Nr 1/2020 – Sida 2

Nytt decennium

Några månader har hunnit gå av 2020, tjugotjugo, tjugohundratjugo. Nuorat har blickat både bakåt och framåt och frågat några personer om det gångna decenniet och det nuvarande. De två frågor de fick svara på var följande:

Vad är det mest minnesvärda om hänt i Sápmi under det gångna decenniet?
Vad ser du fram emot ska hända i Sápmi under det nuvarande decenniet?

Lars-Jon ”Laara” Gråik, Valsjöbyn, renskötare och tv-kändis från serien Boazovázzit- renskötarna

1. Det är ungefär tio år sedan jag började med renskötseln och det har inte hänt något bra ur renskötselperspektiv under dessa år. Ingeting har hänt för att förbättra för renskötseln. Det är för tidigt än att säga om Girjasdomen kommer påverka något.

2. Efter Girjas vinst i Högsta domstolen så hoppas jag samebyar får ökat självbestämmande över land och vatten. Att samebyarna får ökat självbestämmande över var och när jakt och fiske ska bedrivas. Jag önskar även en hållbar rovdjurspolitik. För som det är nu så går vi under här i sydsápmi av rovdjurstrycket.

Text Marica Blind

Minns ni vad som hände under 2010-2019? Här kommer ett urval:

Första totalsegrarna utsågs

Årtiondets första sommarmästerskap hölls i Klimpfjäll i Västerbotten i augusti 2010. Runt 300 deltagare deltog i tävlingar som terränglöpning, lassokastning, renskötarsprint och renskötarstafett.

För första gången arrangeras även Tour de Sápmi. I Tour de Sápmi koras totalsegrarna på herr- och damsidan i de tre individuella grenarna terränglöpning, lassokastning och renskötarsprint. Rikard Länta, Sarek IF, blir den första totalvinnaren i herrklassen och Elen Haetta Kitok, Storlule SF, vinner damklassen.

Fredagen den 22 juli 2011 – festivalen som blev en minneskonsert

Samma helg som festivalen Riddu Riddu firar 20-års jubileum spränger Anders Behring Breivik en bomb vid regeringsbyggnaden i Oslo och sedan bilbomben som dödar åtta personer. När bomben sprängs tar han sig till Utöya som ligger drygt tre mil norr om Oslo. På Utöya håller det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund sitt årliga sommarläger. 560 ungdomar, varav 12 från Karasjok, deltar i lägret.

Behring Breivik lyckas, förklädd till polis, kliva på en båt som tar honom till ön och där säger att han gör en rutinkontroll som en följd av bombdådet i Oslo. Men istället för att skydda deltagarna så börjar han skjuta ner dem. Totalt dödar han 69 personer. Alla ungdomarna från Karasjok överlevde.

När ledningen för festivalen Riddu Riddu tidigt på lördagsmorgonen förstår omfattningen av terrordådet avbryts festivalen och istället anordnas en minneskonsert för att hedra offren. Inga Juuso och sångerskan Chime Akhang från Tibet är några av dem som uppträder.

Kampen i Gállok sommaren 2013

Ett uttalande från gruvbolaget Beowulf Minings VD där han undrar ”What local people” som skulle beröras av en gruvetablering i Gállok, väcker reaktioner hos många i området. Några månader senare, sommaren 2013 samlas samer för att protestera mot en planerad gruva i Gállok utanför Jokkmokk. Aktivister från hela landet ansluter och bildar ett läger i området. Det som först är en lokal angelägenhet blir så småningom uppmärksammad i världsmedia, och till slut även i svensk riksmedia. I skrivande stund är det ännu inte klart om det blir någon gruva på platsen.

Fest och rasistiska påhopp när Umeå var europeisk kulturhuvudstad 2014

Eftersom den samiska kulturen var en av de stora orsakerna till att Umeå blev europeisk kulturhuvudstad 2014 delades programåret upp i de åtta samiska årstiderna. Invigningen görs med en stor konsert på Umeälven och en rad aktiviteter i Umeå centrum. I samband med invigningen upplever många samer rasism. Rådhustorget i centrala Umeå förvandlades till en fiktiv samisk by vid namnet Sápmi Today. Byn tvingas stänga två timmar tidigare än planerat på invigningskvällen på grund av rasistiska påhopp.

