokraft, tar tillvara på befintlig biokraft samt främjar användningen av biogas, tas fram.

– Anslagen till energiforskningen ska ökas med 390 miljoner kr till år 2024.

– Slopa skatten för produktion av solel för eget bruk.

– Ge skatteavdrag till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus. 

– Underlätta för dem som vill investera i gemensam solenergianläggning (solkooperativ).

– Att befintliga reaktorer utnyttjas fullt ut. 

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?

Centerpartiet anser att samernas kultur och samiska rättigheter kommer att aktualiseras i takt med att de konkreta planerna för den gröna omställningen läggs fram. Samerna har genom konsultationsordningen möjligheter till insyn och inflytande i olika skeden av ”grön omställning”. De flesta verksamheter förutsätter en prövning av miljöfarlig verksamhet och då har samebyarna en konkret sakägarställning. 

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället? 

För Centerpartiet är det en självklarhet att staten ska säkerställa de samiska språken och för att stärka den samiska identiteten och det kulturella arvet är språket betydande. Med satsningar på läraryrket behöver förutsättningarna för modersmålslärare förbättras genom satsningar på digitalisering, fjärrundervisning och distansundervisning. Modersmålslärare bör även fortsättningsvis undantas kravet på lärarlegitimation. Under mandatperioden har vi efterfrågat regeringens åtgärder för att stärka minoritetsspråksinlärningen i skolan enligt förslagen i SOU 2017:91. Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering. 

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

Främlingsfientlighet och rasism är ett allvarligt hot mot vårt samhälle. Den bryter ned den ömsesidiga respekten och värdigheten människor emellan och underminerar de principer om öppenhet och utbyte som Sveriges välstånd vilar på. Centerpartiet vill att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram uppdaterat kunskapsunderlag, för att stötta lärare i undervisningen om samernas och vår gemensamma historia så att elever får bättre kunskaper om samer och deras historia. 

Centerpartiet vill genomföra flera reformer för att ta itu med diskriminering baserad på alla de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 

Vi vill reformera Diskrimineringsombudsmannens (DO) uppdrag så att myndigheten mer aktivt upptäcker och agerar mot diskriminering, bland annat genom att utföra fler stickprovskontroller och driva långt fler fall, istället för som idag främst för att etablera praxis. Vi vill dessutom att DO ska få ökade resurser för att kunna genomföra sitt nya uppdrag. 

Vi vill höja diskrimineringsersättningen. Arbetsgivare och andra juridiska personer som diskriminerar mot en person kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den utsatte. Diskrimineringsersättningen har två syften: att likt skadestånd ge den enskilde ersättning för den kränkning hon utsatts för och att avskräcka från diskriminering. Vi anser att dagens ersättning i många fall är så pass låg att den inte lever upp till dess syften. Därför vill vi tillsätta en utredning som ska rekommendera en mer ändamålsenlig nivå.

Vi vill inrätta en diskrimineringsnämnd som i likhet med en domstol ska kunna avgöra diskrimineringsfall men som till skillnad från en domstol ska göra det enklare och billigare för personer som utsatts för diskriminering att söka upprättelse. En diskrimineringsnämnd ska emellertid inte ha lägre beviskrav än en domstol. Få diskrimineringsfall tas upp i domstol idag. En av huvudanledningarna till det är att personer som utsatts för diskriminering upplever att de ekonomiska och byråkratiska hindren är för stora. I flera av våra grannländer har man därför inrättat diskrimineringsnämnder med lägre trösklar för att driva fall och söka upprättelse. Det vill vi göra även här i Sverige. Hur nämnden ska utformas och vilka befogenheter den ska ha måste utredas i nära samråd med civilsamhället och andra remissinstanser.

Hatbrott är också ett allvarligt och alltför utbrett problem i Sverige och också något samer utsätts för.  Om en domstol bedömer att ett brott är ett hatbrott – exempelvis att en misshandel har rasistiska motiv – tillkommer en straffskärpning. Staten och samhället ser särskilt allvarligt på hatbrott eftersom de anses utgöra ett brott mot individens mänskliga rättigheter och mot principen om människors lika värde, samt att sådana brott skapar rädsla hos andra människor som tillhör gruppen i fråga.

Centerpartiet vill ge mer resurser till de hatbrotts- och demokratienheter som finns hos polisen runtom i landet, och att civilsamhället får det stöd som krävs för att stötta brottsoffer. 

Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Centerpartiet har drivit på flera politiska förslag som berör samernas rättigheter, kultur och samhällsliv. De senaste åren har vi tagit fram flera motioner till riksdagen:

– Med hänvisning till demokratiska och mänskliga rättigheter att se över behovet av en kontaktyta för dialog för ökad förståelse för Sveriges folkrättsliga ansvar för urfolket samerna. Vi har därför föreslagit former för ett direkt samarbete mellan våra två parlament; Sveriges riksdag och Sametinget.

– Även att tilldela Forum för levande historia uppdraget att beskriva och informera om hur Sverige behandlat samer, tornedalingar, lantalaiset och kväner, judar, romer och sverigefinnar med bl.a. rasbiologi, skallmätningar, tvångsförflyttningar, nomadskolor, arbetsstugor och assimilering. 

– Centerpartiet vill att regeringens nya lag om konsultation i frågor ska utvärderas efter tre år med syftet att klargöra om lagstiftningens syfte uppnåtts samt hur lagen påverkat ärendebörda och handläggningstider. 

– Etablera en sanningskommission om relationen mellan svenska staten och det samiska folket att se över diskrimineringen som samer utsätts för. 

Våra ambitioner för den kommande mandatperioden är att se till att Sveriges minoritetspolitik förbättras. De fem nationella minoriteterna samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar åtnjuter särskilda rättigheter. Det offentliga har ett särskilt ansvar att skydda, tillgängliggöra och främja deras språk och kultur. Minoritetslagstiftningen är på många sätt bra på papperet, men efterlevs inte tillräckligt väl i praktiken. Det offentliga måste i högre utsträckning leva upp till sina åtaganden på området. Vi hoppas att Renmarkskommittén åstadkommer förslag till en moderniserad rennäringslag som kan ligga till grund för lagstiftning i riksdagen. 

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Svar: Nej.  

Innan de omtvistade frågorna om samiska rättigheter till land och vatten är tillfredsställande lösta, kan eventuell ratificering inte bli aktuell. Trots att konventionen inte ratificerats har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2020 s. 3 (Girjasdomen) i viss utsträckning beaktat konventionen, bl.a. när en bestämmelse ansetts ge uttryck för en allmän folkrättslig princip.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?

Svar: Nej.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt? 

Svar: Nej. 

Även om steg tas i rätt riktning finns mer man kan göra på området för att skydda och utveckla samisk kultur, rennäring och samernas rättigheter som urfolk och minoritetsfolk. Sverige är inte felfritt och det gäller tyvärr många länder.

Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?

Liberalerna arbetar för en ratificering av ILO-konvention 169 efter samråd med olika intressegrupper som samer, andra minoriteter och markägare. När det gäller Girjasdomen slog Högsta domstolen fast att Girjas sameby har rättigheter genom urminnes hävd. Vi deltar aktivt i utredningen om en ny renskötsellagstiftning och dess analys av vilka följderna av Girjasdomen blir för andra delar av det samiska området.

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Det är något som Sverige måste ta på allvar. Liberalerna vill stärka grundlagsskyddet för samiska folkets särskilda ställning och även för samiska språkets ställning. Den nya konsultationsordningen (se nedan) bidrar till att samiska röster tydligare kommer till uttryck. När det gäller utbildning och språk, se nedan.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Klimatförändringarna ska stoppas, ju förr det sker desto mindre blir skadorna av dem. Utsläppen av fossil koldioxid måste uppgöra helt. Det betyder att kol, gas och olja behöver ersättas av fossilfri energi. Sol, vind och kärnkraft är de tre energislag som kan expandera tillräckligt. Alla tre producerar fossilfri el vilket möjliggör den viktiga elektrifieringen av transportsektorn och industrin.

Utsläppen av metan och lustgas ska minskas genom ändringar i djurhållningen och genom ändrad gödselhantering.

Staten bör bidra till forskning och utveckling för att tillsammans med berörda industrier få fram klimatsmarta lösningar som minskar industrins utsläpp. Det behövs även mer forskning kring klimatsmarta transporter inklusive fullskaletester i verklig miljö, bland annat vad gäller laddinfrastrukturens samspel med samhällsplaneringen. Flyget är ett av de områden där störst utvecklingsinsatser krävs för att verksamheten ska kunna fortsätta utan fossila bränslen.

Sverige ska utnyttja den stora potentialen att fånga in koldioxid. När koldioxid från biomassa fångas och lagras skapas negativa utsläpp. Koldioxidhalten i atmosfären minskar. Liberalerna vill se att 10 miljoner ton koldioxid fångas in under 2030. Fem år senare ska vi fånga in 20 miljoner ton per år. Det är mer än dubbelt så mycket som biltrafiken släpper ut.

