Urfolk och dans
Liv Aira och Marika Renhuvud deltog vid den internationella urfolksfestivalen Coastal Dance Festival på Kanadas västkust.
Temat var hur man kan kombinera sitt ursprung som urfolk med nutida dans, och i en intervju med Sameradion berättade Liv Aira att hon skulle visa ett utdrag ur sin produktion, och sitta med i en paneldiskussion.
Festivalen ger deltagarna möjlighet att ta del av hur andra urfolk jobbar med dans och moderna uttryck.
Missnöje mot vattenkraft
En forskargrupp vid SEI, Stockholm environment institute, har gjort en undersökning om samers syn på förvaltningen av vattenkraft. Studien presenterades nyligen och resultatet är tydligt: missnöjet är stort och bristen på förtroende är uppenbar.
– Det är självklart. Tidigare generationer har blivit av med marker, fiske och begränsningar av traditionella flottleder för renarna, säger Ola Pittsa, Unna tjerusj, till SVT Sápmi.
Unna tjerusj renskötsel bedrivs till stor del inom Sveriges vattenkraftstätaste område. I studien visas att samernas levnadsvillkor förändrats drastiskt på grund av vattenkraften. Många har tvingats överge sina hem och förlorat kulturellt viktiga platser. Renarnas betesmarker har dränkts under vatten och fisket förstörts.
Katarina Inga, som ingår i institutets forskargrupp, säger att man i undersökningen ser en misstro mot regeringen och myndigheter, och att samers rättigheter ses som intressebaserade synpunkter istället för rättigheter.
Duodjiprojekt
Sedan 2016 har AIDA, Arctic Indigenous Design Archives, samlat in samiska konstnärer och duojárits arkiv. Vid projektets slutkonferens som hölls i början av maj hade drygt 60 personer med intresse för duodji samlats på Ája i Jokkmokk.
Projektledaren, Anna Westman Kuhmunen, säger i en intervju med Sameradion att man redan nu märker att workshops och samtal med den yngre generationen väcker tankar och inspirerar dem.
Handlingsplan för språk
De senaste årens pandemirestriktioner har försvårat arbetet med att främja minoritetsspråken. Det menar regeringen, som nu tagit beslut om en handlingsplan för att stärka och främja de nationella minoritetsspråken. Enligt regeringens handlingsplan handlar det mycket om att förstärka de lärosäten som har ansvar för minoritetsspråk och folkbildning. Finansieringen, 40 miljoner kronor, tas ur de extra 90 miljoner kronor per år som regeringen gav besked om under 2021.
Stipendium
Sanna Vannar får stipendiet från Ájtte Musei Vänner för sina insatser under åren som ordförande i Sáminuorra. Hon tillträdde som ordförande 2018, och satt kvar fram till 2021.
Bland annat såg hon till att förbundet knöt ett samarbete med Greta Thunberg.
I motiveringen sägs bland annat att Sanna Vannar visat att man genom att gå samman och lära sig organisering och hur arbetet kan bedrivas ger både den enskilde och gruppen redskap, samt att Sanna och hennes företrädare är viktiga förebilder, berättar NSD.
Sápmi i Venedig
Den samiska paviljongen vid Venedigbiennalen mötte stort intresse. I de samiska utställningarna visades verk med fokus på exploateringar i Sápmi.
Konsttidningen ArtNews placerade i sin ranking av de tio bästa paviljongerna den samiska på andra plats. ”Det finns verk som anspelar på det blodbad som den nordiska kolonialismen utförde på samerna, men varje form av våld som visas uppvägs av en djupt rotad tro på motståndets kraft.”, skriver tidningen.
Venedigbiennalen är en viktig mötesplats, och förutom att vara poet in residence på den samiska paviljongen, deltog Timimie Märak i möten med andra urfolk. Hon läste också upp texter från boken Čatnosat. The Sami Pavilion, Indigenous Art, Knowledge and Sovereignty. Boken släpptes i och med biennalen och handlar om utställarna Anders Sunna, Maret Anne Sara och Pauliina Feodoroff.
Konstcuratorn Liisa-Rávná Finbog menar att urfolkssamarbetet är viktigt.
– Står urfolk enade i världen så är vi 370 miljoner. Det är en stor mängd människor och när vi går samman i solidaritet och stöttar upp varandras målsättningar så finns ingen gräns på vad vi kan uppnå.”, säger hon i en intervju med Sameradion.
Samerasism
Femårige Magnus möttes av rasism när han, iförd kolt och utrustad med den samiska flaggan, skulle delta i ett 17 maj-tåg för barn i Bodö berättar NRK. Först fick han besked av en vuxen man om att han inte borde ha den samiska flaggan, därefter tågade han tillsammans med sin mor förbi vuxna män och kvinnor som på olika sätt uttryckte sitt ogillande. De sista resterna av hans glädje över att gå med i tåget försvann när en yngre pojke ropade att ”detta är Norge, det är Norges dag”.
Pengar från Greta
Suoma Sámi Nuorat, det samiska ungdomsförbundet i Finland, överraskades under sitt 30-årsfirande i Enare. Klimataktivisten Greta Thunberg meddelade då, via en videohälsning, att hon skänker det pris hon fått från World Migrant Award, 30 000 euro, till ungdomsförbundet för deras klimatarbete, berättar YLE Sápmi. Priset delas ut av det finska familjeföretaget Niemi Pavelut vart tionde år, till en person som väsentligt har förändrat världen. Petra Laiti, ordförande för Suoma Sámi Nuorat, ser gåvan som en ära, och gläds åt att Greta Thunberg är intresserad av och vill stötta samiska ungdomars arbete med klimatfrågor.