Jon Henrik Fjällgren blev rikskändis

I Sápmi var han känd som killen som ibland uppträdde med gitarr. Allt förändrades den dag som han bestämmer sig att ställa upp i Talang Sverige 2014 med Daniels jojk. Han vinner hela talangtävlingen. Sedan dess har Jon Henrik Fjällgren även tävlat och vunnit Let’s dance 2018 och ställt upp i Melodifestivalen tre gånger, 2015, 2017 och 2019.

Girjas vann i tingsrätten

Under juni 2015 pågår förhandlingen mellan staten och Girjas sameby i Gällivare tingsrätt. Domen kommer den 3 februari 2016 och Girjas sameby vinner över staten. Tingsrätten anser att samebyn ensam har rätt att förvalta småviltsjakten och fisket inom samebyn. Målet går vidare till hovrätten och förhandlingen hålls i Umeå i november 2017. Den 23 januari 2018 kommer domen som är till samebyns fördel, men betydligt mer luddig än tingsrättens dom. Hösten 2019 hålls förhandlingar i Högsta domstolen och i januari 2020 kommer Högsta domstolens dom där det står klart att samebyn vinner hela processen.

Sameblod möter sin första publik i Venedig

Amanda Kernells film Sameblod premiärvisas och prisbelönas på filmfestivalen i Venedig den 8 september 2016.Filmen Sameblod, dess skådespelare och regissören Amanda Kernell kommer senare vinna många fler priser på olika festivaler runt om i världen. Lene Cecilia Sparrok som spelar huvudrollen Elle-Marja vinner även priset för bästa kvinnliga skådespelare på Guldbaggegalan i januari 2017.

Dubbla Augustpriser till Sápmi

Ann-Helen Laestadius vinner i november 2016 ett av Sveriges finaste litteraturpris – Augustpriset – för sin ungdomsroman ”Tio över ett” som handlar om Kirunatjejen Maja som varje natt vaknar när man spränger i gruvan och hennes rädslor och tankar kring stadsflytten.

– Jag hoppas få skriva böcker om det som betyder mest för mig, om tornedalingar och samer. Att få berätta sin egen historia är viktigt, sa Ann-Helen Laestadius till Sameradion & SVT Sápmi efter vinsten.

Två år senare vinner författaren Linnea Axelsson Augustpriset för sin skönlitterära bok ”Ædnan”. I boken berättar hon genom dikter två familjers släkthistoria under 1900-talet.

– Människorna i min bok har varit med om de här stora traumatiska erfarenheterna. Om man läser boken får man naturligtvis en bild av det, sa Linnea till svt.se efter att hon vunnit.

Den samiska staden Tråante

6 februari 1917 startar det första samiska landsmötet i Metodistkyrkan i Trondheim. Landsmötet samlade 150 personer från hela Sápmi och man diskuterade renbetet, skolan, lagstiftningen och organisationsfrågan. Den 6 februari blev senare Sápmis nationaldag för att fira detta första möte.

100 år senare blir norska Trondheim Sápmis Tråante under några februaridagar. Alla ville vara med och fira det som hände för hundra år sedan. Sápmi tar liksom över hela staden med konferenser, sametingsplenum, konserter och utställningar. Samer som var där säger i efterhand att det kändes mäktigt att Sápmi tog över staden.

Året efter, februari 2018, hålls ett liknande firande i Staare – Östersund. Vid jubileet i Staare firades att det gått hundra år sedan det första landsmötet på svensk sida hölls i just Östersund.

Maktskifte i Sametinget

Efter några år med politisk turbulens tog Jakt- och fiskesamerna tillsammans med sina samarbetspartners makten i Sametinget 2013. Fyra år senare skedde ett maktskifte sedan väljarna sagt sitt under valet i maj 2017. Det nya styret bestod nu av Sámiid Riikkabellodat- Samelandspartiet, Guovssonásti, Skogssamerna- Vuovdega och Samiska folkomröstningspartiet. Ny Sametingspresident blir Per-Olof Nutti, Sámiid Riikkabellodat- Samelandspartiet.