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?

Liberalerna har bland annat medverkat till den nya konsultationsordningen som nu införs och som gör att åtgärder som påverkar samiska folket ska bli föremål för konsultation i särskild ordning.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället? 

Det är positivt att det samiska förvaltningsområdet, och därmed rätten att få bl.a. förskola med samisk profil, har utökats kraftigt. Ett problem är dock att bristen på behöriga lärare i minoritetsspråk är mycket stor. Bland annat vad gäller samiska, men också andra minoritetsspråk, leder detta till att barn som har rätt att få undervisning i sitt minoritetsspråk i praktiken nekas denna möjlighet. Därför behövs fler behöriga minoritetsspråkslärare och en ämneslärarutbildning som möjliggör en långsiktig försörjning av minoritetsspråkslärare. Det behövs dock även insatser för att stärka tillgången till minoritetsspråkslärare på kort sikt.

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

Genom ett konsekvent och uthålligt arbete som är förankrat i den bredare politiken för mänskliga rättigheter och mot alla former av diskriminering och rasism. Vi är väl medvetna om att det finns diskriminering mot samer och konstaterar att Diskrimineringsombudsmannen har ett arbete på detta område. 

Ett långsiktigt vaccin är en bättre undervisning i skolan om samiska folket och samisk kultur. Men det behövs också en stark diskrimineringslagstiftning och en ökad insikt om att hatbrott riktade mot samer är en realitet. Vi drev på för dagens diskrimineringslag och för den särskilda straffskärpningsregeln för hatbrott. Nu är det dags att se över lagstiftningen och utvärdera hur den kan fungera bättre.

Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Den här mandatperioden har vi bland annat arbetat konkret för att nämna de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i regeringsformen, utbyggd information i samhället och i skolan om Sveriges urfolk och samiska språket, utreda sanktionsmöjligheter mot de kommuner och regioner i förvaltningsområdena som inte använder minoritetspolitiska statsbidrag på avsett sätt, få bättre riktlinjer för kommuners och regioners minoritetspolitiska arbete, ökade insatser för att tillgången till barnomsorg och äldreomsorg på minoritetsspråk ska fungera i praktiken och inte bara bli en rättighet på papperet, stärka tillsynen över att äldreomsorg med minoritetsprofil ges på avsett sätt, införa minoritetsspråk som valbart ämne i moderna språk och införa nationellt minoritetsspråk som nytt skolämne, förbättra tillgången till minoritetsspråkslärare, höja ambitionerna vad gäller utbildning i minoritetsspråk inom vuxenutbildning och på högskolenivå och lyft fram behovet av fortsatt arbete för samiska språk (såväl revitalisering som andra åtgärder) samt medier och kultur med samisk inriktning. Liberalerna röstade även för konsultationsordningen. Allt detta är såklart frågor som vi kommer att fortsätta arbeta med nästa mandatperiod.

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Ja. Se ovan.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?

Den frågan avgörs inte genom politiska omröstningar i riksdagen. 

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?

Det här är en fråga som måste besvaras med både ja och nej. Jämfört med situationen för urfolk i många länder globalt sett har Sverige kommit långt, men det finns viktiga saker att arbeta vidare med. Det gäller t.ex. arbetet för att hålla samiska språken levande.

Hur arbetar ert parti för att stärka urfolkens rätt till land och vatten i svensk lagstiftning, med anledning av undertecknade konventioner och mot bakgrund av Nordmalingsdomen och Girjasdomen?

Kristdemokraterna värnar om både urfolk och äganderätt och är i grunden positiva till en ratificering av ILO 169. Girjasdomen var tydlig i att den endast avsåg Girjas område med de speciella omständigheter som finns där. Vidare står det i domen också att andra grupper kan ha lika stor eller bättre rätt något som domstolen inte utrett. 

FN kritiserar med jämna mellanrum Sverige när det gäller urfolksfrågor, hur vill ert parti jobba för att råda bot på den kritiken?

Den internationella kritiken utgår från ett ramverk som inte kan ses som ett facit för vad Sverige bör göra. En dominerande del av kritiken rör ratificeringen av ILO 169 där äganderätten är en motvikt som också bör beaktas. I andra avsnitt kan man konstatera att samiskt självbestämmande kontinuerligt i både den nuvarande och den föregående regeringen stärkts och att Sametinget med brett stöd fått se sina resurser förstärkas.

