Kvarlevor av australiensiskt urfolk återlämnade
Den 23 augusti överlämnade Karolinska Institutet kvarlevorna av sju australiensiska urfolkspersoner till Australiens regering. Kvarlevorna har ingått i Karolinska Institutets anatomiska samlingar och kom till Sverige i slutet av 1800-talet av en sjökapten, en läkare och en upptäcktsresande zoolog.
Porjusförfattare prisad
Författaren Linnéa Axelsson från Porjus har fått mycket uppmärksamhet för boken Ædnan som gavs ut i våras. Boken beskrivs som ett släktepos på ordknapp vers. Den handlar i stora drag om två samiska familjers historia från 1900-talets början och fram till idag. Nyligen tilldelades hon Studieförbundets Vuxenskolans författarpris med en prissumma på 50 000 kronor.
TV-serie om Ida Ovmar
Den 27 september gick första avsnittet av Idas skilda världar i SVT1. Programmet, som sänds i fyra delar, handlar om Ida Ovmar, som just har lämnat över titeln som Miss Universum Sverige till en ny skönhetsdrottning. Nu försöker hon hitta ett sätt att lära sig samiska och även lära sig mer om sin släkthistoria. Programmet tar upp både sökandet efter kunskap och identitet. Programmet går att se på svtplay.se fram till 26 mars 2019.
Konstpark invigd på Giella i Jokkmokk
I september invigdes konstparken Fijfere Vanás Geađgi – Vril Båt Sten på Giella förskola i Jokkmokk. Konstparken består, som namnet antyder, av en björvril, en gammal träbåt ochh en stor gråsten, som samtliga talar samiska. Tanken med konstparken är att stimulera barnens fantasi och stödja deras språkutveckling. Ljuden i Fijfere Vanás Geađgi ska leda till mötespunkten mellan fysiska och själsliga rum. Det samiska lärandet, som baseras på praktik, står i centrum och därigenom får barnen också den teoretiska delen.
Konstparken delas upp i tre delar: dåtid, nutid och framtid. Stenen pratar nordsamiska och berättar om den historia som funnits på platsen långt innan barnen fanns. Båten berättar på lulesamiska om vattnet i Stora Luleälv och dämningarna. I Njallan finns en náhppi som pratar sydsamiska och berättar om framtiden.
– Det som gör verket så intressant är kombinationen av samisk rumslighet som utforskas genom att tradition och samtid samsas så smidigt här. Detta görs på ett sätt som stimulerar barnens fantasi och upptäckarglädje, säger Åsa Bergdahl, konstkonsult på Statens konstråd ett pressmeddelande.
Bakom konstparken står konstnären Joar Nango och Anders Rimpi. Joar Nango är samisk konstnär och arkitekt och hans verk utforskar gränsen mellan arkitektur, design och bildkonst. Anders Rimpi är samisk ljudkonstnär, kompositör, sångare och modersmålslärare i lulesamiska och har jobbat med bland andra Giron Sámi Teahter, Norrlandsoperan, Hågoland Teater och Regionteater Väst.
Det är Statens konstråd som varit projektledare för verket i samarbete med Sameskolstyrelsen och Region Norrbotten.