Parlamentsbyggnad i Staare

Sveriges dåvarande stadsminister Göran Persson lovade Sametinget en egen parlamentsbyggnad år 2004. Några år senare, efter en arkitekttävling, tog man beslutet hur den skulle se ut. BADJÁNEAPMI heter det runda vita vinnarbidraget. Kirunagruvan och den pågående stadsflytten har satt stopp för byggstarten där den var tänkt att byggas. Eftersom byggstarten drog ut på tiden började fler orter säga att de ville ha parlamentsbyggnaden. Under väldigt många sametingsplenum har politikerna pratat och bråkat om var parlamentet ska kunna byggas. Till slut togs ett beslut på plenum i Örnsköldsvik i februari 2018. Parlamentsbyggnaden ska byggas i Staare/Östersund. Vi på Nuorat väntar ännu på byggstarten och invigningsfesten.

Keiino publikfavorit i Eurovision Song Contest

I februari 2019 står det klart att Norge skickar jojk till Eurovision genom gruppen Keiino bestående av Fred Buljo, Alexandra Rotan och Tom Hugo.

När Eurovision avgörs i Tel Aviv den 18 maj 2019 är Keiino i final och visar sig vara publikens favorit. Om bara publikens röster hade räknats hade vinnaren varit Norge. Istället blir det den nederländska artisten Duncan Laurence med låten Arcade som vinner Eurovision Song Contest när publikens och juryns röster räknats samman. Keiino slutar på en sjätteplats.

Återvände hem i näveraskar

Kvarlevor efter 25 individer grävs upp från dess viloplats på Gammplatsen i Lycksele på 1950-talet. De mänskliga kvarlevorna togs till historiska museet i Stockholm och hamnade så småningom i ett förråd i Tumba där de glömdes bort. När de hittades 2011 påbörjades arbetet för att återbegrava dem. Återbegravningen hölls på Gammplatsen den 9 augusti 2019. Omkring 500 personer deltog när kvarlevorna i näveraskar sattes i jorden.

Text Marica Blind

Modereportage

Namn: Ibba-Lina Aira

Vem har sytt din kolt?

Carita Aira har gjort kolten.

Har du fått komma med synpunkter?

Jag har valt tyg och allt sånt själv, men sedan är det hon som sytt den och bestämt att jag inte ska ha tyg på ärmarna, att det bara ska vara spets.

Namn: Matto Skum

Vem har sytt din kolt?

Min eadni, Katarina Spiik Skum.

Har du fått komma med synpunkter?

Hon kom med idén att ha lite mer turkos kolt och då tyckte jag att den idén var bra, så sedan har hon fått fria tyglar.

Namn: Carita Aira

Vem har sytt din kolt?

Jag själv.

Hur tänkte du med designen?

Jag har länge velat ha en gul kolt, så jag slog till, jag tror att det finns några till, men de är inte så vanliga.

Ikeakolt

Egentligen skulle Katarina Kielatis beställa ett tyg för att sy ny kolt till marknaden. Men så fick hon idén att istället sy en kolt av blåa Ikeakassar. Ett enkelt projekt, trodde hon. Istället blev det ett större projekt än vad hon väntat sig. Katarina var tvungen att ta sin mamma till hjälp och nytt mönster behövde göras för att få ordning på den annorlunda kolten. Dessutom gick det åt några fler kassar än vad hon väntat sig. Hon är dock nöjd med resultatet.

– Jag ville tagga ner på prestationsångesten och göra en humoristisk skapelse. Vi alla samer bor ju mer eller mindre i Ikeapåsar och den blå färgen passar ju perfekt till denna kreation. Om det är en kolt eller ej är upp till betraktaren.

Nytt decennium

Vad är det mest minnesvärda om hänt i Sápmi under det gångna decenniet?
Vad ser du fram emot ska hända i Sápmi under det nuvarande decenniet?

Åsa Larsson Blind, Kiruna, ordförande för SSR

Girjas domen är jättestort. Det är faktiskt riktigt, riktigt stort. Vi har nog inte ännu förstått vilken betydelse den domen kommer att få. Det är att vi har fått en prejudicerande dom från Sveriges högsta rättsliga instans som ger ett så tydligt utslag för samiska rättigheter. Det ger ett tydligt utslag att samiska rättigheter grundas på urminnes hävd, och att den samiska rätten till marken är en form av egendomsrätt. Det gör att man kan bygga det i så många frågor. Man säger också i domen att ILO 169, som Sverige inte vill ratificera, ändå är tillämpningsbar i Sverige eftersom det blivit en internationell sedvana. Så även om Sverige vägrar att skriva på ILO så har man skrivit från Högsta domstolen att man faktiskt är skyldig att följa delar av den ändå. Det är ett stort steg framåt.
Jag tänker att under de kommande tio åren kommer vi att ta stora kliv framåt med att få de samiska markrättigheterna erkända. För nu har vi Girjasdomen och Talmadomen i ryggen som inte går att vifta bort hur som helst. Jag ser fram emot att vi för det första kommer att få rätt att upplåta småviltsjakten och fisket. Jag ser även fram emot att vi kommer att ha ett mycket större inflytande på annan markanvändning inom samiska områden.

