Sápmi i Venedig
Anders Sunna, Pauliina Feodoroff och Máret Ànne Sara kommer att representera Sápmi vid den internationella konstbiennalen i Venedig 2022.
– Det är ett historiskt ögonblick, då det är första gången som den nordiska paviljongen under konstbiennalen i Venedig enbart kommer att representeras av samiska konstnärer, och första gången som det samiska folket erkänns som en nation i den internationella konstvärlden, säger Katya Garcia-Antòn, direktör för Office for Contemporary art i Norge (OCA), till Sameradion & SVT Sápmi.
Hon menar att det är en symbolisk vändning av kolonialpolitiken, och säger att man genom att utse dessa samiska konstnärer vill fokusera på den samiska rätten till självbestämmande, och man vill framhäva konstnärernas förhållande till Sápmi.
Inga samiska pass i Sverige
Nu har de nya passen och ID-korten, med nordsamisk text, lanserats i Norge. Även på svensk sida pågår ett arbete med att förnya passen, men det är inte aktuellt att lägga in texter på minoritetsspråk.
Text på samiska i passen är en fråga som norska sametinget har jobbat länge med. Den frågan har ännu inte diskuterats i vare sig svenska eller finska sametinget.
Sameradion & SVT Sápmi har kontaktat ansvarig minister Mikael Damberg (S), som hänvisade till polismyndigheten. Där svarade en pressekreterare via mejl att texterna är bestämda till officiella EU-språk samt medlemsstats språk, vilket i Sverige är svenska, samt att Norge, som inte är med i EU, har mer utrymme att få plats med text utöver den nationella översättningen.
Stipendium till Leila Nutti
Leila Nutti, Jokkmokk, får 2020 års stipendium från Kaija Anstensens minnesfond för sitt arbete med samisk rotslöjd.
Hon får det för sitt arbete med att dokumentera, utveckla och föra vidare kunskap om den traditionella samiska rotslöjden. Stipendiet är på 20 000 kronor.
Kaija Anstensens minnesfond är inrättad av Stockholms Sameförening som en fristående stiftelse, efter att ha fått kvarlåtenskap efter Kaija Anstensen som arv. Kaija Anstensen var målare, bosatt i Stockholm med ursprung från sydsamiskt område i Norge.
Första gesällbrevet på svensk sida
Anders Svonni, Kiruna, är den första på svensk sida av Sápmi som fått gesällbrev i duodji. Han har gått en 100 veckors yrkeshögskoleutbildning som lärling hos Nils Johan Labba, och utbildningen avslutades med ett praktiskt och teoretiskt prov.
– Vi har lagt upp vår egen studieplan, och testat på allt man kan göra. Ibland har det gått bra, ibland har det gått mindre bra, säger Anders Svonni till Sameradion & SVT Sápmi.
Svenskt pris till Amazonaskämpe
Osvalinda Alves Pereira och hennes make Daniel har i tio år, trots att de levt under hot, arbetat för att bekämpa den omfattande illegala skogsavverkningen i Amazonas regnskog. Osvalinda Alves har nu tilldelats årets Edelstamspris för sina insatser.
Edelstamspriset är ett Sverigebaserat, internationellt pris, uppkallat efter Harald Edelstam, den svenske diplomat som räddat hundratals människoliv i Norge vid andra världskriget och i Chile efter general Augusto Pinochets militärkupp 1973.
Osvalinda Alves säger till Sveriges Radio att det är underbart att omvärlden följer och respekterar den kamp hon och andra för.
Första samiska musikalfilmen
”Àrru” blir den första samiska musikalfilmen, och projektidén har beviljats produktionsstöd av Norska Filminstitutet. Regissören och koreografen Elle Sofe Sara säger att musikalformen innebär att berätta på flera sätt samtidigt – i det här fallet genom både jojk och dans.
Àrru handlar om en ensamstående mamma som engagerar sig mot gruvnäringen, samtidigt som hon ställs inför svåra dilemman in privatlivet.
Filmen beräknas ha premiär 2022 i Norge, berättar P1:s kulturredaktion.
Kampen på kartan via konsten
Samiska konstnärer och aktivister har bidragit till att röra om i offentlighetens gryta och tvingat folk att bli mer medvetna om frågor som rör kolonialism och dekolonisering.
Det menar Moa Sandström, doktorand i samiska studier vid Umeå universitet.
Hon har, med utgångspunkt från fyra idag aktiva samiska konstnärers verk och verksamhet, med fokus på relationen Sverige-Sápmi, undersökt samtida konstaktivism -artivism- i relation till begreppet dekolonisering. Moa Sandströms avhandling heter Dekoloniseringskonst. Aktivism i 2010-talets Sápmi.
Samebyar i protest mot skogsbruk
Sveaskog planerade att kalavverka 700 hektar inom Luokta Mávas samebys vinterbetesmarker.
Efter protester från samebyn, som fått stor uppmärksamhet sedan artisten Sofia Jannok lyfte frågan på sociala medier med hashtaggen #standwithluoktamavas, har Sveaskog pausat de planerade avverkningarna, och säger sig nu vilja ha en dialog med samebyn igen.
I en debattartikel i Aftonbladet kräver 29 samebyar tillsammans att kalhyggesavverkning av hänglavskogar och annan naturskog i Sápmi omedelbart ska avslutas. ”I naturen finns ingen ångerknapp. Sverige är sämst i klassen när det gäller skogsskydd.”, säger de i debattartikeln.
Svonni vs Skatteverket
Hunden Rikke är ett verktyg och inte ett sällskapsdjur. Men Skatteverket vägrar tillåta Ida-Maria att göra momsavdrag för inköp av en lapphund.
Kortfilmen Svonni vs Skatteverket, en dokumentär om kulturkrockar och kampen för att kunna utöva sin samiska kultur, har premiär på Folkets Bio den 21 december.
Barnbok på tolv språk
Författaren Elin Marakatt ger ut sin första barnbok, “Lilli, áddjá ja guovssahas” Lilli, farfar och norrskenet” på tolv språk. Det är en bilderbok med illustrationer av konstnären Anita Midbjer. Boken ges ut på nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, pitesamiska, umesamiska, meänkieli, svenska, spanska, franska, kurdiska, finska och engelska.
– Det känns speciellt att ge ut den då den handlar om relationen mellan Lilli och farfar och deras upplevelse av norrskenet. Boken är en poetisk berättelse och skriven av mina egna minnen ur min barndom där naturen, mörkertiden och norrskenet slår fram med sin magiska kraft, säger Elin Marakatt.
NDIO kultur& kommunikation, Karin Sohlgren ger ut boken i samarbete med det engelska förlaget Mantra Lingua. Boken ges ut med bidrag från Kulturrådet och Region Norrbotten.