Hur ser ert partis klimatpolitik ut och hur jobbar ni konkret för att uppnå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet?

Vi tror att teknikutveckling är en viktig faktor för att nå målet. Det kan handla om bland annat att fånga och lagra CO2 eller effektiv materialåtervinning. Vi anser att skogen behöver brukas aktivt för att skapa både klimatnytta, ekonomiska värden och naturvärden. Att använda trä istället för stål och betong ger stor miljö- och klimatnytta. Företagens vilja och möjlighet att ta fram bättre tekniska lösningar hindras ibland av långa och osäkra miljötillståndsprocesser så vi vill se ett nytag i byråkrati och regler kring dem. 

Hur ska ert parti arbeta för att ta hänsyn till urfolket samernas kultur och rättigheter till land och vatten i den så kallade ”gröna omställningen”?

Kristdemokraterna vill värna samernas rätt till land och vatten, liksom lokalbefolkningens rätt. Det är vidare viktigt att värna den känsliga naturen, såsom fjällmiljön. Miljökonsekvensanalyser måste göras av kulturer och näringar som kan påverka för att värna fjällvärlden. Det är viktigt att systemen som hanterar kollektiva rättigheter är rättvisa och transparanta.

Den samiska språklagen har funnits i drygt 20 år, hur jobbar ni för unga samers rätt att lära sig och utveckla sitt modersmål i samhället? 

Vi ser värdet av minoritetsspråken och dess betydelse. Det har ett starkt demokratiskt värde och skapar en ökad dynamik. Det bidrar också till ökad mångfald i samhället som vi kristdemokrater tycker är värdefullt. Kristdemokraterna anser att tillgången till god och evidensbaserad modersmålsundervisning behöver öka. För nationella minoriteter gäller utökad rätt till undervisning i modersmål. Det är något vi står bakom.

Hur vill ert parti jobba för att rasismen mot samer ska minska?

För ett bättre samhälle för olika urfolk som samer, kväner och lokalbefolkning. Vi utgår från alla människors unika människovärde och avser att ha det som grund även i fortsättningen vad gäller arbete med urfolksrättigheter. Alla är lika inför lagen. Det är viktigt att säkerställa. Med insyn och öppenhet kan konflikter förhindras. 

Vilka konkreta frågor som berör samisk kultur, samhällsliv och urfolksrättigheter har ni inom ert parti jobbat med den senaste mandatperioden, och vilka är era ambitioner de kommande fyra åren?

Frågan om samers rätt till samiska kvarlevor i museisamlingarna är viktig. Det finns två vägledningar som utarbetats för att underlätta återlämnande av kvarlevorna. Dels den om God samlingsförvaltning – Stöd för museer i återlämningsärenden, och dels vägledningen om Stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar. I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastslås att de nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande och samråd i frågor som rör dem. Det finns även etiska regler (International Council of Museums) för hantering av återlämnandeärenden där vikten av att återlämnandet sker på ett opartiskt sätt och baseras på vetenskapliga, professionella och humanitära principer liksom på relevant lokal, nationell och internationell lagstiftning betonas. Trots de vägledningar och etiska regler som utarbetats har inte en samsyn nåtts, vilket förstärks av regeringens saktfärdighet i frågan. Man har inte tillräckligt tagit fasta på det yttrande från 2020 från Samiska rådet i Svenska kyrkan, Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd till FN:s råd för mänskliga rättigheter om vikten av att svenska staten utformar ett sammanhållet regelverk och en nationell finansiering av repatriering av samiska kvarlevor. Det är viktigt att denna fråga inte dras i långbänk, utan att samiska kvarlevor återlämnas och det blir en lösning i frågan.

Ja eller nej:

Bör Sverige ratificera ILO nr 169?

Ja. Vi är i grunden positiva till en ratificering av ILO 169.

Anser ni att Sverige fortfarande koloniserar Sápmi?

Nej. Sápmi har varit en del av Sverige under lång tid. Dess invånare, såväl samer som andra, är fullvärdiga svenska medborgare. Det finns däremot en tendens till minskad förståelse för den stora nytta som hela Sverige har av de naturresurser som finns i norra Sverige, som det tas för givet att exploatera samtidigt som vinsterna ofta inte kommer lokalbefolkningen till del.

Anser ni att Sverige är ett föregångsland när det gäller urfolksrätt, både nationellt och internationellt?

Det finns en bred politiskvilja att identifiera hinder och överbrygga målkonflikter för att främja urfolksrätten.