Hat mot samer
Diskriminering och hat mot samer är ett samhällsproblem som alla måste ta tag i för att det ska bli bättre. Det säger Emilie-Madelen Biti-Jessen till NRK Sápmi när hon tagit del av en ny rapport från Norska Folkehelseinstituttet (FHI). Emilie-Madelen Biti-Jessen är en av de ungdomar som reser runt i Norge och föreläser på i första hand gymnasieskolor om det samiska folket.
FHI har gått igenom totalt 32 studier om hatretorik och diskriminering av samer i Norge, Sverige och Finland under den senaste tioårsperioden. Generaldirektör Rigmor Berg säger att det finns en stor brist på kunskap om åtgärder och vad som fungerar eller inte fungerar för att motverka hat och diskriminering mot samer. FHI ser också att hatet ökar på sociala medier och internet.
– Det är ett kraftfullt språkbruk och lite mer aggressivt typ av att som sker där, säger Rigmor Berg till NRK Sápmi.
Sofia Jannok bokdebuterar
Sofia Jannoks radionovell Guohp´áhkku / Mögelgumman finns nu som bok. Novellen, som sändes i Sveriges Radio P1 i november förra året, berättar om två vilsna och frusna pojkar som ute på fjället möter en mycket gammal kvinna på skidor. Ett möte som förändrar allt. Berättelsen skildrar en vilsenhet på två plan, den geografiska och den inre vilsenheten, och hur det kan vara att förlora sitt hem och sammanhang och göra något nytt till sitt.
Guohp´áhkku / Mögelgumman är Sofia Jannoks debut som novellförfattare, och hennes första bok i lättläst bearbetning på Vilja förlag.
”Det här är ju småstort. Skrev om mina krångliga meningar till mer lättläst. Nu är den i min hand och så söt den är”, skriver Sofia Jannok på Instagram.
Utsi och Blind ersättare i EU-parlamentet
Isak Utsi (S) och Henrik Blind (MP) är de första samerna från svensk sida som valts in som suppleanter i EU-parlamentet. Bägge är tredje ersättare i sitt parti.
Socialdemokraterna fick flest röster i valet, och sitter kvar med fem mandat i Europaparlamentet. Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog, var åttonde namn på listan.
Miljöpartiet blev tredje största parti i EU-valet och sitter på tre av de 21 mandaten i parlamentet. I Jokkmokk fick de 25,7 procent av rösterna. Henrik Blind som är kommunalråd i Jokkmokk, var sjätte namn på listan, och han går, precis som Isak Utsi, in som tredje ersättare i parlamentet.
FN kritiserar dom i Höyesterett
För tio år sedan beslutade Lantbruks- och matdepartementet i Norge att Jovsset Ánte Sara skulle reducera sitt renantal till 75 djur. Jovsset Ànte Sara överklagade och menade att beslutet var ett brott mot egendomsrätten i de mänskliga rättigheterna. Han vann i både tingsrätt och hovrätt, men i december 2017 förlorade han målet i Höyesteretten.
Ärendet skickades till FN:s människorättskommitté, men domen verkställdes. Nu, sju år senare, har människorättskommittén kommit med ett uttalande, och säger att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna att norska staten tvingar enskilda renägare att minska sitt renantal.
Landbruks- och matdepartementet säger till NRK Sápmi att de ska utvärdera vad beslutet i människorättskommittén innebär.
Kulturstipendiat
Marielle Andersson – Sunna från Korju sameby får Landsförbundet Svenska Samers kulturstipendium till unga. Stipendiet, som instiftades på Riksstämman 2023, är på 10 000 kronor, och ska enligt Sameradion delas ut till unga människor som arbetar med att utveckla samiska frågor, i Elsa Laulas minne.
Marielle Andersson-Sunna får stipendet för att hon är en förebild i arbetet med att sprida kunskap om den samiska kulturen och avskaffa negativa stereotyper.
Premiär för ungdomsserie
I november är det premiär på NRK TV för den nya ungdomsserien Oro Jaska, en serie om vänskap, snöskotrar och fördomar som krossas.
I en presentation av serien, publicerad hos NRK Sápmi, berättas om 17-åriga Elli Anne, som vaknar efter en fest utan att minnas något, men med misstanken om att hon blivit våldtagen. En annan av huvudpersonerna i serien är Issat, också han 17 år, med drömmar om att bli skoterproffs i USA. Han beskylls för att ha våldtagit Elli Anne.
Unga i samnordisk poddserie
Aktivism i form av exempelvis demonstrationer och civil olydnad är viktiga delar i arbetet med att nå en förändring. Det säger Sara Elvira Kuhmunen, Sáminuorras ordförande, i en ny poddserie som görs i samarbete mellan Sameradion, NRK Sápmi, Yle Sápmi och SVT Sápmi.
– Vi är mer engagerade än tidigare, för att vi har insett att det här är en kamp som handlar om liv och död för vår kultur, säger hon i en intervju i Sameradion.
Sara Elvira Kuhmunen är en av tre samiska aktivister som presenteras i den samnordiska poddserien, de övriga två är Elle Rávdná Näkkäläjärvi och Petra Laiti.