Nils-Johan Labba,duojar,Kiruna,f d konfirmationsledare och politiker

1. Girjasmålet och processen fram till domslutet. Det var en samisk seger mot staten och att det är slutet på en nio år lång process, att det äntligen är klart och att det faktiskt stämde att staten agerade olagligt när de tog bort våra rättigheter.

2. Fortsatt framgång för urfolksfrågor hoppas jag på och förväntar mig, och då inte bara i Sápmi utan även globalt. Jag måste tro att common sense vinner till slut. Det är i mina ögon helt uppenbart att alla människor måste få rätt att ha sin egen kultur, så jag förstår inte varför det inte skulle hända.

Juhán Nikolaus Wuolab Wollberg, Lycksele, renskötarlärling

1. Jag tycker Tråånte var ganska minnesvärt, gigantiskt, stort, underbart och härligt. Det som kändes mest minnesvärt då var att vi markerade att den samiska politiken startade för 100 år sedan och vi organiserade oss på ett helt annat sätt. Jag tyckte det var väldigt minnesvärt för att vi uppmärksammade det. Och det kändes som vi hade hela staden för oss själva och att vi var samlade på en punkt.

2. Att fler samebyar stämmer staten och vinner. Det ser jag fram emot. För jag tycker det är dags att samer ska få sitt självstyre. Det är inte demokrati när saker som angår oss som ett folk och påverkar oss ganska direkt och vi har ingenting att säga om det. Att vi blir reducerade till en rådgivarposition. Det sägs att vi får vara med om att fatta beslut men det är svårt att vara med i beslutsfattande processer när vi bara är rådgivare.

Text Marica Blind

Rättsseger och klimatkamp, nr 1 2020

Ett nytt decennium är här. Hittills har det varit rätt så händelserika månader, i alla fall om man tittar på vad Nuorat har att erbjuda i decenniets första tidning. Förutom att vi frågat några personer om vad de minns bäst från de tio år som gått. De har också fått berätta vad de hoppas på under de kommande tio åren.

Men åter till det som händer nu och som har hänt sedan förra numret. Tre veckor in på det nya året kom Högsta domstolens dom i Girjasmålet, en rättskamp som pågått i över tio år och som slutade med att Girjas fick rätt mot staten.

Glädjen hos många förbyttes i förtvivlan när rasismen och hatet mot samer återigen tog fart, både på sociala medier och i verkliga livet. Förutom vidriga saker som flödade fritt i skrift, så har människor fått motta hot och renar plågats till döds.

I förtvivlan, ilska och frustration skapades facebookgruppen Backa Sápmi, som på rekordtid fick flera tusen medlemmar. Ella-Li Spik berättar om tankarna med gruppen och vad den betyder för människor i en hård och kall tid.

Det har också hunnit vara marknad i Jokkmokk och som vanligt bjuder vi på slöjdspaning, och lite annat smått och gott. Dessutom har modereportaget gjort comeback i tidningen. Denna gång med både tradition och lite trender, som Karolina Pokka samlat ihop i form av stolta koltbärare.

En speciell händelse under årets marknad var att rörelsen Fridays For Future fanns på plats, med dess grundare Greta Thunberg. I en veckas tid fick de ta del av vår kultur och se klimatförändringarnas verkningar för renen på nära håll. Dessutom hölls en klimatmanifestation där flera hundra personer medverkade.

Fridays For Future och Sáminuorra har under nästan en veckas tid utbytt kunskap och erfarenhet långt ifrån journalisternas nyfikna blickar och öron.

Nuorat fick dock, som enda tidning, tillfälle att i lugn och ro prata med Greta Thunberg och hennes gäng i Fridays For Future tillsammans med Sáminuorras ordförande Sanna Vannar. I det här numret kan ni läsa om deras reflektioner av dagarna i Jokkmokk och tankarna om framtiden och klimatet.