Checklista mot samehets
En checklista där politiker kan pricka av vilka åtgärder mot samehets som genomförts i deras kommuner ska delas ut i Norge. Listan har skapats av fyra norska ungdomsråd i samarbete med Det Europeiske Wergelandssenteret och Stiftelsen Narviksenteret och nu vill svenska Saminuorra testa samma sak i Sverige.
– Det här är en jättebra grund för kommuner och regioner för att jobba med frågor som hatbrott mot samer och diskriminering, säger Saminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen till SVT Sápmi.
En av de åtgärder som skulle kunna finnas på en sådan checklista är ”Arbetar skolorna aktivt för att förebygga hets, kränkande beteende och hatretorik?”.
Staten bestrider stämningar
I juni offentliggjordes att samebyarna Ran, Sirges, Unna Tjerusj och Baste stämmer staten. Samebyarna menar att de har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen, men staten bestrider nu samtliga stämningar. Staten vill också ha tid för ytterligare undersökningar i frågan om urminnes hävd.
I ett yttrande från staten sägs att man inte kan utesluta att det förekommit konkurrerande markanvändning på området under den tid som samebyn menar att hävden upparbetats. Staten begär också anstånd med det slutliga yttrandet, och har gett en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet i uppdrag att granska den historiska markanvändningen.
Premiär för samisk text i SvD
Svenska Dagbladet fick uteslutande positiva reaktioner efter att för första gången ha publicerat en artikel på samiska. Det säger Josefin de Gregorio, litteraturredaktör på SvD till SVT Sápmi.
Bakgrunden till publiceringen är att Fredrik Prost vägrar översätta sin bok Leŋges hearggi, sáhčal fatnasa till svenska eller andra majoritetsspråk. Boken har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris, och SvD recenserar alla nominerade böcker.
– Eftersom han inte vill att den ska översättas så fick vi hitta en recensent som talar nordsamiska, berättar Josefin de Gregorio till SVT Sápmi.
Recensent blev Anne Wuolab, och SvD sa ja till hennes förslag att publicera recensionen på både svenska och samiska.
– Vi har bara fått positiva reaktioner, läsarna har blivit glada och de som läser nordsamiska tycker det är annorlunda och kul, säger Josefin de Gregorio i intervjun med SVT Sápmi.
Vinnare i Bästa vallhunden
Simon Enoksson och hunden Valli korades till vinnare i programmet Bästa vallhunden.
– Jag har märkt en stor skillnad, han lyssnar alltid på kommandon nu. Vår relation är superbra, säger Simon Enoksson till SVT Sápmi.
I programmet skulle samiska ungdomar få lära sig att valla renar tillsammans med sina hundar. Simon Enoksson tycker att det roligaste med tävlingen och programmet inte var att han segrade, utan gemenskapen mellan deltagarna och träningen med hunden. En träning som gav bra resultat. Hela serien finns att se på SVT Play.
Samtalsstöd på nordsamiska
Norska Röda Korset satsar på att erbjuda samtalsstöd på nordsamiska för ungdomar. Ett initiativ som välkomnas av Marit J. Michelsen, ledare för ungdomsorganisationen Oslove Noereh.
– Det har varit en del utmaningar som många samiska unga mött de senaste åren, säger hon till NRK, och nämner Fosen-saken som ett exempel.
Michelsen säger också att det är otroligt viktigt att folk får möjlighet att prata sitt eget modersmål, det språk man känner sig komfortabel med, när det gäller att prata om känsliga teman.
Noereh samarbetar med Röda Korset för att rekrytera samisktalande frivilliga till uppdraget.
Britta Marakatt-Labba har gjort rosa bandet
Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba har designat årets rosa band för Cancerfonden.
– Min första tanke var att livet är väldigt skört. Vi vet ju aldrig när vår livstråd brister. Jag ville göra en röd tråd, blodet som flyter inom oss. Ibland kan ju den här tråden brista, för tidigt. Men i och med att forskningen går framåt så ser det ljusare ut, det finns hopp, förklarar Britta Marakatt-Labba på Cancerfondens hemsida.
Det gula i designen symboliserar sol och liv, berättar hon vidare.
Cancerfondens Rosa Band-kampanj görs i oktober varje år för att samla in pengar till cancerforskningen.
LKAB får årets Greenwashpris
I samband med Bokmässan i Göteborg offentliggjorde Jordens vänner att LKAB tilldelas Greenwashpriset 2024. De övriga två finalisterna var Liberalernas partistyrelse och Lantbrukarnas Riksförbund. Vem som helst har kunnat rösta på finalisterna och när vinnaren offentliggjordes stod det klart att ingen vinnare någonsin har fått så många röster.
I motiveringen står det bland annat: ”LKAB framställer sin egen verksamhet som avgörande för att hantera den gröna omställningen. I själva verket hotar företaget både mänskliga rättigheter och en långsiktigt hållbar näring runt Kiruna.”
I en kommentar till SVT Sápmi säger Anders Lindberg att Jordens vänner har fel i sak: ”LKAB ägnar sig inte åt greenwashing, kritiska mineral behövs på riktigt om vårt samhälle ska kunna ställa om, det är inget vi har hittat på.”