För till skillnad från många äldre, så är de unga beredda att agera.

Katarina Hällgren

Birra lule nr 1 2020

Norrsken och snö vann

Nuhtte Thomassen blev vinnare av Sápmi Art Junior 2020 och 10 000 kronor med sin målning ”Norrsken i en snöig natt”.

Stipendiet, som delas ut av Team Lapland i samband med Jokkmokks vintermarknad, har som mål att uppmuntra samiska talanger att fortsätta sin konstutövning, och att uppmärksamma den samiska kulturen.

Appen som renvarnar

Med appen Porokello kan bilförare varnas för renar på eller vid vägarna. Appen testades under 2019 av Boliden och Renfors Åkeri, och nu finns möjlighet för alla med en android att delta i testet. Systemet bygger på att appens användare varnar varandra. En varning ligger kvar i trettio minuter, och alla inom 750 meter från varningsplatsen som har appen installerad får en varning i sin mobil.

Fler vill ha samiska efternamn

Fler och fler väljer att ta tillbaka sina samiska släktnamn.

– Det handlar om identitet och vem man är, säger Jonas Michael Tjågne till NRK Sápmi. Han valde att byta bort det norska efternamnet Paulsen mot det gamla samiska släktnamnet Tjågne, som inte använts på över hundra år.

Många samiska släktnamn försvann när namnen försvenskades eller förnorskades i offentliga register, och när samerna själva bytte sina efternamn för att slippa diskriminering. Men nu har trenden vänt, fler och fler tar istället tillbaka sina samiska namn, vilket Jonas Michael Tjågne gillar.

– Det är ju tråkigt när alla ska heta Paulsen, Johnsen eller Mikkelsen. Det är ju mer speciellt med ett samiskt efternamn, säger han.

Hälsa i Jokkmokk kartläggs

Nu ska skillnader i hälsa och levnadsförhållanden mellan samisk och icke-samisk befolkning jämföras i ett forskningsprojekt. Projektet leds av Christina Storm och Per Axelsson vid Umeå universitet, och ska genomföras i Jokkmokk.

Alla boende i Jokkmokks kommun bjuds in att delta i det här projektet, och deltagarna får själva uppge om de är samer eller inte. Studien som görs i Jokkmokk är en del i forskningsprojektet HALDI, Health and Living Conditions.

Forskningsprojektet har fått fem miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.

Står bakom kampen mot gruva i Nasafjäll

Civil Rights Defenders, CRD, ställer sig bakom kampen mot en kvartsgruva på norska sidan av Nasafjäll, och uppmanar både den norska och den svenska staten att garantera samernas urfolksrätt.

Det kinesiskt ägda företaget Elkem har ansökt om tvångsinlösen av ett område som under lång tid använts för renskötsel av både norska och svenska samer. CRD:s juridiska avdelning har, i samarbete med en samisk expertgrupp, analyserat dokument och därefter skrivit ett yttrande i frågan. CRD uppmanar den norska staten att avslå Elkems ansökan om expropriation, och den svenska staten att skydda naturmiljön samt svenska medborgares, och det samiska folkets, rättigheter genom att ta ställning mot gruvan.

Kortsiktig klimatförändring tycker kungen

Väderleken kan ställa till problem, men den värmeutveckling och förändring vi ser nu är kortsiktig, det kommer att stabilisera sig.

Den teorin presenterade kung Carl XVI Gustaf i en intervju till TV4, vid sitt besök på sameskolan i Jokkmokk i samband med samernas nationaldag och marknaden.

– Jag har varit här tidigare när det har varit svårt på grund av växlingar i väderleken, det fryser, töar och fryser igen och då har renarna väldigt svårt att komma åt sin föda. Det här tror jag att många, många generationer har varit med om tidigare, men det kanske har blivit lite värre nu.

Bok på pitesamiska

Nu finns den första boken översatt till pitesamiska. Den heter Biejve näjjda, och är en översättning av den norska boken Solens dotter, skriven av Marry Ailonieida Somby och illustrerad av Ingrid Jangaard Ousland.

Pitesamiskan, som en gång var huvudspråk i Arjeplog, fick sitt skriftspråk godkänt i augusti 2019. Översättningen av boken har gjorts av Peter Steggo och Inger Fjällås, och boken finns att köpa bland annat på Silvermuseet i Arjeplog.